Skål och åttan.

Tager en bier på skål. Här har man haft mycket sköj tänker den numera något mer resignerade 39 åriga mannen. Glädje, sorg, gräl, skratt, upptåg, möten, flingar, kärlek. En och en annan spya över räckets uteservering när man inte hann in på toaletten. En epok på flera år. Det känns som en svunnen tid. Och det är det väl. Troligt är att andra har tagit vid. Frågan är hur fan man orkade.

Tänkte på en helt annan sak. Då när jag var 14 bast. Vi hade flyttat till Växjö. Jag hade börjat åttan där. Allt startade fel. Morsan och farsan insisterade på att följa med till skolans första dag trots mina vilda protester. Har frågat morsan ett antal gånger efteråt hur dom tänkte…. “Hemskt” brukar hon säga “hur tänkte vi?”
Minns när de stängde dörren och gick. Eftersom det stod “blyg tönt” i pannan på mig gjorde läraren troligtvis ett halvhjärtat försök att mildra upp situationen genom att spela hygglig kille.
“Vad är det nu ni brukar kalla skolans matsal i Göteborg igen?”
Jag ville dö, milt sagt, men sa väldigt tyst med en klump stor som en medecinboll i halsen.
“Bamba…”
“Vad sa du?”, sa den skäggklädde glasögonprydda pajasen framför mig. Som dessutom hette Gunnar.
“Bamba”, försökte jag igen.
“Ja just det”, sa han med kraftig och exalterad stämma. “BAMSE!!!!”
Asgarvet bredde ut sig i klassrummet. Det satt bara en solmogen knallröd tomat mitt i klassrummet som inte drog på smilbanden. En svettig period hade precis börjat.

Det är tufft att växa upp. Vare sig det är i klassrummet eller i baren på nån krog.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *