Lön för mödan.

Ho ho va slut jag är. Gått upp tjugo över fem i morse och jobbat elva timmar. Imorn ska jag jobba elva timmar till och på fredag ska jag gå upp tjugo över fem igen. Poff, så bara!
Har tagit extra jobbpass. Det betyder att man blir trött som en urvriden disktrasa. Det betyder också extra stålar och stor och svettig materiell glädje.
Skall köpa apelsiner stora som medicinbollar och rulla ner för gatan så bilar krockar och spårvagnar spårar ur. Skall köpa mig en äkta päls gjord av könshår. Ska köpa en stor jävla webergrill och steka kabanosser i vardagsrummet tills att brandkåren kommer och räddar mig. Skall äta mig mätt på 100% ren luft, vakuumförpackad i Tibet på burk. Tvätta mina genitalier i svindyr champagne. Köpa stråhattar till alla mina grannar. Skicka ner en tusenlapp i tiggarnas mugg. Skall gå runt i en fotboja av guld och en diamantprydd tistelkrona.
Sen blir det knäckebröd och utspätt kranvatten de 29 resterande dagarna fram till nästa lön.
Oooh, det kommer bli så bra, yeäh…

End of September. Rakt in i Oktober!

En styck lärare i skrubben.

Har nyss jobbat färdigt min helg. Så jävla trevlus som syrran brukar säga. Lyckan är förvisso ganska kort. Jobbar extra pass i veckan.

I eftermiddags kom jag och tänka på en gammal lärare som jag hade när jag gick i sjuan i Kungsbacka. Han var lärare i svenska och vår klassföreståndare. Han hette Kent och var smal och lång som flaggstång. Nästan genast blev omdöpt till ”Kent i veckan” för att vi bara hade honom några gånger i veckan.
Eftersom jag bodde alldeles bredvid skolan resulterade det i att jag oftast kom försent på mornarna. Jag bad alltid om ursäkt som man sig bör göra om man är sen.
-Förlåt att jag är sen, sa jag i en utav de morgnar med scen ankomst.
Varpå, Kent i veckan svarade:
-Jaha, varför då då? Snubblade du på en rot eller?
Ganska drygt va? Dessvärre funkade det. Skratt utbröt i klassen. Efter det fick jag heta Roten i tilltalsnamn istället för Ernerot i efternamn…
Kent i veckan var omtyckt som lärare i vår klass. Han var lite kompis istället för lärare, men det resulterade också i problem med auktoritet och att det är läraren som har sista ordet.
Därför…blev han mycket riktigt intryckt i en städskrubb som låg ansluten till klassrummet, av klassen en förmiddag. Vi motade helt enkelt in den stackars vajande flaggstången där.
Först knackade han och bad oss snällt under lite skratt att vi skulle släppa ut honom. Det funkade inte. Knackningarna byttes snart ut mot knutna nävar som bankade på dörren. Rösten började vibrera av allvar. Vi fortsatte hålla emot dörren. Tillslut började han sparka på dörren och vråla.
– Nu öppnar ni dörrhelvetet för djävulen.
Många av eleverna blev rädda och började avlägsna sig, men han lyckades fortfarande inte ta sig ut. Tillslut hördes ett avgrundsvrål som skulle fått Tarzan att skita i leopardtangan. Sparken måttades från insidan av dörren. Dörren flög upp och studsade mot väggen.
Där inne i det dunkla ljuset stod en ilsken och självlysande skymningssol och skakade av fördämnd ilska som troligtvis inte kommit ut på tjugo år. Från svenskalärare till plötslig massmördare. Unleash the fuckin fury!
Token som klev ut från skrubben skakade av ilska. Ögonen stod ut som galna spett ur hodet. Möörda!! Haranger med svordomar och hot spottades ut.
Minns inte hur lektionen slutade. Känns som det mest logiska borde vara att han skickade ut oss och lektionen: ”stäng aldrig in en lärare i en skrubb” var över.
På något vis kändes det som en lam hämnd och rättvisa över att han hade gett mig öknamnet Roten.

Nykter och trött bland fylletrattar och knullrufs.

Helt paj efter detta jobbpass. Vaknade klockan tre i natt av att ett gäng kids stod och vrålade på gatan nedanför min balkong. Somnade om och trodde jag att jag hade stoppat massa stålar i madrassen (min farmor hade hela sin myntsamling under madrassen i fotändan).

Folk vinglade av och på bussen i morse.
Jag ser dem i sitt esse på fredagskvällen vrålandes och kräkandes på avenyn när jag är på väg hem från jobbet. Dagen efter på morgonen när jag är på väg till jobbet ser jag de tappraste komma uttrampande från efterfester eller från fylleraggets boning. Med eller utan knullrufs. Uppblandade med andra människor, på väg till sina helgjobb eller gymmet.
Hela maskineriet spelas upp återigen Lördagkväll och Söndagmorgon.
När sen mitt söndagspass är över är det jag som brukar sitta där och le skevt över en bärs. Rättvisa till slut.

Har tyvärr inget mer att tillägga. Är för trött och har inte tid att jönsa runt!

Hos sjukgymnasten och hos läkaren.

skrivet tidigare idag.
Sitter på jungans och äter frukost på uteserveringen. Troligtvis för sista gången i år.
Jag är efterlyst av KGB och CIA och stasi, ABF och EKG. Jag har en clownkeps på mig och i fickan ligger en vattenpistol. Okej, nu svamlar jag.
Nej, nu blev jag plötsligt uttråkad…
Skall jobba helg…

Var hos en sjukgymnast igår. Kroppen har börjat knaka och braka, gnissla och knäppa. Jag har värk i höger ben som kommer och går. Ibland när jag böjer mig ner och rätar ut ryggen igen går den inte tillbaka rätt, och det känns som att det sitter tio knivar i ryggtavlan. Efter några minuter släpper det. Axlarna värker ibland när jag har jobbat. Ett gissel…
Hos sjukgymnasten fick jag nöjet att strippa ner mig till kalsongerna. Sen fick jag stå framför en spegel och bända och böja och vrida medan han klämde och tryckte. En mycket gemytlig stund.
Han gav mig övningar som jag skall göra fyra gånger om dagen. På pappret med övningarna är det en tecknad man som visar mig hur jag ska göra. Han har kortbyxor på sig och på hälften av bilderna ser det ut som han har ståfräs.
Innan jag gick frågade sjukgymnasten om jag hade några andra åkommor. Han kanske inte tyckte det räckte.
Jag sa som det var, att jag har en smärta i bröstet, i hjärtregionen som kommer och går någon gång om dagen. Han tyckte jag skulle ta kontakt med en läkare och återkomma när symptomen var utredd. Jag gick upp en våning till vårdcentralen. I receptionen sa jag att jag ville boka tid hos en läkare för kontroll av hjärtat.
Så fort man säger ordet hjärta i sjukhusmiljö får man hjälp blixtsnabbt. Jag fick komma in till en sjuksköterska direkt. Hon tog puls och blodtryck. Efter det skickades jag till EKG. EKG:n visade helt korrekta hjärtslag. Sist fick jag komma in till läkaren. Han klämde runt hjärttrakten på mig medan han pratade med sjuksköterskan. Jag berättade om mina symptom för doktorn och även om en incident i somras när jag hade cyklat. Jag hade pressat mig lite extra när jag trampade på i uppförsbacke. När jag sen klev av cykeln tryckte det i hela bröstet och jag fick svårt att andas. Såg stjärnor och svettades. Jag höll på att svimma… Jag fick stå lutad över cykelstyret innan jag vågade röra mig igen.
-Vi får nog skicka honom till Greken, sa läkaren då.
Vem fan är Greken, tänkte jag.
Nu ska jag hur som helst få en remiss för arbets-EKG. Man cyklar alltså med massa elektroder på sig. Troligtvis i bara kalsongerna.
Man får ju bjuda lite på sig själv.
Känns bra att få det hela uträtt iallafall!

Lite snack från mannen under parasollet.

Nysattack på balkongen, så det ekar mellan husen. God eftermiddag kära grannar!!!!
Det är grått och det regnar. Smattrar fint mot parasollet. Sitter här och myser höst. Har nog aldrig hänt att jag har längtat till höst och vinter innan, men nu gör jag alltså det och nyser bort det sista av sommaren. Rakt ut ur snoken.
Längtar även efter vintern. Och julen. Verkar ju inte friskt. En illusion när den blåsiga vinden med 98% luftfuktighet slår en i fejset med snöblandat regn. När man bara får raggiga sockor i julklapp…

Slut på mjölk, slut på toapapper och socker. Slut på kaffe och bröd. Dagen innan löning. 19 kronor kvar på kontot. Jag kommer klara mig.
På internetbanken finns en ny funktion kallad utgiftskollen. Man kan kolla sina utgiftsposter specifikt i olika kategorier. Intressant och horribel läsning på en och samma gång. Sköjarkategorin, alltså krog och restaurangbesöken, var mest belastad. Från sept-2013 till sept-2014 uppgick summan till ringa 75 000 bagis. Multiplicerar man detta med tio, alltså tio år så är man snart uppe i en miljon kronor. Brrr…en bostadsrätt.
Sparkategorin var inte lika tungt belastad. 300 kronor. Jag har väl inte sparat några 300 spänn? Var är dem?

Nej nu får det räcka med parasollsmatter! Nu blir det köttfärssås och spagetti.

Videoinlägg #5 – Kortfilmsinspelning och en rövarhistoria!

Johans Yxa och Gloria #5 — påsken 2014 from Lo-Film.se on Vimeo.

Kortfilmsinspelning med Johan Ernerot i huvudrollen som en rödvinsnedspilld nordstatare med baguettebegär.
Det femte videoinlägget i ordningen på bloggen Johans Yxa & Gloria bjuder på en episk inledning och i vanlig ordning utlovas en och annan drink och rövarhistoria. Håll till godo världsälskare, smutsbykar och pantalongfräsare!

Videoinlägg #5 – Kortfilmsinspelning och en rövarhistoria!

Johans Yxa och Gloria #5 — påsken 2014 from Lo-Film.se on Vimeo.

Kortfilmsinspelning med Johan Ernerot i huvudrollen som en rödvinsnedspilld nordstatare med baguettebegär.
Det femte videoinlägget i ordningen på bloggen Johans Yxa & Gloria bjuder på en episk inledning och i vanlig ordning utlovas en och annan drink och rövarhistoria. Håll till godo världsälskare, smutsbykar och pantalongfräsare!

Söndag, så att säga!

20140921-202246-73366438.jpg

Var ute och sköjade med slipsen igår. Utomordentligt redskap om man spiller öl eller annat kladd. Skyddar skjortan som en haklapp.
En tant i sextioårs-åldern, med en glugg där en framtand saknades i överraden och i övrigt ganska sargad av troligtvis ganska hårt levende fann mig het i min slips och frågade om jag var gift. Jag svarade att jag var helt förgiftad. Detta fann hon mycket sköjigt, trots att jag knappt själv förstod vad jag menade.
-Looking good in your tie, sa en annan kompis på krogen.
-Yeäh, yeäh, im gonna tie you up reeeaaal goood, svarade jag.

Sitter på pizzerian och väntar på en pizza. Ska kolla första Shaft-filmen från 1971 och sen en Kaurismäki-film.

Annars finns det inte mycket att säga. Dagarna rullar på som en pansartank och för var dag dyker nya gråa hårstrån upp i skägget.

Imorgon kommer Videoinlägg #5 läggas upp, som spelades in i påskas.
Missa inte det för bövlars!

Brevfilm… Hmpf, host host, harkel…

Sitter på balkongen och tråkar mig med några folköl. Lyssnar på gamla brända cd-skivor. Man skulle haft några fina ögon att titta in i. Samtala med någon med ett bättre inre. Men det är dåligt med dem personerna så här års. Folk visar mest upp sitt fulaste jag, precis som jag, fast ännu värre…

När jag käkade frukost i morse gick det ett program som hette Brevfilmen. Antar att det syftar till brevfilmen som fanns med i programmet Bullen som gick på 90-talet(?). Då för ungdomar. Alltså, om det nu är någon som har missat det helt och hållet så var det någon ungdom som skickade in ett brev med ett problem, sen så gjordes en liten film om den jobbiga situationen.
Nu hur som helst, brevfilm för vuxna människor. Kan nästan vara det sämsta och tramsiga och värsta program jag har sett. Med satt också en panel som skulle backa upp brevfilmen efter den hade visats med smarta råd osv.
En av brevfilmerna handlade om en familj som hade problem med egentid (vad annars?). De hade en dotter och undrade hur de skulle göra när de behövde prata om intima och privata saker som inte dottern skulle höra. I en scen pratade engelska vid frukostbordet så inte barnet skulle förstå. Hon fattade ändå vad de pratade om. I nästa scen gick de runt och pratade vad jag antar kallas sjörövarspråket(?). Då tittade dottern på dem som föräldrarna hade käkat knark.
Sen var det panelens tur att komma med ytterligare förslag. De satt och tramsade och flamsade som om hela rummet var fyllt med flabbgas. Pratade i munnen på varann så man mådde jättedåligt. En fet och präktig groda i panelen av de tre som jag inte vet vem hon är tyckte det här med sjörövarspråket var jättesmart. ”Guuuud vad smaaaart”, sa hon. ”Det ska jag också använda när mina barn är i närheten!!!”
Programledaren tyckte det var helt hilärijos!
Är folk lite dumma i hela lilla hodet?
Går det inte avsätta två eller fem minuter för varann för att säga till varandra att man vill knulla med varann utan att köra det vid frukostbordet på spanska eller med sjörövarspråk (ett större problem borde kanske vara att orka eller hinna med att knulla)?

Jag är inte förälder själv. Vilket ni säkert förstår. Därför har jag kanske enligt många ens inte rätten att uttala mig i frågan. Hade min blogg haft en halv miljon läsare hade jag väl fått ilskna kommentarer i drivor från föräldrar som ansåg att jag inte visste vad jag pratade om, och arma jag hade vart tvungen att ta mig en eller flera stänkare för att stärka mig.
Däremot är jag, hur drygt det en låter, utrustad med sunt förnuft. Och, har nu mina föräldrar gått runt och pratat med ett hittpå-språk under min uppväxt och i min närhet blir jag både beklämd, ledsen och lite äcklad så här i efterhand…

Nåväl, nu ska jag snart gå ner en runda på krogen. Använda mitt sunda förnuft och visa upp det finaste av mig själv…

Puss mitt i krysset!

Bruna bönor på tub.

Var precis och handlade på Willys. Blev stående vid den prickiga korv-avdelningen när en dude seglade upp jämsides med mig. Han hade en tre storlekar för stor kritstreckrandig kostym på sig. Hans kala skalle var täckt med massa jack som var typ tre centimeter långa, som om någon hade kastat ut en hög med barr på hans skalle. Jacken var ihopsydda med något som såg ut som tjock svart björntråd. På nästippen satt ett par glasögon med svartbåge. Vänster glas saknades.
-Du vet inte var bruna bönor på tub finns någonstans? frågade han mig.
Jag sa att jag inte visste var bruna bönor på tub fanns.
-Det var ju själve fan, svarade han. Inte en jävel i den är affären tycks veta var de bruna bönorna i tub finns.
Jag gick och ställde mig i kassan. Efter en stund såg jag honom komma glidande med sina bruna bönor i tub i handen som svängde uppe i luften. Hans smil lös av triumf.