Alingsås

Drömde att jag var i Alingsås. Varför vet jag inte. Har inget relation till den staden. Bara att min mormor och morfar bodde där när jag var liten, men huset blev för litet på grund av mormors saksamlarmani så de flyttade till ett större hus i Tibro…
Jag gick in på ett kafé och beställde en kaffe. Det satt massa häftiga och tuffa typer därinne. Kaffet kostade 120 kronor. När jag påpekade att det var det dyraste jag varit med om (och frågade om kungen hade pissat flytande guld i det) blev jag utslängd. Landade på alla fyra som en hund. Jag fortsatte ner för gatan och kände ett kaffebegär starkare än jag någonsin har känt i vaket tillstånd. Varenda uteservering jag gick förbi var rökfri. Vad konstiga de är här i Alingsås, tänkte jag. Promenerade och promenerade. Förbi varenda kafé och uteservering. Tillslut hamnade jag på en sten utanför en kiosk i utkanten av stan med en pappmugg med utspätt rostvatten i. Jag tände en cigg. Då dök det upp ett mikroskopiskt moln som duschade ner mig och släckte ciggen.
Jag vaknade på ett loft i Göteborg.

Kan vara praktiskt så här i corona-tider att mentalt kunna ta en resa. Nästa gång kanske jag reser lite längre…

Tändare och skjortor!

Köpte en ny skjorta igår. Alltså second hand, fast aldrig använd.
Svart var den och hade ärmar. Pure egyptian stod det. Kavlad egyptiskt murbruk av högsta kvalite. Visste inte riktigt vad jag skulle tro… Men den verkade var i rätt storlek när jag körde in höger ärmen i våld. 45 spänn. Lika taget somen en bärs på krogen.

När jag stod och väntade på spårvagne på Järntorget kom en kvinna fram och frågade om jag hade en cigg att bjuda på. Nu för tiden brukar jag vilja ha mina surt förrullade cigaretter för mig själv, men jag hade ju precis köpt en egyptisk skjorta gjord av knaperstekt hare så jag tänkte, äääh what the häck!
I dessa nervösa coronatider (som gör mig nervös för de flesta inte verkar bli nervösa av det) så tog jag ett steg bakåt och skickade ut ciggen med ett utsträckt armlängs avstånd medan jag ryckte huvudet som en struts åt andra hållet.
-Tack.
-Javisst (försvinn!)
Jag vände tillbaka huvudet. Där stod hon kvar och blängde på mig. Hon undrade om jag hade tändare också…
-Ja, men helst inte. Jag vill inte ha andras kladd, svarade jag.
Hon stod kvar en stund och blängde på mig dumt. När jag blängde tillbaka så gick hon.
Alltså vad är det som är så svårt med att förstå att jag inte vill ha mina personliga tillhörigheter nedkluddade med massa potentiella klibb-kladd-basilusker?
Sicket fölk asså!
Och det här var inte första gången. Tidigare under dagen på lunchen på praktiken klev det fram en Jeppe som bara:
-Oh vad skönt att du har tändare!
-För mig ja!
Han tittade på mig som jag var sinnessjuk. Sen gick han…

Kom hem. Min iver för att prova skjortan kände ingen hejd. Såg framför mig hur jag skulle glida ner för gatan med en nogger i handen i min egyptiska kammade knullsärk i gassande solsken…
Jag fick tänka om. När jag körde in handen i skjortärmen dök ens handen upp. Körde in den några gånger till. Jävla skräpskjorta! Äh, uppkavlat är ju också snyggt. Jag började knäppa skjortan. Det gjorde ingen skillnad. När den var knäppt hade jag kunnat stoppa in tre soppåsar där under och ändå haft plats för en grosshandlare på flykt.
Hur fan kunde den se lagom ut i affären? Felbedömning…
Äh, jag kanse kan använda den som presenning till balkongmöblerna över vintern…

Kan ändå tycka att den där ölen på krogen var mer tagen än det här satans elefantskynket!