En efterfest.

Klockan är halvnio på morgonen. Jag är nyss hemkommen från en efterfest som jag övertalade vilt främmande människor att ordna till. Precis som när man var tjugofem.
De gick helt sonika och köpte två sexpack. Någonstans i Högsbo befann vi oss sen. I en lya med klibbiga väggar.

Tidigare på kvällen…
Middag hemma hos syrran och Kirre. Trevligt av bara fan.
Sen åkte jag och siss ner till stan. Glada.
Syrran tyckte att en tjej var intresserad av mig. Och pushade mig till att skärpa till sig. Det var hon kanske. Den där tjejen. Eller inte.
Har en känsla av att jag sen har bett syrran dra åt helvete mitt på Järntorget. Jag såg hennes rygg klampa iväg och hon stannade inte när jag ropade efter henne. Sen ringde jag fem gånger men hon svarade inte. Mår illa bara jag tänker på det. Den sista människan som jag skulle vara elak mot på den här fula planeten. För jag älskar henne. Så förlåt siss.

Efterfesten var trevlig ända till att jag berättade att jag tycker norrmän är helt dumma i huvudet. Det visade sig nämligen att de två som fortfarande var vakna var av halvnorsk börd.
Jag bestämde mig för att lägga mig att vila under tystnad på soffan och inte öppna käften något mer på en stund. Förklaringen när jag vaknade igen efter snarkat och brakat och bad om ursäkt för att jag var på sköjhumör föll plattare än en skivtyngd på 50 kilobrakare rakt i guleböjen.
…sen fanns det garanterat ingen tjej som kanske var intresserad av mig. Hon var på sin höjd helt ointresserad.

Jag heter Johan och är 43 år gammal. Jag önskar mig tillbaka någon slags lycka. Under tiden beter jag mig som om jag är lös i magen.

Godnatt på morgonen!

(null)Klibbiga väggar…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *