Sköjarkvällen som gud glömde eller bara fullständigt gav fan i!

I Söndags…
…efter den där jobbhelgen som fullständigt pulvriserade mig så fick man sina öl då.
Den första ölen kan ha varit den godaste öl jag druckit sen Jesus gick runt i bandana.

Efter tre öl var jag som en sprattlig pajas. Som en pangig smällkaramell. Som en vätskesökande buffel.
Efter de där tre ölen borde jag gått hem. Fast, det där med att man ”borde” känns ju inte alltid som det rätta i stunden. Istället kan man skratta och sköja som en tok och sen i ungefär samma stund hamna på kant med allt och alla. Allt i en härlig och otäck soppa.

Stötte på en tjej som jag inte träffat på många år. Helt plötsligt sa hon att hon hade varit kär i mig tidigare i massa år. När jag stod där och blängde på henne som svar körde hon plötsligt ner sin öldruckna tunga i min öltörstande hals. Sen sprang hon ut från krogen.
Jag gick efter. Där stod hon tryckt mot väggen och grät. I nästa stund var hon borta.

Efter det och ett par öl till blev det taxi till Avenyn med tre andra kvinnor. Måste varit helt oemotståndlig denna kväll. Jag kände dock en av donnorna tidigare så jag kanske inte ska skylla allt på min oemotståndliga charm.

-Hej, sa jag till vakten på Lilla London.
-Hejdå, sa han. Du är för full!
Fantastiskt nog sa jag inte emot. Lite insikt och omdöme har man ju. Yeah!

Vi hamnade på Tullen istället.
Den vackraste (och yngsta) kvinnan hamnade med mig. De andra två satt utomhus och huttrade ciggade. När jag blir så där full, så glömmer jag till och med att jag är rökare.
Hur som helst. Denna vackra kvinna pratade norska. Hon var från Bergen. Helt omöjlig norska att förstå sig på. Hjälper ens inte att vara full då man kan tycka att man förstår allt!
Först berättade hon om sig själv. Jag satt där och nickade skelögt. Sen berättade hon ännu mer om sig själv och sin uppväxt. Jag flikade in här och där. Och förstod kanske max en tiondel av vad hon sa. Sen satt hon plötsligt där och grät som om jag hade fått henne att öppna sig.
-Ja livet är drit emellan åt fyllde jag i.
Sen var hon glad igen. Detta är det sista jag minns därifrån. Och att krogen stängde.
Minns även att jag satt i en taxi och att jag sen satt och malde ner en Big Mac med skeva käkar vid köksbordet. Och att tjejerna nu var någon annanstans…

Dagen efter. Att hitta Big Mac-förpackningen i badkaret.
Ett broderat lapptäcke av skakig dödsångest vilandes över en kallsvettig kropp. En rumlande mage och ett sprängande huvud med frysta pommes frites som keps. Det här får bli en läxa…
-Nu har jag lärt mig min läxa, pep jag med darrig röst till mig själv.

Det förstår väl vem som helst, till och med en simpel sköjare, att man inte kan hälla sig öl i ett sådant utmattad tillstånd. Brrr…

Summa samarium:
På plussidan: Att vara omgiven av kvinnlig fägring.
Minus: Att inte ha någon behållning av det. Och nästan allt annat.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.