Obeskrivlig trötthet och på gården.

Kan ärligt talat känna att jag har lite träda när det gäller att skriva här för tillfället. Kanske håller hjärnbalken på att torka ut på mig.

Är något sjukligt trött hela tiden. Längtar efter semestern som ett litet svinigt gnuhode.
Jöbba. Och sen de lediga dagarna när man kan sova ut, då väcks man av byggjobbarna. De åker sin jävla hiss som är placerad bredvid mina fönster. Upp och ner åker de. Kastar grejor i containern som är placerad nedanför min balkong. Och när det äntligen är tyst så gapar de högt eller drar trötta Göteborgsskämt.
Tröttheten visar sig på andra sätt. Invanda rutiner som sköts per automatik i vanliga fall felar. Två gånger i det sista har jag glömt att låsa dörren efter mig när jag kommer till jobbet. I morse när jag skulle äta frukost var jag tvungen att leta efter mjölken. Den stod i skafferiet istället för kylskåpet. Den var helt okej, men förpackningen var lite uppsvälld.
De senaste gångerna jag har haft lediga dagar har jag tänkt att jag ska utföra något. Redigera bilder. Skriva på bloggen. Kanske ta upp gitarren och spela “Var har du varit min lilla sköjar-saxofon? Eller tutar du bara när du har klamydia?”.
Istället har jag suttit där. Druckit mitt kaffe och med ciggen i gipan och stirrat ut genom fönstret. Oförmögen att ta mig för något. Fått dåligt samvete över att jag blir äldre för varje sekund som går. Tröttheten din djävol, far åt fanders!
Loftet är enbart en sovplats och ingen potentiell knullkoja!

I förmiddags när jag satt och stirrade ut genom köksfönstret såg jag något oväntat. Det var Martin i Hästpojken som stod och piskade sina sängkläder med någon slags grunkig metallpinne. Han drog fyra halvhjärtade pisk på varje sida samtidigt som han ropade högt i sin mobil. Sen gick han in igen.
När jag bodde vid Redbergsplatsen så flyttade han till samma område kort efter.
En gång höll jag på att slå upp en dörr i pannan på honom när han skulle kliva in i en jourbutik.
I Bergsjön såg jag honom flera gånger för hans donna bodde på samma gård som min farsa gjorde.
Allt detta vet jag så klart eftersom jag även följde hans blogg (Roligaste blogg jag läst dessutom).
Och nu, efter att jag har bott i Johanneberg ett antal år så har han flyttat till samma gård som jag bor på. Om han av någon anledning skulle känna igen mitt fejs och undrar varför jag ploppar upp i hans bostadsområden hela tiden, så har jag bara en sak att säga:
Sicken dude asså! Sluta stalka mig för bövlars!

Sitter hos indiern på Landala. Samkvämat med familjen. Nu sitter jag och skriver denna rappakalja. Ska nog gå hem nu.
Kanske jag spottar Björn Skifs med en Vino Tinto i näven när jag tittar ut genom fönstret nästa gång. Vrålandes:
-Jag älskar världen!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *