Utflykt till Östra centrum.

img_1810.jpg
Skrivet igår
Jag sitter och njuuuter av en bärs på andra lång. Det är helt dött på gatan. Eller ja, nästan.
Jag sitter i solen. Det är varmt och ljust för ögonen. Jag intalar mig att det är superskönt, men jag vet inte riktigt. När jag tittar på min spegelbild i fönstret ser jag en glansigt svettig jävel. Men jag är all in för positive thinking!

Jag har suttit och lyssnat på ett par bakom mig en lång stund nu.
Hon har berättat om sin kompis som vann 15 000 i månaden i 25 år på Triss.
Hade jag vunnit en sån månadssumma så hade jag gått ner till kanske 20 procents arbetstid och ändå haft bra med pengar att leva på. Plus en massa tid över att ägna huvudbry åt. Fantastiskt!
Hon tyckte det var konstigt att han som vann inte delade vinsten med sin flickvän eftersom de bor ihop. Dessutom var det hon som hade köpt trissen till honom.
-Det hade jag gjort, sa hon. Hade inte du gjort det?
-Nej, svarade hennes kille.
-Fast om jag hade vunnit…
-…så hade jag tyckt att det var rätt att du hade delat den med mig, fyllde han i.
Vet inte om han skämtade eller ej…
Hon är tjöcker och verkar trevlig och sympatisk. Han är lång och smal, men verkar dryg och tjock i huvudet.

Jag och syrran hade en heldag runt Olskroken och Redbergsplatsen i Onsdags. Kollade second, drack öl och besökte farsans minneslund.
Vi tog en lunch på den gamla hederliga Lilla Restaurangen.
Där finner man finklädda pensionärstanter som dricker vitt vin vid lunchtid. Alkisgubbar som pratar tidens tempo och slänger in ett litet stycke nödvändigt ljugeri här och var.
Det finns nog ingen restaurang som har sån varierande kvalité på maten från gång till gång. Vi käkade pizza och den här gången var det fantastiskt gott. En del andra gånger jag har ätit där har det varit rena katastrofen. Vad sägs om en pizza där baconet är så sönderbränt så det påminner om tumnaglar droppande av flott.
En viss cirkulation av tjackisar, kufisar pågick utanför uteserveringens staket. Det har alltid varit ett jävla hölligång runt den där kroken av olskroken så att säga.
Efter att strudlat runt i några timmar i området så gick vi tillbaka till Lilla Restaurangen för att ta en bärs. Sen eftermiddag. Då kan man säga att luffartrafiken utanför staketet hade intensifierats. Alltså det var ingen hejd.
En snubbe valsade förbi i de mest trasiga träningstights som jag någonsin har sett. Stora hål överallt på vader och lår. Han verkade vara på strålande humör. Arga alkisar, svajiga typer, tveksamma medborgare men framför allt tjackisar. Jag som undrat mången gång var alla tjackisar tagit vägen. Nåväl, nu vet jag. I olskroken förändras ingenting.
Det var ett evigt smackande överallt. Till slut blev det för mycket.
En dude på pissigt humör stod en meter från oss utanför uteservering och glodde ilsket på oss medan käften smackade på honom.
Till slut kom hans kvinna som verkade vara lite klarare i pallet. Han började med att skälla ut henne. Hon svarade med ilsket mothugg. De klev in på restaurangen och ut på uteserveringen. Det kändes inget vidare.
Benen svängde på honom, överkroppen gungade, huvudet for fram och tillbaka i sidled och käkarna smackade. Kvinnan sa till honom att om hon hörde ett ord till från honom så skulle hon gå direkt. Han morrade något…och hon reste sig och gick direkt.
Syrran och jag hällde i oss ölen och följde hennes exempel.
I övrigt är det väldigt trevliga nejder det där. Där omkring har man bott i mången år. Man i detta läge är alltså jag.
Så tjena Olskroken och Redbergsplatsen. Och ajöken fröken!

Äntligen, och jag menar äntligen, så är balkongen färdig. Jippi djaja yö öld sängvätare (kanske ölen börjar ta nu?). Två veckor tog det att få det där balkonggolvet färdigt. Skulle aldrig råda någon att måla sitt golv på detta sätt, om man inte är sadist eller älskar att bli frustread och uttråkad. O andra sidan på det: nu när det är färdigt och resultatet är finare än vad jag trott så skulle jag…ändå inte råda någon att göra det!
Men fy satan vad fint det blev pöjkar och jäntisar!
Igår köpte jag blommor. Fin mysbelysning har jag fått upp också. Nya dynor till stolarna och en ny och fin askkopp så man kan röka ner sig. Det är så knöllfint, så minst hälften kan räcka.
Där kommer undertecknad hänga och skriva djuplodande poesi om livet och dess motgångar
Hej lilla fina balkongusdjävol säger jag, trots att jag sitter på krogen.
Jag älskar dig mer än mina Hawaii-kalsipper!
Nu tar ölen tror jag bestämt!

Nu kommer syrran snart så jag säger auf widersczcszcszeeen och god bajos!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.