Borgarna, arbetsförmedlingen och a-kassan.

Väcktes i förmiddags av att telefonen ringde. Tre gånger. Det var arbetsförmedlingen. Jag somnade om efter varje gång det slutade ringa. Hade jobbat trettiotvå timmar på tre dygn.
Jag svarade alltså inte. Jag visste att det var arbetsförmedlingen, för förra gången de ringde sa jag att de kunde ringa idag istället. När jag hade gått upp ringde de två gånger till, men jag tyckte att jag var för trött för att prata om min arbetslivssituation i yrvaket tillstånd. Sen var jag lite rädd att jag skulle svara något helt osynkat i samma yrvakna tillstånd ala ”Ja hallå det är Röven Ernefot här, det har kliat där sen jag var barn. I röven alltså!”
Funderar på att avanmäla mig från arbetsförmedlingen.
Så här ligger det nämligen till: Anledningen att jag är påanmäld är för att jag jobbar runt 70% och inte 100%. Jag är med i a-kassan. Jag jobbar så många timmar per vecka så att jag inte får något komplement av a-kassan för de övriga 30% jag inte jobbar. Den enda gången jag har användning för a-kassan är när min brukare bestämmer sig för att ha semester eller åka bort. Då får jag ofrivillig semester och blir ofrivilligt arbetslös. Detta händer fyra veckor per år.
Jag betalar nästan fyrahundra stålare i månaden i fack och a-kassaavgift. För detta får jag det enorma nöjet att redovisa skriftligen exakt vilka jobb jag har sökt. Detta kallas mycket tjusigt för att fylla i sin aktivitetsrapport. Dessutom ringer en platsförmedlare en gång i månaden och kontrollerar muntligt om man har sökt jobb, varit på intervjuer, uppdaterat sin CV och ställer frågor om man vet alla sökvägar som leder till ett arbete. Att jag jobbar runt 70% är samma sak för arbetsförmedlingen som att jag är helt arbetslös.
Och nej! Jag har inte fyllt i några aktivitetsrapporter. Det ger reprimander i form av extra karensdagar hos a-kassan osv.
Jag känner i ren protest att jag vägrar att bli kontrollerad på det här sättet som en liten pojk som inte har eller har gjort sina läxor. Jag menar att formen stinker. Att man utgår från att de som går på A-kassa (vilket inte jag gör, jag betalar bara avgift) inte vill arbeta, utan bara sitta hemma och spelar poker och dricker folköl, sover till tre på eftermiddagen och tittar på serier tre på natten. Och trivs med det. Den synen på det hela är förvisso inget nytt. Att tvinga den arbetslöse till muntlig och skriftlig redovisning är dock nytt.
Därav funderar jag på att avanmäla mig hos arbetsförmedlingen. Sen kan jag påanmäla mig under de fyra veckor jag är ofrivilligt arbetslös.
Att dessutom borgarna har döpt om a-kassan, som är en försäkring om du blir arbetslös, till något slags bidrag är bara än mer sorgligt. Om man går på bidrag betalar man inte in månatlig avgift för att få ut ett månatligt bidrag.
Jag har hemförsäkring också. Som de flesta andra. Hos folksam. Jag kan inte påminna mig om att folksam har ringt hem till mig en enda gång och kontrollerat så jag INTE har bränt ner min lägenhet ännu.
Äh föck, nu blev jag så upprörd att jag måste gå och klippa hockeyfrilla och gå och dricka en bärs med krusbärssmak.

White trash-morsan.

Åt en cheeseburgare på Mc Donalds efter jobbet idag. Satt och tittade och lyssnade på en fet, arg white trash-morsa som hade fyra ungar med sig. Morsan lät väldigt ointelligent. Hon talade oborstat och otrevligt till ungarna hela tiden, och på den bredaste, dummaste Göteborgskan.
När en av ungarna reste sig upp och sa något svarade morsan ”Håll tyst och sitt på röven.” När en annan unge sa att hon ville ha med sina happy meal-leksaker hem sa morsan att hon fan inte orkade släpa på dem och att det var bättre att de kastade skiten i soporna. Det här pågick ganska länge. Samtidigt försökte morsan koncentrera sig på att prata i sin mobil.
Märkligt att sådana människor skaffar barn. Dessutom inte ett eller två, utan fyra.

Detta är det ända nämnvärda som hänt idag. Därför berättade jag det. I övrigt har jag jobbat massa timmar idag. Imorn ska jag jobba massa timmar till. Too much fun being alive!

Sköjeriets eftereffekter.

Längesen jag var så här slaktad. Tre sköjiga krogkvällar i rad sätter sina spår. Lite som förr i tiden. Går nästan aldrig ut ens två dagar i rad längre. Blev quiz på Kellys efter bärsen på Hammok. Sen fler bärs på Holy Moly och sist Pustervik, taxi hem, fyra och en halv timmar sömn och idag elva timmar jobb.
Får nog bli lugna gatan här ett tag. Långt från andra lång. Man blir så fruktansvärt svag i nerverna.

Söndagsfeeling.

Tar en bärs med Putte på Hammok av alla ställen. Innan tog vi en bärs på suggan, västerhus. Det var fullt drag därinne. Det kändes i luften att det höll på att tippa över till sjöslag. En snubbe vid bordet bakom oss var redlös. Hans kompis dök upp och satte sig ner vid hans bord. Plötsligt blev de ovänner. Den ena snubben sa att han skulle sticka en gaffel i fejset på den andra snubben. Stämningen var ganska påfrestande.
Just då var våra bärs slut och vi reste oss och gick därifrån, hit till Hammok där söndagskänslan är total. På ett bra vis.

Att oplanerat sköja med ölen.

Har varit lite sporadiskt skrivande här sista tiden. Det är ju inget bra.
Har precis duschat i 45 minuter. Försökt duscha bort en av de där huvudvärkarna som satt ända ner i näsroten. Hade oplanerat sköj med Maja och ölen igår. Hade jobbat 20 timmar de två sista dygnen och sovit sammanlagt kanske sju, åtta timmar. Blev sköj efter två öl och käften gick av sig själv. Sen blev det Skål som på den gamla tiden. Sen kom Emma ner och sköjade med ölen. Sen kom syrran och Kirre ner och sköja med ölen. Alla sköjade med ölen hela tiden kan man faktiskt säga. Det var ett fasligt sköjande.

Ikväll kommer Putte till stan. Kanske vi kommer sköja igen. Putte tyckte inte vi skulle sköja med fjorton öl som vi gjorde sist. Kanske det blir tretton sköjiga öl, tänkte Johan för sig själv. Idag vet jag inte om jag tänker så längre.

Utebliven sömn, på bussen och en film.

Försökte somna på beställning inatt eftersom jag skulle jobba idag. Vem kom på något så dumt som att somna på order? Det funkar ju inte fattar man väl.
Låg och trummade på kudden. Gick upp och pissade, rökte. Upp på loftet igen. Försökte tänka trevliga tankar. Rödmålade läppar, solmogna apelsiner, marinerade salsadansande oxfiléer på lina.
Höll på att somna flera gånger. Precis i insomningsfasen krockade en god tanke med en dålig, så var jag klarvaken igen.
Resultatet blev två eller tre timmar sömn. Elva och en halvtimmes jobb. Efter att ha varit sjuk sen i lördags kväll. Helt föckin brilliant kombination sa ja te daj!

Lyssnade på två invandrarkvinnors samtal på bussen i morse. Det lät så här ungefär:
”Jag köpte två kilo apelsiner, tio kronor!”
”Tio kronor?”
”Tio kronor! Det är bra!” kvinnan log mycket nöjt med triumf i blicken.
”Och sen ost. Ibland 90 kronor kilot, ibland 60 kronor kilot.”
Hon fick ingen respons av sin värdinna, så hon sa:
”Du vet ost. Ibland…”
”Ost! Ja, jag vet ost!”
Sen var konversationen slut. Satt och lyssnade med spänning. Var dock lite besviken över samtalets upplösning.

Såg ”I kina käkar man hundar” igår. En dansk film med massa mord som inte skulle hänt, men som skedde ändå av misstag och klantighet. På ett komiskt vis. Bland annat råkade ett helt rockband mejas ner av misstag. Snubben som sköt trodde han hade en vanlig pistol i handen men det var ett automatvapen. När han höll avtryckaren studsade vapnet runt i hans hand och så var hela bandet nedskjutna. Det var så plumpt så man började flabba. Det var väl meningen. Kan ändock tycka att det inte borde kännas okej att flabba när någon blir dödad.
Aja vet inte…

Fan va trött jag är… Ajöken!

Tv och biografier.

Det blir väldigt mycket TV när man är sjuk. Ofrivilligt slumrande och tittande på samma gång. Ibland blir man så uttråkad så man blir yr.
Idag har jag tittat och slumrat till två finska program på raken. Det fiskades i Helsingfors kanal. Och så kramade de ur romen på en fisk som alla var överens om att den var väldigt ful. Romen var spygrön och smakade fantastiskt. Det sjussades runt pensionärer i glesbygden så de fick storhandla mat. Sen var det någon som var tvungen att skjuta sitt får i tinningen för att fåret hade brutit sina bakben. Fåret var havande och ägaren var ledsen och tog sig en sup i köket efteråt. Åtta år hade han känt fåret sa han.
Så här gick det på.
Såg även Per Gahrton i Min sanning. Otroligt fascinerande gubbe måste sägas. Sen blir det ju väldigt mycket nyheter också om man låter Tvn stå på och inte zappar som en idiot. Jag kan vara den sämsta zapparen som funnits (och är därmed även avskriven som idiot). Har å andra sidan inte så mycket att zappa mellan eftersom jag aldrig tittar på reklamkanaler längre.

Borde kanske läsa en bok istället. Tyvärr är det något man verkligen inte orkar med när man är sjuk eftersom man skapar alla intryck själv när man läser jämfört med Tv där man blir matat med intryck tills man måste ta en krasslig promenad fram och tillbaks i sin lägenhet så man inte blir överupplyst.
Började läsa AC/DC:s biografi för kanske två månader sen. Jag har kommit typ 150 sidor. Ville läsa den till största del på grund av Bon Scott eftersom han verkar vara en riktigt rolig sköjare. Maken till trist biografi har knappast skådats. Eller blivit läst. Eller i det här fallet, inte blivit färdigläst. Det är lite som när man läste historia i skolan. Datum och platser. De spelade in den skivan i den studion. Det datumet spelade de på den arenan. Och så är det 45.000 olika namn på 45.000 inblandade personer. ”Då sa han det eller det.” Någonstans på varannan sida får man kanske reda på något roligt som Bon har gjort eller att Angus Young har gula tänder.
Fakta, fakta, fakta!
Europes biografi är nog nästan lika tråkig. Jag är knappast något fan av dessa sillmjölkar. Jag köpte den efter jag hade läst baksidan, där det stod att de var helt sjukt sex, drugs och rocknroll. Till och med mötley hade blivit förvånade stod det att läsa.
Typ 75% av boken handlade om deras finansiella problem och att Tempest kände sig blåst. Det lilla som kunde varit lite rocknroll förnekades hela tiden som att det aldrig hade hänt. Det mest spännande var typ att de hade pissat vid någon väggren eller skrivit en autograf på ett kvinnobröst.

Nej, nu måste jag lägga mig ner och vila lite. Kanske missar något intressant att slumra till annars.

Nytt videoinlägg #2, del 1 (av 2)

Här kommer ett nyklippt, rafflande videoinlägg som spelades in i Göteborg i september 2013.
”Häng med hem till Johans lya i Johanneberg. Det blir kaffe och cigg på balkongen, sen tar vi en sväng ner på stan.”

Johans Yxa och Gloria #2 — sept 2013 del 1 (av 2) from Tegården produktion on Vimeo.

Del 2 läggs upp här i början av mars.