12 jordnötter.

Tolv öl och lite jordnötter…
Herregud vilket skämt man blev.
Precis som förr…
Så här full har jag inte blivit på väldigt länge. Pratade sönder ansiktet på människor så de såg ut som strimlade morötter…
Imorn när hjärtat slår dubbla slag eller extra hårt så man tror att det kommer landa i knät, så kommer jag enbart drivas av dödsångest

Men, det var det väl värt. För helvete!

Matteprov Numero 2

Idag har jag skrivit matteprov numero 2. Två matteprov undrar ni. Var det inte husvärd han skulle bli? Eller ska han bli något förvirrat geni i för stora byxor som räknar ut hur många varv koppartråd som behövs på en spole för att tända ett lucialjus.
Ja du… Detta undrar jag också. Men nu är det slut på vitaminus, horiminus och cosinus. Gick naturligtvis lika bedrövligt som väntat. Efter första provet så bidade jag tid. Jag lade helt av med allt gällande matte. Jag satt istället och budade på klockor och uppblåsbara barbaras på lektionstid (Var faktiskt sjukt nära att vinna en Barbara som hette Siv och hade en kokosnöt som huve). Jag gjorde klart för min lärare efter första provet att jag var en promenerande katastrof gällande matte. Detta förstod han även när han rättade mitt matteprov. Ändå har jag bara en enda dags frånvaro på hela kursen. Han uppskattade min ärlighet och jag tror han blev imponerad av att jag kämpade mig dit ändå. En del har slutat att visa sig överhuvudtaget efter förra provet. Försöker man och närvarar på lektionerna så blir man godkänd. Blir man icke godkänd i en delkurs har man inte rätt till något sommarjobb efter utbildningen. Så jobbar de på med sitt sköjande på min osköjiga skola.
Så jag fick alltså godkänt på plats när jag lämnade in provet. Ett G alltså och med sämsta möjliga betyg. Nämligen ett E, så nu är mitt sommarjobb säkrat. Men som sagt var det fastighetsvärd jag skulle bli och inte nån jävla bluffig Newton-kopia.

Självklart var jag först med att lämna in provet. Skickade lika självklart med en liten trevlig julhälsning. Nämligen att det skulle drickas BILLIG glögg och hållas käften!”
När han läste det så kluckade hans skratt fram i hans trånga strupe och hela magen studsade upp och ner precis som en riktig tomte. Skrattet ekade medans han sa ”Ja, herre jävlar” tre gånger. Folk som satt och svettades med sina tal fick börja om från början. Det tyckte vi va sköj.

Skall ut och dricka ett par öl om en stund med ett par dudes från klassen.
En avrundning kan man säga och ett Hejsan svejsan till två veckors ledighet.
Fyfan vad gött!

Vad var det nu jag skulle…

Jag sitter på köttbullekällaren och dricker en öl.

Just ordet öl, men framför allt köttbullekällaren var ord som nämndes för väldigt längesen på den här bloggen. Kanske för att jag inte skriver lika ofta här längre. Troligast är dock att jag lever ett nytt sorts liv. Ingen öl. Bara morötter och omega-3 och ett jävla knullande 45 dagar i veckan. Kristen har jag blivit också. Ber till en gud som äter pop corn, ser ut som pop corn och hjärnceller formade som pop corn.
Känns som jag nästan aldrig är ute och dricker öl längre, men det kan vara en synvilla. Dock åker jag hem och dricker kaffe i min lägenhet för jag har minsann aldrig ägt en villa. Snavka om synvilla, nåväl…
Fast fan, var det det här jag skulle berätta egentligen?

Läste för övrigt genom mina noveller som jag har skrivit det senaste året. Det vill säga innan jag slutade skriva förra året.
Måste säga att jag blev positivt överraskad. Då var verkligen innehållet inte särskilt positivt. Jag menar de som var skrivna i tredje person var ju liksom inte en homogen grupp som omfamnade varje liten stund i livet med en jättevarm kram.
Det positiva eller snarare det som var bra var att de var ganska intressant skrivna och med personligheter som man tyckte bla bla bla…
Det jag ville ha sagt för djävolen, var att de var mycket bättre än jag kom ihåg.
Det brukar ju va så. Saker som får ligga ett tag kan växa till sig. Alla som har glömt en brie längst in i kylskåpet vet vad jag pratar om…
Men det var väl inte det här jag hade tänkt att berätta?

Beställde in en öl till. Inte i ren självklarhet eller i bara farten som brukar ske, nej mer som en tassande student som skall köpa en student-ost till en studentpris
Det sitter ett par här bredvid. Jag gissar på 70+. Bägge två är formade som kapitulerade partytält.
Av vattenglasen att döma så räknade jag ut att de väntade på något gottigt svineri. De tillhörde inte den direkt babblande sorten som sitter och tjoar ut att de älskar världen…
”Var är den?” Hann gubben säga 3 gånger innan den kom. Ryggbiffen med pommesen och bearnaisen. Hans sönderstressade oro byttes mot aggresivt skärande när han gav sig in på den glänsande ryggen med gaffel och kniv. Fast först sprutade han sönder hela anrättningen med ketchup. Om han inte var så snackig innan maten kom så var han som en toalett med stopp i när han åt. Och att han var mätt därefter gjorde ju honom inte heller till någon filosof…
”Du sa ju att din mamma kände någon som körde sjuktransport”, sa kvinnan.
”Nej” sa han
”Ja, men det sa du ju innan”
”Nej, det har jag aldrig sagt sa jag ju!”
Sen reste han sig och sa:
”Jag går ett varv runt huset.”
Kvinnan verkade inte bry sig. Varken hungern eller mättnaden efter biffen verkade göra biffen för hans del så att säga inom hyfsat uppförande…
Nej, det här var defintivt inte det jag skulle berätta!

Åt förresten fiskpinnar i veckan. Med Eldoraxo remouladsås.
Det var ju fan det jag skulle berätta!

Ajöken!

Dårskap och annat dårskaperi.

Snart måste jag gå ner och hämta tvätten. Låter lite som ett hot. Typ, snart måste jag gå ut och slå in ansiktet på någon. Ett ord till från dig och jag går och hämtar tvätten!
Snart måste jag börja räkna matte. Låter lite som illavarslande omen. Lite som att gå ut och suga av en trädstam, hävda att man älskar det när man spottar ut barken.
Asså vad fan pratar jag om egentligen. Har han druckit sköjarblask. Nej det har han inte. Jag rymmer bara med stor succé från att öppna boken och börja räkna. Om vi hade räknat ut omkretsen på mitt fantastiska jag hade jag ställt upp direkt.
Faktum är att jag har resignerat inför denna löjliga uppgift. Framför allt för att vi aldrig kommer ha användning för det i verkliga livet. Varken när man motionerar en radiator eller avhyser en luffis som inte har betalt hyran på sex månader. Dessutom har matteläraren berättar att det räcker med att ha 80 procent närvaro för att få godkänt i kursen. utfyllnad av något som kunde vara lärorik studietid. Proven avgör ingenting tydligen.
Imorron har vi alltså prov i denna kvot-soppa. När våran huvudlärare som inte är matteläraren frågade hur det gick med matten svarade jag som det var:
-Åt helvete! och att jag tänker rakt genom svara på varje tal jag inte kan räkna med uppmaningen: Dricka sprit och hålla käften. Kanske även flikar in ”Dricka BILLIG sprit och hålla käften” på sina ställen.
Sen reser jag mig, tackar för mig och går hem.
Detta tyckte konstigt nog våran lärare var en jätterolig idé…
Och nu 3 timmar senare har jag fortfarande inte plockat upp häftet med uppgifter för att banka in skiten huvudet. För jag bryr mig inte. För jag vill inte att sån skit tar upp viktig plats i hjärnan. Kanske hade slutat med att jag kommer ihåg U1+U2+U3=Utot samtidigt som jag glömmer av vad min mamma heter eller vem den kvinnan är. ”Grattis på födelsedagen vem du nu är, eller vad det nu va du hette?” Hur fan hade sett ut va?

Igår på praktiken var vi hos en hyresgäst som tyckte att hans lya var dragig. Det är mycket sånt när kylan kommer. Folk ringer och säger att de har det kallt i sin lägenhet. I vissa fall har man lust att klä av sig underböxan när man väl kommer dit. Alltså en lägenhet är ingen bastu på ett centralbad. Folk är för gnälliga ibland. För helvete, ni bor i Norden, i Sverige, i Göteborg. En kuststad där det rehgnar är grått och blåser och vissa dagar fryser man ihjäl även fast det är 5 grader ute. Kanske dags att inse det. Inse att du bor i ett förfruset rumphål där kylan alltid hittar in och sluta och gnäll som mjölksilliga sillmjölkar. Tror ni exempelvis en grek går runt och gnäller ”Oh, det är så varmt…oh så varmt det är. Det tror inte jag!
Nåväl det slutade med att vi satte dit extra fönsterlister. I varenda fönster plus att vi riktade ett fönster så att det skulle bli vakuumtätt. Den som har riktat ett fönster vet att det är ett tungt arbete. Hela projektet tog två timmar. Och det lilla drag man kände när man stack dit fingrarna vid fönsterspringan före OCH efter var minimalt. Och snubben han gick runt barfota. Va? Barfota? Fötterna var halvblå. Jag hade lust att fråga om han inte önskade sig par tofflor i julklapp FRAMFÖR en snällare värld. När vi var helt klara och helt slut så kläcker snubben ur sig att till-luftsventilerna står halvöppna. Vi kollade och det stämde. Alltså i det läget hade jag lust att hoppa ut genom fönstret med fönsterlisterna som lian. Folk är ju för fan inte sanna någonstans. Halvöppna ventiler och dubbelisolerade fönster.
Nej, sista tåget till Sans & Balans lämnade perrongen för länge sedan.

Nej, vik hädan, nu måste jag vika lite kalsipper. Allt för att slippa räkna. Jag brukar vika dem en gång. Det tycker jag är lagom.