Backhoppning och andra sorts hopp.

Mobilen ringde klockan sju i morse.
-Jaaaa???!!!
Det var från jobbet.
-Fack också! Jag har försovit mig. Helvetet!
-Nej, fick reda på att jag inte hade försovit mig. Den andra assistenten var sjuk så det undrades om jag kunde hoppa in.
Hoppar gör man ju helst inte klockan sju på morgonen. Nu sitter jag alltså här. På jobbet. Hade jag varit hemma hade jag druckit mig yr på kaffe just nu.
Om det är någon som tycker jag skall byta jobb, så kan jag byta med dig så länge du inte är mjölkbonde är febertermometertestare.

Min brukare tittar på alpint. Kan också tycka det är lite sköj.
Själv var jag som en strulig bambi på skidorna när jag var liten. Jag stannade hemma på sportloven och gjorde osportliga saker, som att vara med i frimärksklubb, medan de flesta åkte på dyra alpjoddelresor.
Kan tycka backhoppning är en ganska märklig sport. Lite som längdhopp i nedförsbacke med snö. De där backhopparsköjarna hoppar nog upp ur sängen tidigt på morgonen och hoppar vidare till backen för att hoppa i backen.
Skidorna ser sladdriga ut när de lämnar backen och äntrar luftrummet. Som aldente pasta. Kläderna de har på sig har en taskig passform i grenen. Lite som om de har en träckfylld blöja under böxdressen. Och varför landar de i en liten granodling för? Det tycker jag är det konstigaste.
Nej, jag är nog inte så förtjust i backhoppning om jag tänker efter. Sen kan man ju låta bli att tänka efter också. Det är ett alternativ.

Sämsta med att jobba idag: Gick miste om att inte göra någonting.
Bästa med att jobba idag: citat från filmen “Clerks”: I shouldn’t even be here today”.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *