Reserapport: Fredrikshavn.

Var som sagt i Danmark igår med min syster. Förbaskat trevligt att komma ifrån detta land, även fast det var grannlandet och bara över dagen.

Jag och syrran har en förkärlek att besöka de där krogarna som svenskar brukar kliva in i men öika snabbt kliva ut från.

 

Här är vi på krogen Munken. Stammisarna verkade småskeptiska till vårt intrång.
 
Man kunde även köpa ett klippkort för tio Carlsbergflaskor. Det blev billigare då. Tyckte vi var sköj, men vi lät bli.

Tydligen håller Fredrikhavn på att småkapitulera efter att taxfreen har försvunnit. Massa tomma lokaler syntes. Flera av de affärer som man kunde köpa sprit i tidigare har gått i konkurs och de krogar vi besökte har slutat att servera mat. Det låg ett litet spöke över staden. Kändes lite smådeppigt.

Till slut hittade vi ett bedrövligt turisthak med dyra priser. En knappt ätbar spätta med tjock panering och knappt ingen fisk i. Bedrövlig bedrövelse!

Hittade en polare med bastuba. Heavy shit!
 
Den här övertydliga varningen kan jag inte låta bli att småle åt. Den taskiga stämningen pyr i sänghalmen.
 
Join the revolution!!!!
 

Hemfärden skedde på en av vad jag tror är jordens tristaste färja. Jutlantica. Vi spenderade mesta tiden på däck och drack öl som vi köpte i butiken.

Strax innan landgång fick vi syn på en av de fullaste människor jag sett på länge. Han satt parkerad på golvet alldeles vid dörren till herrtoan. Han vräkte i sig syrliga haribobjörnar. Detta svalde han ner med coccossprit. Direkt från flaskan. Efter en stund försökte han banka upp en burk jordnötter med pekfingret. Det gick inget bra så han fortsatte trycka i sig syrliga björnar och coccosdrickat. Kan inte tänka mig någon bedrövligare smakkombo. Ibland mummlade han lite könsord och andra besvärjelser. Sist tappade han balansen, trillade baklänges och landade på flaskan som rann ut på mattan. Detta var väl sprit som antagligen skulle ha med sig hem. Vilken jävla misär!

Johan fyndar stora ölburkar.

 

Syskonen visar hur man har trevligt på trist båt.

 

Slut på reserapporten…

Danmarksresa 1

Först åkte vi båt. Sen drack vi öl. På några obskyra luffarkrogar i det andra landet. Sen åt vi. Det var inge bra mat. Sen tog vi några öl på en annan luffarkrog. Blev kompisar med barpersonal. Nu åker vi båt igen.

Inte redlösa. Dock lite mer dragna än hitresan.

Imorn lägger jag upp en bildserie på vår danmarksresa.

Semester, pustervik och Danmark.

Börjar jobba på fredag igen. Sicket självmord. Vill inte tänka på det, men gör ändå. Räknar ner dagarna på samma sätt som jag gjorde innan semestern började.

Fick inte komma in på pustervik igår. Igen. Dehade sätt mig vingla till på väg fram till dörrarna. Samma vakter som släpade ut mig sist. Stod på gatan och pratade med mina vänner över staketet till uteserveringen. Gick tillbaka till vakterna och sa att de fick slänga ut mig på bums om jag blev för full. Konstigt nog släppte de in mig, fast med en varning. ”Inget sånt här” sa den ena vakten och flaxade med armarna uppe i luften och gjorde skojiga grimasher. ”Och inget sånt här” sen lyfte han ena handen mot munnen och låtsashalsade en öl.
Jag skötte mig exemplariskt därinne.

Imorn ska jag och syrran åka till Danmark. Självklart kommer vi sköta oss exemplariskt.

Kebabpizza

Sitter på min lokala pizzeria. Snubben bredvid mig har beställt in en kebabpizza special. Ovanpå ligger en hög med pommes. Det ser ut som tårta.

Själv har jag nöjt mig med vanlig bonnig kebabpizza.

Min mage kommer inte se ut som den gör nu. Den kommer vara större. Som en kanonkula.

Det finns en rolig intervju med Jim Morrison. Han får frågan hur det kommer sig att han har blivit fet. Han svarar med att beskriva den enorma känslan med att ha en stor kagge. ” I can eat plate after plate with meat and mashed potatos. Im plowing down the street like a tank. Im solid man! Han berättar hur tunn han var när han gick i skolan. ”It was horrible man! Han avslutar det hela med:

”Fat is beautyful”

Sen frågar han intervjuaren var de ska gå och äta när intervjun är färdig. Intervjuaten svarar att han inte är så hungrig var på han genast får uppmaningen att han borde äta mer.

Fan va gris-schwein-äckelmätt jag blev. Man kanske skulle ta och gå och dricka kaffe nånstans.

Reserapport, Kalmar.

Sitter på ett fik i kaaaaalmar och väntar på tåget. Kalmar ligger upplysningsvis i Småland om det är någon obildad tjomme som inte fattat det. För en stund sen fick jag en nysattack på ett torg. Hände 2005 också när jag var här sist. Kalmar är en ganska hyfsat vacker stad måste jag säga. Trevliga små torg med massa människor som pratar otäck kalmaritiska. Sen är det ju det här med mellanstora svenska städer. Jag har en inbyggd skräck för dem. 13 år i Växjö räckte. Då är det nästan bättre med en by eller en liten, liten stad.

Haft en tjusig vistelse hos Johnny. Lagom med häng. Lagom med bärs. Små promenader med Jycke Ben och lillpöjken. Badade två gånger igår. I bräckt vatten. I Östersjön. Och så har vi pysslat med ett litet nystartat projekt. Det kommer ske en liten utveckling här på bloggen…

Om en vecka börjar jag jobba. Inget vidare. Funderar smått på att säga upp mig. Bli bankdirektör eller uteliggare. Sköjare är jag ju redan.

Ska strax dra mig bort till stationen. Tre timmar tåg väntar och sen en timme med buss, med människor som visslar, gapar och äter grillad kyckling med händerna och torkar av sig på sätena.

Wish me luck…

Slut på reserapporten!

Livet på landet och en homage till den lille familjen.

Sitter på en veranda till en liten egen stuga i Böda på Öland. Tager en bärs och njuter av stunden.

Det är ju inte på det viset att jag bara har promenerat runt lite här i området och fått syn på en inbjudande veranda och tänkt att här ser trevligt ut. Här sätter jag mig med min kasse öl tills nån arg, flintig hillbilly kommer ut med avsågat hagelgevär och skjuter mina trista ballar till Gotland. Nej, stugan ligger på Johnnys tomt såklart. Johnny och hans donna och deras elva månader gamla lillpöjk och byrarackan ligger och sover i storstugan här bredvid.

Jag har klargjort för Johnny idag att det är ett riktigt mög, det här med landsbygdsmiljö. För mycket trädgrenar och smällfeta insekter. I nuläget är det bara delvis sant. Även om jag föredrar stadsmiljö måste jag säga att en ganska rejäl trivselkänsla infinner sig här och hos mig. Det får mig lugnare än jag själv trodde. Självklart har det att göra med att jag får nöjet att hänga med min polarkompis. Thö böy! Sen är det är stort att se sin bäste kompis som farsa till ett litet liv som skrattar och gråter och ovetande tar det mesta av ork och tid.

Anyhow, nu måste jag gå och lägga mina slitna skinkor i bädden.

Det finns en liten risk att det här inlägget inte publiceras förrän imorn. Det gör väl inte så mycket. Mottagningen existerar knappt. Känns som den är bättre på månen i en djup krater. Trots allt är jag en lika stor sköjare ändå. Jorden kommer aldrig plattas ut så länge jag går på den.

God natt och god Jöns!