Så kom det: Det kalla skåpet.

Till vänster: Kantig gammal luffarlåda. Till höger: Nytt, flott vicka på höften-skåp.

Fick mitt nya kylskåp idag.

Hail satan och mormor i papiljotter vilket facelift för köket asså. Såna däringa välvda porriga dörrar hade det också. Fantastiskt stiligt skåp asså! 1.75 högt. Vitt som koks och så jävla stabilt!

Nu händer det fan i mig grejor i mitt liv. Bäst att lägga en kylskåpskall medvurst i pannan så man inte får totalhybris.

Funderar på om man kanske kan ha en inflyttningsfest nu när man har nytt kylskåp. Jag själv och ett sexpack. I kylskåpet.
Kanske man kan trycka in nån osympatisk jävel i frysen också. Typ Jimmie Åkesson, så kan han skicka upp isbitar när man knackar på dörren till frysen, om man skulle bli sugen på en riktigt kall drink…
Annars kan han ju bara sitta där och förfrysa precis som hans idéer borde ha förfryst när han var femton istället för att förverkliga dem som ”vuxen man”.
Där fick jag in massa politik i frysen också, men där skall man väl ha glass och pommes och massa annat gött.
I kylen borde man ju förslagsvis ha ost, medvurst och bearnaise. Det har jag faktiskt.

Nej, men allvarligt. Jag är faktiskt jätteglad över detta. Det är bara det att jag måste skämta till det hela tiden. Vad fan handlar det om? Har jag svårt att (er)känna lycka?

Jag gick ut för en bärs och för en liten paus från mitt kylskåp. Så att det inte skulle bli för mycket. Och med en öl menar jag faktiskt två och INTE tre!

Men nu är jag hemma igen. Undrar om man ska ta med kylskåpet upp på loftet inatt.

Alltså bara inatt asså?!

Här, och alla de de där stunderna innan…då jag likt en ångestfylld man famlade runt i cirklar bredvid en rektangulär lådda!
Nu är det tvärtom. Halleludja!!!

Hos frisören och ett klockprojekt.

Har varit och klippt mig. Tryggt att gå till samma frisör jämnt så man vet hur det blir. Inga missöden i form av sönderklippta näsvingar eller inlöddrad pung.
Han var på bra humör idag, min gode frisör. Eftersom han inte verkar vara den överdrivet pratsamma individen, så var han tvungen att stanna upp med klippandet så fort han skulle berätta något. På det viset får man även behålla öronsnibbarna.
Han berättade att han skulle rösta på SD i valet.
”Nä men för helvete. Det kan du väl inte göra fattar du väl!” sa jag helt spontant.
”Jo, det är jättebra” svarade han. ”Då får jag gratis resa till mitt hemland. Och kan stanna för alltid”
Han är från Irak. Och ja, han skämtade. Sköjigt!
Jag var lite varm på ryggen när jag böjde mig fram. Genast körde han ner en hårtork med kalluft innanför tröjan. Först undrade jag vad han höll på med…
”Du ser lite varm ut…skönt va?”
Sen var klippsessionen över…

Fuck vad trött jag är. För sjutton gubbar!
Lyckades inte somna förrän halvsju i morse. Vaknade halvtvå i eftermiddags. Helt kasst asså. Blir bara roulit att vända tillbaka på dygnet sen…
Håller på med ett klockprojekt. En snygg mekanisk klocka från 70-talet. Men den gäckar mig den lilla pissråttan. Plockat isär den helt. Rengjort alla delar. Oljat och satt ihop den igen. Men nu sitter jag fast. Jag hittar inte lösningen. När jag lägger till det där kugghjulet som skall sitta där låser sig hela verket. Jag har kammat mittbena i oförståndet. 
Den här klockan har lätt varit den jävligaste klocka jag har försökt att fixa. Vad enda litet arbetsmoment har krånglat på det mest ologiska sätt. Och då har jag ändå skruvat isär och satt ihop hela tre klockor innan. Hmmm. Däremot har jag inte klantat mig ända gång denna gång genom att sprätta iväg fjädrar och sprintar ända upp på loftet. Har dessutom ett exakt likadant urverk som är defekt och som jag kan plocka delar från ifall faran är framme.
Men det är som sagt inte det. Det här har förvandlats från ett glädjefullt och hoppfullt projekt till ett hatiskt och enerverande sådant. Som sagt: I VAD ENDA MOMENT SÅ HAR JAG STÖTT PÅ PROBLEM! Och nu sitter jag här på krogen efter en veckas celibat och försöker njuta av en bärs medan projektet som fastnat och står still grämer hodet av mig.

JÄVLA FULA KLOCKJÄVEL. JAG SKALL PISSA PÅ DIG OCH KRÄKAS SKINKA I DIN LILLA   LUDRIGA BALANSFJÄDER!!!

Utöver detta består de flesta dagar och kvällar i mitt liv för stunden att alternera mellan att titta på The Sopranos, skriva noveller, killa foten och snirkla kablar i holken. Knappt ingen krog alls, vilket känns väldigt skönt. 

Krog och knulla är för loosers utan hobby.

Och vem fan behöver veta vad klockan är ändå?

Det snygga, men gäckande svinuret!

The Sopranos och Kiribati.


Lagade köttfärssås i veckan. Vet inte när jag lagade mat sist. Troligtvis när jag lagade köttfärssås sist. Är inte det en sån grundgrunka människor gör för att överleva? Laga mat alltså. Men jag verkar ju överleva ändå. Sen kallar inte jag att värma en pizza eller steka en slang att laga mat.
Maten äter jag ofta framför Tv:n. Framför Rapport där det visas väldigt många inslag där väldigt många inte överlever. Oavsett lagad eller icke lagad mat…
Nu har jag förvisso ätit lunch ute idag så man borde inte klaga. På en restaurang som tillhör Chalmers. Har gått dit och druckit några Fredagsöl tidigare och det har varit helt okaj. Man har till och med blivit bjuden på en liten göllig plocktallrik till bärsen.
Käkade pannbiff med lök och sky. Den var inte helt göllig, så det är lika bra att klaga loss. En stor boll med köttfärs med en blaskig sky. Stekt potatis som påminde mer om kokt och trött gammal sumpig lök. Fantastiskt att man kan misslyckas så enormt med en sådan klassisk rätt. Men så går det när man skall in och mixtra sönder gamla hederliga rätter. Mitt förslag till köcken är att fråga din mormor eller morfar om receptet för de vet säkert hur man lagar ihop denna superba anrättning. Passa även på att fråga om de tycker att den skall serveras knappt ljummen…

Har börjat kolla på The Sopranos. Bra serie det där. Kom ihåg att jag gillade den när den gick på TV även fast jag inte följde den. Rent produktionsmässigt känns den inte så gammal som den är, som till exempel The Wire gjorde. Den har väldigt skönt flow och tempo också. Sen ser ju klädstilen ut som ett jätteroligt skämt med kostymer i size så en hel släkt kan hoppa in i armarna och gömma sig. Serien är väldigt rolig också. Det kan ju knappast bli annat med maffiasnubbar som har känsliga känsloproblem, går hos psykolog och ändå måste vara stentuffa motherfuckers.

Och apropå Sopranos. Fast på ett annat sätt, så försökte företaget jag jobbade för att betala ut min slutlön. Detta har de hållt på med väldigt länge. Lite som de är höga eller fulla på lönekontoret.
Min slut lön sträcker sig från en bit in i april och en bit in i maj. Detta har vållat väldiga problem för dem. Speciellt som jag har sagt upp mig och i samma veva varit sjukskriven (Är han inte klok? Har han gått och sagt upp sig från det jobbet han älskade så mycket????)
De har ringt gång på gång. Skickat mail. Hållit på… På Maj-lönen så betalade de ut alldeles för. För att sen korrigera detta så skulle de betala mindre på Juni-lönen. 104 kronor. Det felade på flera tusen. Då surnade herrn till och ringde upp och frågade om det växte mossa i deras datorer. Fler samtal och mejl följde. Plötsligt skulle jag få 1400 kronor utbetalt. Då hade de räknat ut lönen på hur många procent min tjänst var på och inte de timmar jag skulle jobbat i maj. Fler samtal och mejl följde. Eller pm som ni alla moderna jävlar säger. Post Mortem? Ringde upp och frågade om det växte ogräs i deras skrivbordslådor. Fler samtal och mail följde. Fick dem till slut att betala ut för dem timmar jag skulle ha jobbat, vilket gjorde att jag till slut fick det tredubbla, den summa jag skulle ha.
Fantastiskt att ett företag som man har jobbat för i tolv år försöker lurendreja en på den absolut sista lönen. Svin…
Och apropå Sopranos, så hade det varit trevligt att ha med en sån snubbe upp på lönekontoret för att möblera om och mata på med käftsmällar för varje månad tills man är uppe i tolv månadslöner…sen kan man skaka hand.

Nu ringde det nyss något sömnlöst troll från Kiribati. Det stod så på displayen. Kiribati är en östat i centrala tropiska Stilla havet. Så står det på Wikipedia. Kan inte minnas att jag känner någon där.
Det var väl ett sömnlöst troll som ville pracka på mig ett årsabonnemang på kokosnötter. Eller så ville han skinna mig för att jag råkar ha en hyfsad, men ändå sparsmakad summa på mitt sparkonto för första gången i mitt fyrtiosex-såriga liv.

Pannbiff fylld med köttfärssås med Tony Soprano på semester på Kiribati med tolv månadslöner på fickan!

Le grande bajsnödighet.

Här sitter jag bajsnödig som ett litet as i svinvärmen. Fukten ligger deppig på skinkorna och det är svååååååårt. Sitter nu och dricker kaffe och röker en cigarett. Det hindrar förstoppning, milt sagt.
Jag har käkat lunch på Järntorget. Törsk med skagenröra. Låt törsken leva för så jävla gott är det inte. Dessutom finns det fiskbullar.
Gick på toa efter jag ätit för att…gå ner i vikt lite, kan vi säga. Men det blev det inget av med det. På herrarnas toalett var dörren borttagen till toabåset. Kändes inte helt bekvämt att sätta sig där och karva fram en kabel.
”Var den god lunchen eller?” kan man ropa från båset när någon dyker upp där utanför för att tvätta händerna, allt medan man torkar sig i arschluss.

Det sitter en snubbe lite längre bort på uteserveringen. Med en kvinna mitt emot sig. Hon dricker vatten och han? Ja han dricker öl han. Det verkar som han har fått i sig ett tjog med bärs eller så, för han är väldigt full. Lite märkligt ändå, för klockan är en bit över två på eftermiddagen. Hur fan har han hunnit med att bli så packad?
Varje gång han har tagit en klunk så är det som det går en ivrig lyckoblixt genom hans kropp. Varje gång han tagit denna jätteklunk, så reser han sig och dansar fram till hans kvinna och tar hennes hand och kysser den. Varje gång säger hon till honom att sätta sig igen. Sen när han tagit en klunk till så är han uppe och plaskar ner hennes hand igen. Ibland så kysser han ner hennes underarm i bara farten. Gång på gång.
Oh! Nu vinglade han in i baren. Oh jävlar! Nu kom han tillbaka med en bärs som han redan dansat ut halva innehållet från…och där reste sig hans kvinna och gick hem.
Tänker att han själv kommer dans-kräl-krypa ut härifrån med skrapsår på knäna innan klockan har slagit fyra.
Själv måste jag nog leta upp ett annat hak som har en toalett där det ingår en toadörr i interiören…

Nu har jag bytt ställe. Bajsnödigheten försvann så fort jag satte mig ner. Den kommer väl tynga ner mig så fort jag kliver ut på gatan igen.

Det sista som hände på stället där jag åt lunch var att den redlösa token sprang slalomgång ute på torget efter kvinnan som lämnade honom. Då stod det en och en halv öl kvar på bordet. Hon skällde ut honom och kallade honom Ferdinand. Morloken vinglade han tillbaka till bordet och svalde den halva ölen i en enda klunk. När han började misshandla den andra ölen reste jag mig och gick. Jag orkade inte se Ferdinand mer. Dessutom gjorde han mig ännu mer bajsnödig. Huvudet svängde fram och tillbaka på honom som en tok och som om han letade efter en ny lekkamrat. Det kunde vara jag som satt alldeles ensam och bajsnödig vid mitt bord. Så jag fick brått därifrån…

Sitter nu på någon slags asiatisk fiskrestaurang på Linnégatan. De har en najs skuggad uteservering med tak här om det underbara regnet skulle komma inrullande och skölja jeppar och hjon rena.
-Vad kostar en Mariestad, frågade jag kvinnan i baren.
-69 kronor, svarade hon. Lite väl dyrt eller, tänkte jag.
-Eh, jag kan ta en stor stark istället.
-En sån? Frågade hon och pekade på öltappen.
-Ja tack, svarade jag.
-Nej, ta ingen sån, sa hon då. Ta en Mariestad istället.
-Vaaa? Näää!
-Jo, stor stark kostar lika mycket som Mariestad och den är inte stor. Mariestad är större och den är godare och nog bättre för dig! (Bättre för mig?)
-Jaha, då tar jag en Mariestad, svarade jag lättad. Och kände att den inte alls var lika dyr längre.
Jävla konstig prissättning ändå. Kanske hon bara lurade mina fuktiga skinkor av mig så att hon fick sälja en dyr öl till mig. Det funkade ju iallafall.

Ro nu hit med ett svalkande regn. Hela stan är som ett fuktigt akvarium. Klockan tolv var det 22 grader, men det kändes som 27. Nu har temperaturen stigit till 27. Det känns som om hela stan är inrullad i en jättestor kalsong impregnerad i galon.

Oh Herre min lilla luffarskapare! Nu är det dags på fullaste allvar att gå in och spräcka närmsta lilla porslinholk i två fina delar!

Undrar hur det har gått för Ferdinand förresten… Kanske hans kvinna i detta just nu plåstrar om hans skrapsår på knäna… Sicken jävla pajas!

En lunch i svinhettan.

Har varit och käkat lunch på Kungstorgets Brygghus idag. En tagliatelle med fläskfilé och currysås. God var den. Det är nästan alltid gott där. Mycket bra lunchställe låter jag hälsa.

Efter lunchen gick jag ut på uteserveringen för att ta en kaffe. Men det var nästan fullt där och gassande sol, och jag var redan en söndersvettad medborgare. Jag gick till köttbullekällarn istället. Ty där badar uteserveringen i skugga. Tyvärr var det massa andra typer som hade tröttnat på solen också, så det var fullt. Jag blev så trött på allt och alla så jag ville bli full. Dock tog jag istället mina steg till en närliggande gata där det ligger massa andra fik som också är skuggiga. Tyvärr var det fullt även där och nu kände att jag ville bli redlös. Hittade till slut en uteservering som var helt tom. Konstigt det där…jag menar att folk alltid väljer att hellre trängas en att sitta där ingen sitter. Har man väl satt sig på en tom uteservering så följer mobben som en myrstack. Efter en halvtimme så var uteserveringen nästan full. De tyckte väl att min charm var oemotståndlig.

Så fick jag då min kaffe till sist.

Det satte sig två kvinnor bredvid mig. Jag tänkte att nu blir det gnäll om min rökning. Det var en mor och dotter hörde jag. Dottern gick in och köpte kaffet. Modern tände en cigg. Dottern kom ut med något lyxkaffe och var nöjd. Jag såg framför mig hur dottern också skulle tända en cigg. Istället satte hon fyr på en jättestor cigarr. Sen halvlåg hon i stolen och bolmade på den där jättesaken som en kuban medan hon berättade för sin mor om när hon hade varit full i Stockholm på Medborgarplatsen. Modern fyllde i med ett rosslande gubbskratt.

Det hela kändes som en tid av ett igår för jättelängesedan.

Nu har jag ätit igen. Tycker man äter hela tiden. Ändå är hungern som bortblåst i sån här sköjarvärme.

Blir inte mycket skrivet här heller. Den mesta tiden går åt till att svettas.

En kort rapport om ditten och datten och fittan och tratten.

Har precis käkat lunch med Ed. Ed var på humör så han tog en bärs till pizzan. Jag var också på humör, men tog en cola till maten, bara för att jag är så vuxen och kan göra saker utan alkohol, men ändå ha trevligt.
Efter all deg och kaffe så tog vi varsin bärs och hade trevligt tillsammans.

Jag har börjat tittat på The Wire. Den är från början av 2000-talet och sägs vara fantastiskt bra och har vunnit priser hit och dit, men jag vet inte… Jag har snart sett klart första säsongen och jag tycker den är rätt träig och trist. Personliga porträtt gällande karaktärer saknas och känsla och känslor saknas också. Sen är alla karaktärer mellan varven så coola, hårda och kalla så det blir lite fånigt och man kunde strykit hälften av alla motherfucker! från dialogen. Den blir rätt statisk på något vis. Lite som alla dessa olika CSI-serierna. CSi Miami, CSI Skövde typ, som måste vara bland de trökigaste hitt-på-serier somfinns. Fast inte fullt så tråkig är den inte, för då hade jag gett upp efter första avsnittet. Eller fortsatt och tittat och möglat sönder och dött av syrebrist i hodet.
Annars är den JÄTTEBRA!
Känns inte riktigt som man hade blivit lika duktig på att göra långa serier ännu som man är idag. På den tiden alltså. Alltså att det är något som man blivit bättre på med tiden, säger Sköjarius Serius Expertus.

Håller även på att läsa min klockbok. Första halvan går igenom varje liten beståndsdel i ett urverk. För att sedan sätta varje liten beståndsdel i sammanhang med resten av alla beståndsdelarna, så att man tillslut fattar hur ett urverk fungerar. Min favoritdel är nog balansfjädern med sin pyttelilla snurrade fjäder och där en liten gaffel hugger tag i dess kugghjul som i sin tur är samman kopplat med ett annat kugghjul som heter the escape-wheel. Ja, ni fattar väl själva!

Håller även på att skriva en novell om morgonen för väldigt längesen, då jag vaknade upp i bara kalsonger under någons köksbord med en nästan urdrucken jägermeisterflaska i näven och med en massa ben och fötter runt omkring mig tillhörande okända människor som satt och åt frukost. Kan bli hur bra som helst tror jag.

Den här värmen gör mig helt söndertrashad. Uppluckrad i kanterna och uppknullad i hodet. Det är varmast i Göteborg säger di däringa metrologirna.
Man skall inte klaga har jag hört och snart ligger man och gäspar i en snödriva igen, men jag kan inte låta bli att tycka det är jobbigt när det är för varmt… Det blir liksom kladdigt att tänka och man flåsar och pustar.
Nu har jag hittat en sval uteservering på Linnégatan på skuggsidan. Naturligtvis pågår ett fasadarbete här bredvid där en brötande byggnadshiss åker upp och ner för att tala om att det här med lugn och ro är klart överskattat.
Ett tak här på uteserveringen är nerfällt som extra skydd om solen skulle komma vandrande som en tönt. Herregud jag vet inte vad jag säger, men jag gillar skuggan jag. Sitter och dricker en Ströngböw gör jag också. Torr cider med äppelsmak. Jag gillar inte torr cider och jag gillar inte cider med äppelsmak. Ändå dricker jag det utan att gnälla. Då fanns det ändå massa gott att dricka.
Det tycker jag ändå visar att jag inte är omöjlig minsann.

Usch och tvi vale och så!

En kraschad promenad.

Mötte en människa i Hagaparken när jag var ute och promenerade i igår eftermiddags. Han kan vara den trevligaste snubbe som jag har träffat på länge. Arg var han också. Väldigt arg.

Han kom stampandes ut ur buskarna. Sen gick han fram till en kvinna som stod och pratade i mobil, och spottade henne mellan fötterna och kallade henne mothafucker. Hon vände och gick. Då fick han syn på mig. Han verkade bli ännu argare. Jag kanske har den inverkan på människor.

Grusgången jag stod på var smal och på ena sidan var en husvägg och på andra sidan buskar, så det fanns liksom ingen väg att smita förutom att vända på klacken och gå tillbaka samma håll jag kommit ifrån.

Han stod där som en vägspärr och glodde på mig. Han stampade med foten och gestikulerade med armarma.

-If you fuckin look at me you fuckin mothafucker, sa han.

Jag tänkte att jag svänger upp till höger om honom och bara går förbi och låtsas som det regnar. Det gjorde det inte, så det kanske var en dålig ide. Han fortsatte väsa och fräsa…

-You fuckin mothafucker, if you look at me you fucker im gonna pull down my pants and grab my dick and fuckin piss on! You fuckin motherfucker I swear. I fuckin piss on you, you fuck!

Jag smet förbi honom. Han stod kanske två meter från mig. Jag tänkte, nu får jag en knytnäve i bakhuvet eller en stråle med piss i mina knäveck.

Men allt uteblev. Hade jag varit bakis hade jag gömt mig närmsta papperskorg till solen hade gått ner.

Jag var på rätt okej humör innan dess, men från den stunden gick det bara neråt. Varför vet jag inte riktigt. Och så är det väl ofta.

Hamburgaren jag beställde lite senare hade rostad lök och pepperonis intryckta under brödet.

När jag skulle ta en öl på en uteservering så var folk för glada för både sitt, men framför allt mitt bästa och stojade och skrek och skrattade så högt så man blev ledsen.

Jag gick till en annan uteservering och då kom genast stans fullaste människa fram och satte sig bredvid mig och ställde massa frågor.

-Åker du skateboard? Har du barn? Har du en tjej? Har du en mamma? Har du varit i Alaska?

Jag svarade nej på alla frågor. När han hade frågat mig tre gånger hur gammal jag var och till slut kallade mig sur och arg när min entusiasm uteblev reste jag mig för att gå.

Då hörde Em av sig och ville ta en öl. På det viset sågs det till att jag var fånge bland alla dårar i några timmar till.

I övrigt kan arga dårar och överförfriskade fyllon som ploppar upp överallt i den här stan vara det säkraste tecknet på att sommaren är på väg.

En soppig dag.

img_3726.jpgIntroducerar leken: Leta efter Sköjaren.

Det var en jävla hängig dag det här. Soppig och slapp. Sumpig och rumpig. Taskmört och taskspelare.
Jag sitter på balkongen och dricker en folköl. Nisse-Pisse-Päronpung.
I Lördags drack jag och syrran några bärs i det fina vårvädret här i Johanneberg. Sen åkte vi ner till Andra lång och träffade Em och Ed. Så blev det fler öl då. Hejsan Svejsan och Knallpacko.
Igår var en trött dag. Vaknade klockan nio. Vaknade klockan elva och gick upp. Slapptask och snaskfnask.
Tog en promenad i regnet. Hamnade i en park som inte fanns någon väg ut. Träden hade de flyttat på och parkbänkarna var borta och det var bara en stor jordhög. Där drack jag en av mina första folköl i mitt liv. Sen gick vi in på Liseberg berusade på två öl kanske och åkte Cinema 180. Jag fick inte på mig säkerhetsbältet och alla skrattade åt mig, och jag skrattade med. Då var jag 14 år kanske nu är jag 45, bestämt. Utspätt vin i dopfunten.
Nåväl jag fick iallafal vända tillbaka ut från den där parken igår. Gå tillbaka samma väg jag kommit. Sen kom jag hem med ett jättelass friterade räkor. Åt för två. Kändes mindre ensamt så. Bäver i blöja och bondmora i slöja.
Och idag är idag, fast bara några timmar till. Det gör faktiskt ingenting du soppiga, slappa dag.
Ajöken på allvar.
Stryp mig med en cykelslang.

Att nörda ner sig eller skaffa sig en hobby.

Det var längesen jag skrev något vettigt här. Eller har jag någonsin gjort det?

Kan berätta om mitt nyfunna nörderi. Att skruva med armbandsur….eller snarare i urverk…eller snarare skruva isär för att sedan skruva ihop. Och kanske en vacker dag faktiskt få ett gammalt nerlagt urverk att börja ticka.

Har budat hem lite gamla reparationsobjekt på Tradera för att träna på. Och sen några till också…och några till.
Oj, där flög den lilla fjädern. Den landade nog på loftet. Eller i Mölndal. Det var den klockan. Nästa! Allt är sjukt smått nämligen. Jag blev förvånad hur smått allt var när jag skruvade och bytte delar i iphones, men det här är småttare kan jag säga.
Nu har jag faktiskt lyckas plocka isär en hel klocka som jag har börjat sätta ihop igen.
Ett smart och nästan nödvändigt trix är att ta foton på nästan allt man gör. Alltså varje litet hjul som man plockar bort så att det hittar tillbaka till rätt ställe. En annan sak som är viktig är att man lägger allt i en viss ordning på arbetsbänken. Alltså ”balansen”, där ihop med sin skruv till exempel. Men det gjorde inte jag. Jag lade bara alla små reservdelar i högar i en liten specialbox som jag hade köpt med olika fack, lite huller om buller medan jag mumlade: Där kan ni ligga era små svinpellets. Frågan är om jag kommer få ihop den där klockan igen. Och några speciella foton började jag inte ta förrän klockan nästan var isärplockad…men man lär sig av sina misstag, säger de där typerna på klockforumet som jag följer.

En annan sak är alla verktyg man behöver (och kanske inte behöver helt nödvändigt, om man inte är helt söndernördad vill säga). Men billigt junk är inget att föredra. Om man inte skall bli förgrymmad. Billiga mejslar som är skevt slipade och går sönder. Eller pincetter som man rycker hår från snoken med. Nej, det håller inte. Den där kinesiska urmakarlådan för 329 kronor som jag köpte först borde sålts i en leksaksaffär, förutom några verktyg som var helt okej.
Beställde hem fina mejslar från ett engelskt företag som säljer klockgrunkor. Slängde in en mejselslip också i beställningen också. Några pincetter (korntänger heter det faktiskt om man vet vad man pratar om) behöver man ju och sen lite fingertoppar så inte klockdelarna blir flottiga som min panna och stekpanna. Fingertöpparna kan även med fördel användas om man skall klia sig på privata ställen utan att smutsa ner fingrarna. Praktiskt! En liten luftpump behövdes också för att blåsa bort damm. Och sen lite olika boxar. En optivisor (Luppglasögon med pannband och belysning som man även kan använda på nattklubb eller i joggingspåret för att smälta in) behöver man ju för att se vad man pysslar med också. Och sen var det ju… och sen. Det där var en dyr hobby, tänkte jag.
Igår köpte jag en ultraljuds-tvätt och idag beställde jag olja för att smörja upp diverse klockdelar. Lite ”pipetter” (heter det verkligen inte på urmakarspråk!) för att dutta ut oljan och sen ett litet oljefat där man häller oljan, för det går minsann inte att dutta ner pipetten rakt ner i oljeflaskan. Och sen några mässing-korntänger så man inte repar de ömtåliga delarna.
Herregud vilken dyr hobby det här var. Kanske man borde köpt en morakniv och hyrt sig en snickeboa istället och täljt ut jättepungar i balsaträ som man kunde sålt på Kiviks marknad?

Nu har jag iallafall allt jag behöver för att kunna plocka isär en klocka och kanske till och med få den att ticka loss när den är ihopsatt igen…

Arbetsmönstret sker som följer för en hobbymakare i ur och skur:
-Skruva isär uret (Helt utan lite halvslapp inställning som att: ”Äh, det ordnar sig, det blir bra ändå. Noggrannhet kompis!)
-Rengöra alla små delar i UL-tvätten så de skiner värre än ABBA:s scenkläder.
-Sen, under projektets gång, olja de delar som ska oljas allt medan man sätter ihop urverket.

Utöver detta, som rörande alla nörderier är det bra att läsa så mycket som möjligt och följa sjukt tråkiga videos på the yöutöbe där det sitter någon gammal gubbe som mumlar obegripligheter, glömmer att ställa in skärpan på kameran, som fortfarande bor hemma hos sin mamma och inte har knullat sen våren-97 då han blev ilurad kokain och inte tvättad sig på två veckor.

Det är en rolig hobby dock, nästan så jag inte har tid att sitta här och balla och dricka folköl. Och pengamässigt så är det ungefär lika dyrt som ett par helkvällar på krogen inkluderat taxiresor, fast utan att vakna upp be till en skumgummi-gud i papiljotter dagen efter medan fingrarna krampar runt ett glas där det simmar runt två löddriga treo.
Då kan man fingra runt sina dyra skruvmejslar istället!

Så de så, edra hobbylösa hobbyalkoholister!

Sluta balla med mig King Kong!

Var och röntgade mig i Måndags. På med Gene Simmons pungskydd igen. Börjar bli vardagsmat. Allt hade läkt som det skulle. Spiken i höftbenet satt där den skulle precis som öronen sitter på var sin sida av skallen. Dock är det inte helt färdigläkt ännu. På måndag har jag varit sjukskriven exakt i ett halvår. Tiden bara går och går och den 9:onde April är den här sjukskrivningsperioden över. Det är tal om att jag skall arbetsträna efter denna period på kanske 25% för att testa hur det går. Helst skulle jag vilja bli uppsagd.

Har nu plockat isär min första klocka. Den var så fin när den satt ihop. Minutvisaren flög i en båge och studsade mot datorskärmen och landade i knät. När jag vände på boetten så regnade det ut lite kugghjul på bordet. ”Jaha de satt där alltså?” sa jag för mig själv för att låta som att jag visste vad jag sysslade med. ”Vad är det här för konstig grunka, den behövs nog inte!” och sen slänger man den bakom axeln som Kalle Anka. Det var en fin klocka en gång, men nu är det en hög med reservdelar. Nja, den skall nog gå att få ihop igen. Dessutom finns det ju massa ”How to-videos” på youtube som massa mumlande tomtar som inte får några tjejer spelar in som visar hur man tar isär och sätter ihop urverk. Vad som sen gör att den inte fungerar verkar vara det svåraste att lista ut. Alltså den funkade ju inte från början. Men att se vad som är orsaken till att den inte fungerar verkar vara det svåraste. Sen kommer den stora stunden när den ska sättas ihop…och man får en nysattack så kugghjul badar i snor och sekund och minutvisare blåser bort. Kanske skall bli meteorolog eller sotare istället.

Annars vet jag inte. Vad fan, man kan ju inte gå runt och veta hela tiden.
Oförmågan att somna börjar bli påtagligare allt oftare igen. Det är väl bara för att jag har sovit som en bebis en lång period nu. Det springer i benen och sprattlar i hodet. Att gå upp klockan fyra, klarvaken efter en timmes sömn, och äta skorpor och dricka oboy. Att somna om klockan fem och vakna helt utslagen klockan nio.
Våren var här i Onsdags. Kryckan i handen och en vårpromenad i solen med Emma som slutade på Vickis Pizzeria efter en sköjarnatt som slutade med en sexa gammeldansk på Pustervik och varsin halvt uppdrucken folköl i köket. Somnade vid köksbordet när jag skulle byta till en bra låt och vaknade med stel nacke när solen hade gått upp.

Skall käka räkor hos syrran ikväll. Räkor, ost, bröd och vitt vin. Om jag vill ha några öl får jag köpa dem själv, sa mor när vi pratade i luren nyss. Det säger hon alltid.