Magasinera mig!

Nu sitter jag i en tom lägenhet. Jag magasinerade alla mina grunkor igår i en trälåda på 9 kubikmeter.
”Här kan du bo”, sa min kompis.
”Jo, om vi möblererar fint”, sa jag.
Igår ringde en annan vän. Hon sa:
”Vad det ekar, sitter du i trapphuset?”
”Nej”, sa jag. ”Jag sitter i ett tomt kök”

I vardagsrummet står sängen kvar. En alpsäng i furu. En natt när jag och donnan låg och sov så brakade hela sängen ihop. Ett litet knak hördes. Sekunden efter låg vi i en oorganiserad brädhög på golvet. Dagen efter gick jag och köpte megafeta spikar och spikade ihop eländet i våld. Nu kommer det aldrig gå att ta isär den. Tänkte göra kaffeved av den, men hon som ska flytta in här tycker sängen är väldigt fin. Hon får den i inflyttningspresent.

Nu ska jag och tjejen flytta ihop. Först på hennes 39 kvadrat. Senare i en tvåa i majorna, som hon har köpt. Klarar vi tiden på de 39 kvadraten, flyttar vi vidare. Klarar vi det inte, flyttar vi vidare fast på olika håll.

På diskbänken står det 20-30 ölflaskor. Jag har haft trevligt här ibland.

I diskhon har en svärm av flugor flyttat in.
Jag flyttar ut.

Valdagen

Såg ett fint statusfält på facebook idag som en kompis hade skrivit.

”Jag är frisk, har ett bra jobb, fin lägenhet. Det skulle vara lätt för mig att rösta blått för egen vinning. Men idag röstar jag för de som inte har samma förutsättningar. Rösta rött!”

Nu ska jag med förkylning och huvudvärk släpa mig till vallokalen…
och rösta…
rött!

Influensa

Jag har varit sjuk sen i måndagsnatt. Haft feber sen i tisdags. I tisdags var jag dessutom magsjuk. Gick in på Ica fem minuter innan stängning och köpte panodil. Hon i kassan tittade konstigt på mig. Mitt ansikte var pappersvitt och håret hängde i feta testar. När jag gick ut genom dörrarna sa vakten till mig att krya på mig. När jag kom bakom hörnet, mitt emot där jag bor kräktes jag tre ljusröda spyor på gatan. Det var tomatsoppan jag kämpat i mig en timme tidigare. Det kom en tjej promenerande. Hon bytte till andra trottoaren.

Nu har jag mest en huvudvärk som ligger på konstant och har gjort sen igår. Ungefär som min tinnitus.
Min snok är tät som en ballong och jag kan inte sova…
Hoppas jag är frisk imorgon.
Jag kryar på mig.

Miltals av räls och dårskap.

Igår efter att tagit den där ölen i Skövde som nån måste ta, promenerade jag till tåget. Jag ställde min väska på ett säte och gick ut på perrongen och rökte tre cigg på raken medan jag väntade på tågets avgång.
Jag hatar att åka tåg av två orsaker. Det ena är att jag får små panikattacker som jag alltid väntar på att de ska bryta ut till rejält stora. Tåget svänger och kränger i varje kurva. Skakar och ruskar sig. Jag sitter och analyserar allt i detalj. Numera dämpar jag alltid ångesten med ett par bärs, snus och hög volym i hörlurarna.
Det andra är att beblanda sig med andra jeppar, och jag menar jeppar. Det finns alltid minst en jeppe i varje vagn och de verkar alltid hamna i min närhet. De packar ner sina ovanor och husbehov i väskan och packar upp dem redan innan tåget rullat iväg. Allt genom att smaska för högt, snattra hej vilt eller bjuda på deras musiksmak som långt ifrån alltid träffar mitt i hjärtat.
Nåväl, jag sitter där på perrongen och konstaterar nöjt att det inte verkar vara så många som ska resa med tåget jag ska med. Min blick sveper över min vagn. Tomt…. förutom en person….som har valt platsen bredvid mig, fast vid fönstret mitt emot. Jag tittar in igen och… Vad i helvete pysslar han med? Snubben står och stretchar, han lägger sig på sätena och stretchar, sätter sig på huk i gången, står och hoppar jämnfota. Springer fram och tiilbaka i gången… och han har naturligtvis tagit platsen närmast mig.
Tåget rullar iväg. Jag öppnar en öl och förbereder en och en halvtimmars dubbelt helvete. Krängeri och dårskap.
Nästa gång jag tittar åt snubbens håll har han börjat med en ny aktivitet. Med uppspärrade ögon och vansinnig blick sitter han och luftdirigerar. Alltså som en symfonidirigent. Han tar ut rörelserna maximalt. Jeeesus, jag koncentrerar mig på mitt. Nästa gång jag tittar har han hittat på nåt nytt. Han sitter och gräver djupt i näsan. Det han hittar, och det verkar vara en hel del, smätter han iväg rakt upp i luften. Alltså vad fan är det för fel på folk? Är det inte rälsen så ä det en komplett galning…

En polare till mig berättade för mig att han tagit bussen från Stockholm till Malmö. Han fick en tjej bredvid sig som tog av sig barfota. Stanken hade varit olidlig. Hon nöjde sig inte där. Halva resan tog hon hand om sina fötter. Rullade bort ludd mellan tårna. Drog loss hudflikar. Vad är nästa grej? Klia sig i röven och fråga om passageraren bredvid vill lukta?

Kollektivt, samåkning, statligt, kommunalt i all ära. Visst, visst, men till vilket pris?

Såg en dokumetär i veckan om jakt i sydafrika. Det var en snubbe där som hade en farm där han födde upp lejon. När lejonen hade växt till sig släppte han ut dem i det fria. Så långt var allt bra…
Efter det kom jägare dit och fick gå på jakt och skjuta ner lejonen.

en för alla / alla för en

Det byggs mycket nya bostäder nu. Det är ju bra. Tyvärr är det inte till för alla. Vad sägs om en trea för typ tre mille. Det är väl en ganska begränsad skara som har råd att slängs ut en sån summa.

Det rosa huset på en kulle i lunden som jag en gång bodde i är jämnat med marken. Där har man smällt upp två stora betongklumpar. Där kan man köpa en lägenhet om man har ett gummiband för att hålla ihop plånboken så inte sedlarna trillar ut.

Själv blir det nog en inflytt under älvsborgsbron. Frisk luft, ganska centralt, 100% reducerad hyra och öppen planlösning.

En helt vanlig eftermiddag på linnégatan


Igår när jag kom cyklande på Linnégatan satt det några alkisar på den givna alkisbänken utanför hagabion. En av alkisarna följde mig med blicken. Precis när jag cyklade förbi vrålade han mot mig (på finlandsvenska) ”Din jävla lilla svenska pojke!”. jovisst… Eftersom jag var på halvuselt humör hade jag svårt att hålla mig och vrålade tillbaks ”håll käften på dig din djävel!!”

Längre upp på Linnegatan såg jag Jasenko Selimovic (f.d. bla konstnärlig ledare på Göteborg stadsteater m.m) stå och dela ut valprogram för folkpartiet. Känns som en märklig kombination: Blått parti/kultur… Hur som helst kryllade hela Linnégatan av folkpartister.

När sedan jag och min tjej promenerade Linnégatan ner för att gå på en film på Hagabion stod där ännu en folkpartist och delade ut valprogram. Hon verkade inte ha någon plan att ge mig någon folder så jag sträckte ut min öppna hand och sa: ”Jag kan ta en sån där jag… så jag kan läsa om vad det är för slags jädra dumheter ni tänker hitta på den här gången”. Jag vände mig om och log mot henne, men hon stod bara där med öppen mun och blängde.

Filmen vi gick och såg hette ”Den nakna mannen” och var en dokumentär om bastubadande finska män som berättade om sina liv. Både med glädje och sorg. Spetsat med otroligt vackert naturfotografi och lika vacker musik.

Passade extra bra efter att den lilla jävla svenska pojken blivit utskälld av den arga jävla finska alkisen utanför samma biograf.