valtider

har mått bättre än så här. Vill jag åtmindstonde minnas. känns mer bedrövligt än nånsin att gå till jobbet, men efter svensk mall ska jag väl känna tacksamhet att jag har ett jobb.(fråga det äkta arbetarpartiet, de nya moderaterna.)
I dessa valtider svämmar det över av gnistrande ljugande leenden, men varje man är en ö. Min är visseligen lite vissen, men jag ska rösta på mig själv, mitt eget parti: Noll komma jordhög.
Parollen lyder: ner med allt, inklusive allt! det enda vi gör är att kyssa sanningen i brunögat.
röstkort hittas på restuarang kinesen och övriga alkishak.

Sen kommer allt bara bli bättre.

menlöst inlägg

Tänkte ge mig på att skriva världens mest ointressanta inlägg.
varför? Varför inte…

Jag har nyss ätit middag. Jag åt nudlar och rostat bröd. Jag har vita strumpor på mig med ett hål på varje häl. Vita strumpor är fult. Paris hilton är också ganska ful.
verkar som om hösten redan har planer på att dyka upp. Passar ju bra eftersom jag börjat jobba igen. Första dagen idag. Dubbel ångest med andra ord.
Till frukost åt jag yogurt med banan och apelsin. Glömde borsta tänderna i morse och på spårvagnen på väg till jobbet såg jag en snubbe med bara ett öra.

Inlägget blev nästan så menlöst som jag trott. Det känns så skönt att lyckas.

Kenta

Glömde förresten berätta om mitt fynd i förra inlägget om Stockholm…

På loppisen Fågel Fenix på Aspudden Jobbade en tant i hatt med en jätteblomma på brättet. Hon var jättliten och ganska söt. Allt på loppisen verkade kosta 5 och tio kronor. Snubben som hade hand om försäljningen svarade och rörde sig i ultrarapid.

Där hittade jag denna Lp-platta. Kan det bli mer äkta???

Innersleeven är inte helt fel heller. Kommer åka upp som första grej på väggen om/när jag fått tag i en ny lya.

Stockholm

Kom tillbaka från Stockholm igår. En minisemester med tjejen. Vi gick gator upp och ner. Betade av stadsdel efter stadsdel. Kvarter efter kvarter som vi brukar göra när vi är på semester. Var i Stockholm 2003 sista gången. Alltså med andra ord är jag inte speciellt berest i vår huvudstad. Slogs denna gång av hur stort stockholm är om man promenerar runt i de olika stadsdelarna.

Annat som slog mig var: Hur mycket trängre med människor det är om man jämför med Götet. Hur otroligt vacker stad det är. Vad mycket svårare det var att hitta något ställe med rimliga ölpriser. 55-60 spänn för en sketen stor stark är inte rimligt. Och detta var nödvändigtvis inte mitt i smeten eller på turiststråken. Eller 90 spänn för dagens lunch är rätt utsugarartad med. Sidogatorna är alltid intressantast, men det gäller väl i alla städer. Vidare såg man väldigt mycket slipsklädda typer, men också ”vanliga” människor som tordes vara vanliga stockholmare.

I kändisväg såg vi Arne Hägerfors komma lunkande på Djurgården. Vi tog en lång jävla promenad på Östermalm och åt en pizza som hängde tio cm utanför tallriken.

Vi gick en vända på Stureplan för att titta på de riktigt välbärgade fånarna, men det var mer att de glodde på oss där de satt med sina backslicks och seglarscarfar. Kände för att släppa en hög och ljudlig brakskit, men den kom när vi gick längs strandvägen. Där såg vi i ett ”mäklarfönster” att en lya på åtta rum såldes för 45 mille.

Min tjej berättade att det nyaste i brattskretsarna är att beställa in två champagneflaskor samtidigt. Till bartendern säger man sen ”Du kan vaska den ena…(alltså hälla ut den direkt i vasken)”
På natten drömde jag en mardröm att jag gått in på Kellys och beställt två stora stark och just precis… bett dem vaska den ena ölen.

Bostadsannons

Idag har jag åkt runt halva stan och satt upp lappar att jag söker lägenhet. De flesta affärer har tagit ner sina anslagstavlor, men jag hittade några ställen som inte hade tappat stilen. Det blev en tur från olskroken till majorna.
På lappen stod det ungefär så här:

Lägenhet sökes!

Av otrevlig, olugn och ung man på 38 år med labilt humör
och diverse panikattacker och
som går runt med en tulipan i dajmkrysset.

Jag jobbar som personlig assistent.
Har Inga husdjur eller barn.
Högljudda fester, suspekt spring i trappen
och andra dumheter uteblir med mig som eder hyresgäst.

Vill ju bara hyra er lägenhet för att söka skydd från vind och snö, löst folk, räliga byrackor och discodansande dårar, så jag ifred får knulla, supa, röka och äta pizza.

Söker lägenhet i andra hand, from 1:a oktober (+/-),
Omöblerad/ delvis möblerad (gustaviansk inredning eller kaffeved rör mig inte i ryggen),
minst sex månader.

Maxhyra: ca 4500kr

Nästan vad som helst av intresse.
(om du vill är jag moderat, som du förstår är jag desperat)

Med vänlig hälsning Johan, 0735-XXXXXX

OBS ring inte innan kl16 om du vill ha något sådär trevligt bemötande…

Nu är det bara att lägga sig till rätta
och vänta på att samtalen strömmar in….

Tillbaka

Jag är tillbaka i landet lagom. Eller kära missfosterland Svea efter en vecka semester i Budapest.

Idag har jag suttit under Lilla Londons markis och druckit en öl och sett fjädrana på dansande människor i ett karnevaltåg på avenyn. Sen kom skyfallet. Människor sprang in under markisen illskrikande. Jag trodde det var regn som föll från himlen, men det verkade som det var bajs om man tittade på de ylande människorna.

Sen tog jag cykeln hem till syrran och åt. Jag bröt mitt egna uppsatta Kebabpizzaförbud. När jag kom hem gick jag till ICA och köpte kakor. Magen är stor och hård och jag har nog inte mask. Verkar inte ha något matsmältningssystem överhuvudtaget.

På tisdag åker jag till Stockholm. Jag ska heja på kungen. ”Hörru Calle din vanlige bonndräng!” ska jag säga. Kanske leta efter dr. Alban också.
En och en annan öl kanske slinker ner också medan jag räknar turisters midjeväskor.

Jag är sen några dagar tillbaka från en veckas semester med smuts i Budapest. Det har tagit flera dagar att mentalt landa. Att inse att vi bor i ungefär världens renaste land. Också världens tråkigaste och striktaste land.

Jag har flygit för första gången i mitt liv. Det var stort. Inga utav mina förväntningar eller bilder hur det skulle vara stämde överens av hur det är i verkligheten.