He, he, föck osv.

Har precis kommit hem från en spelning med Hästpojken på pustervik. Huvudet är fyllt med musik och själen (den där omskrivna prylen som ingen har hittat och kan ta på) med ljuva toner. Sjukt klockrent bra spelning. Blandat med känslan av att se en fulländad spelning samtidigt som känslan av att sakna scenen man själv stått på oräkneliga gånger, då allt fungerar. Fantastiskt/hopplöst.

Annars gör min dator som en vill. När jag tex ska skriva ett inlägg här, börjar den rensa vad den tycker är onödiga filer. Samtidigt visar den upp en bild i traditionellt jpg-format på en brunstig ko som dricker te i ett brittiskt vardagsrum. Datorn är japansk. Min mobil är också japansk. Den gör också som den vill. När man ska skicka iväg ett sms börjar den promenera runt på angereds torg och skrika död åt alla bolsjeviker. Verkar oroande att det där landet har hand om teknik ibland. Kanske de skulle nöjt sig med “ett hål i väggen”.

Vidare och avslutningsvis tänkte jag tillägga att jag alltid får diarré innan jag ska gå på en spelning om jag ska gå på en spelning utan att svept en öl innan. Den kommer speciellt om man måste köa i éntren. För mycket tokskallar överallt som inte vet vad space är. Men ikväll lyckades jag med sånt som jag inte brukar lyckas med ens när jag är redlös: Att beställa kvällens första öl. Ta en klunk, och sen spilla ut den över hela baren. Nästa steg: Har aldrig slarvat bort en bricka. Jag har överlägset tänkt på alla misslyckade tjommar som lyckas slarva bort sin garderobsbricka när man väl ska hämta ut sin jacka. Hur jobbigt det måste vara. När jag väl kom fram till garderoben, rotade jag igenom mina fickor. Tror ni den fanns där? Njaee. Femtio kronor i böter + garderobsavgiften. Allt detta efter tre öl. Man blir ju nervös och orolig för sitt närminne.

Jo, jo. En ganska dyr spelning, kanske var det därför jag upplevde den så bra medan resten av publiken inte fattade ett dugg. He he, eller som gamle Uffe har sagt: En inställd spelning är också en spelning.

Om det finns mycket stav, syftnings, verbal och mongofel i det här inlägget så är det för att jag inte korrektuuuuurläst det och för att närminnet är japanskt och för att jag bjuder på mig själv.

För några dagar sen dog min morfar. Han blev 100 år. Slå det om ni kan. Kanske skriver om det nästa gång.

Godnatt och Godbajos era jävla typerrrrrrrrrrr!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *