Second hand och en kineseria.

20131110-205756.jpg
Från det att jag gick utanför dörren klockan tjugo över nio på morgonen igår, fram till att jag var hemma klockan elva på kvällen regnade det oavbrutet.
Second handen på Saronkyrkan är helt mordisk inom hur människor trängs och bara står i vägen på en och samma gång. Sjukt svårt att stå ut en längre tid. Dessutom går alla runt med kundkorgar, vilket krymper svängrummet ytterligare. Var även på Svenska mässans megaloppis. Kön in var helt mega. Så mega att vi gav upp och gick ner till Focusgallerian och åt pizza(?) på kineskrogen som ligger där. De hade ett avlångt fönster så man kunde se in i köket. Tre asiater stod därinne och diskuterade våra pizzabeställningar innan de började baka. När sen kock nr.1 började baka stod de två andra pizza-lärlingarna och spänt tittade på. Påminde lite om när läkaren går runt sin rond med sitt släptåg. Resultatet var varierande. Min pizza var en inbakad skinkbomb. Fick skrapa av hälften av pålägget.
En liten senig gubbe uppenbarade sig när vi satt och käkade. Sen kom han kompis som var enormt stor i skinnväst och cowboyhatt. De skulle tippa tillsammans. Den lille gubben tjattrade som en liten pippi hela tiden medan hans stora kompis var helt lugn och sävlig. De pratade förbi varandra hela tiden utan att märka det. Den lille gubben var otroligt stressad. Medan han väntade på sin mat sprang han upp fem gånger och fram till kökets fönster och påpekade att han hade väldigt bråttom och att han hade väntat väldigt länge på sin mat nu. Den store kompisen noterade knappt att han blev ensamlämnad vid bordet, utan fortsatte bara läsa upp de olika matcherna från tipstalongen med sin mullriga stämma. Tillslut fick den lille gubben sin mat. Tillslut vill säga efter tio minuter. Hans lass med mat var helt enormt. Det mest komiska var att han nu satt där och åt som om inget hade hänt, lite märkligt om han nu hade så jävla bråttom. Hans stora kompis nöjde sig med en stor vårrulle som han åt med handen. Efter varje gång han hade tagit en tugga lade han ner den på tallriken och torkade av sina flottiga fingrar på sina bruna moccajeans. Han sa till den lille gubben att äta sin mat i lugn och ro medan han själv gick och lämnade in tipset. Med andra ord hade de inte bråttom alls.
Har alltid velat gå dit och dricka öl, men det har inte blivit så. Karaktärerna där inne verkar vara en rejält brokig skara att beskåda.
Efteråt ställde vi oss i megakön till megaloppisen. Vad ska man säga… Det var en stor loppmarknad med en heldel junk av varierande art.
Blev hur som helst blöt ute i regnet igen för att sen torka igen och åter bli blöt igen varje gång man kom ut, lika många gånger som den där lille gubbfan sprang upp och påpekade att han hade väldigt bråttom.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *