Nysattackerna…

De där nysattackerna man får. Jag får…

Kanske de är ett skrik på hjälp för att jag hade en svår barndom utan en Commodore 64. Kanske de är en path som säger, nu ditt gamla rassliga arsle borde du ta stegen från det här trassliga stället och leta upp meningen med livet…

Jag onerar minst en gång om dagen. Det håller mina sinnen vakna och när alla andra sover det är då jag är vaken och letar existentiella problem i brödrosten. När andra nattar sina barn funderar jag över vad som kommer möta mig på andra sidan: Ett tandlöst, tunnhårigt monster som borstade sina tänder i grön tandkräm utan fluor. Eller så funderar jag bara om gud hade sorg när han tillverkade mina fula tår och tänkte: ”Om jag är ledsen en dag, och vill fortsätta vara ledsen den dagen, så titta på den där snubbens tår!

Nåväl, stundvis är mina inre oroligheter över. Speciellt efter en nysattack. Då är det som en sjöjungfru dykt genom min kropp och rensat mig ren. Slagg på hennes fjäll.

I övrigt är jag väl en hyfsat glad man som tycker om att ha lite kul ibland…

Det här med att bli så kalllat tungsint är inget för mig!

Ty, jag älskar världen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.