En tysk i en pansarjacka!

Har hittat ut i verkligheten efter totalisolering sen i fredags. Sitter på Tullen och dricker en bärs. Ser ut som Loa Falkman sitter längst in i lokalen med sina blöta läppar och lapar öl som hederstok. Nu när han kom fram till baren för att köpa en bärs till såg han ut som Ian Wachtmeister…
Måste verkligen köpa nya linser snart asså.

Laddade ner en språkkurs-app igår. Har blivit sugen på att bli tysk. Eller snarare ta hämnd på att min tyskalärare i sjuan rådde mig att aldrig någonsin ägna mig åt språk i hela mitt framtida liv.
Jag satt där och drack mina folköl och rösten på språkkursen talade till mig:
-Wie geht’s?
-WIE GEHT’S ropade jag ut som en högljudd, blivande tysk härmapa i köket.
-Dir Mutter.
-DIIIR MUTTEEEER!!!
Det går ju bra det här, tänkte jag. Alla rätt fick jag också på första lektionen. Jag ska bli tysk!
Jag började på andra lektionen. Mycket av tyskan från sjuans årskurs satt kvar.
Sweinhunt! Plötsligt när jag kommit in i rollen som blivande tysk kom det upp en ruta om betalningsalternativ för att kunna fortsätta. Vad fan är det här för sköjeri. Ska det kosta pengar att bli tysk nu också? Hade ju kanske tänkt att flytta till Tyskland i framtiden och påverka deras BNP. Nåväl får väl pröjsa in de där stålarna när jag får lön, för tysk det ska jag bli.

Varit på Allums köpcentrum idag. Med syrr och mors och syrrans lad. Stort köpcentrum som en flodhästs rimphål. Det är stort det!
Köpte en vinterjacka. En riktig vinterjacka. Med svinpäls i luvan. Gick runt förra året och frös och tittade på vinterjackor och tänkte hela tiden att jag borde verkligen köpa en riktig vinterjacka. Men jag tänkte det bara. Jag köpte ingen.
Nu gjorde jag det iallafall. Den var på rea, den kostade bara 32 tusen kronor, så det är lugnt sa ja!
Jag satte på mig jackan och tog en promenad. Det är svinigt kallt i Gropeborg idag. Svinvind och svinkyla. Helt perfekt timing inom att köpa vinterjacka. Jag stängde jackan och drog på mig luvan. Efter tio minuters promenad drog jag av luvan. Vad varmt det blev, tänkte jag. Efter två minuter till drog jag ner dragkedjan och öppnade upp jackan helt och hållet. Jävlar vad svettigt det blev då. Efter några minuter till tog jag av mig jackan. Ah, vad skönt med lite frisk fläkt och vad svettig jag är runt snoken och hela kropphelvetet.
Det är ju rena Olaf Skinnamo-jackan det här. Var det han som förfrös tummen förresten? Eller var det kanske ringus muskus som smulades sönder i sweintjylan? Ah, jag kommer inte ihåg riktigt. Skit samma.
Jag ska bli tysk iallafall. Och bestiga alptoppar i land som gränsar till Tyskland i min nya Skinnamö-jacket! Och bara svettas som en föntän…
Over and out…

Badkarsseanser.

Har precis badat. I badkaret alltså. Tror det var två år sen sist. Blev alldeles sönderkokt. Som en överkokt potatis. Drack en folköl för att kyla ner mig. Låg och tänkte på hur mycket vatten som ryms i ett badkar och hur mycket ett badkar fyllt med vatten väger. Trist om golvjävlet brakar och man hamnar hos grannen under. Verkar förvisso inte vara en överdrivet vanlig incident eftersom man aldrig har hört talas om det.
Kan någon gissa hur uttråkad jag är denna lördagskväll eftersom jag sitter och skriver om badkarsvikt?
Hela hodet får svårartad gikt.
Där fick ni erat ett lördagsrim också, era struvor!

När jag hade flyttat till min första lägenheter hade jag badkarsseanser som varade i timmar. Jag släpade in ett mindre bord i badrummet som jag ställde bredvid badkaret. På bordet placerade jag hemtelefonen (då fanns det bara hemtelefon), ett sexpack, cigg och askfat och tidningar och böcker. Sen låg jag där och läste och rökte och drack öl tills huden var skrumpnare än en trött apelsin. Jobbigast var det när man tappade boken i badkaret. Då var det slutläst.
Om det ringde svarade jag:
-Ja det var Johan! Oftast som nu, var det säkert morsan som ringde.
-Vad det ekar konstigt! Vad gör du?
-Nej, jag ligger i badet och läser om de senaste lustmorden i Fistorp.
Kanske jag avslutade seansen med en runk. Svårt att säga, eftersom jag inte minns just den biten av badkarsseansen. Kanske vattnet var för kallt så jag lät bli.

Nu sitter jag i köket och har en folkölseans. Det var INTE två år sedan jag hade det sist. Tänker att jag kanske skulle flytta in i badkaret istället. Pressa ner en madrass i badkaret. Ta med mig en kudde och filt och dricka upp resten av ölen där inne. Kanske käka kvällsmaten där inne också och tända en fet jävla cigarr efteråt tills hela jävla badrummet bolmar igen.
Omväxling förnöjer säger de ju. De som vet.

Ny mobil till morsan.

Har käkat lunch med morsan idag. Innan maten kom in frågade jag morsan:
-Ska vi gå och köpa en ny mobil till dig sen?
Orsaken till att jag frågade är att hon under kanske ett års tid har sneglat på min och min systers telefon. Plötsligt har hon stått bakom ens axel och sagt:
-Jag måste verkligen skaffa en ny mobil!
Jag har tagit med henne till 3 innan så hon har fått känna på ipads och telefoner. Syrrans kille har lagt en hel eftermiddag på att förklara i affären. Sen jag kom glassande med min nya stora iphone har morsans sug eskalerat. Ibland har det nästan varit omöjligt att plocka fram den i hennes närhet utan att hon ska trycka på den eller återigen utbrista:
-En sån telefon skulle jag klara av!
Till morsans försvar ska nämnas att hennes syn är enormt dålig. Både på nära och långt håll. Dessutom är kanske inte större beslut hennes starkaste sida.
Sååå…på min fråga idag kom det givna svaret.
-Ja, vi kan ju gå och titta.
-Nej! sa jag bestämt. Antingen går vi och köper en telefon eller så går vi inte alls!
-Men jag har ju inte förberett mig alls!
Ett år borde räcka, tänkte jag.
Vi släppte det. Åt och pratade om annat. När vi hade ätit färdigt kom frågan försiktigt från morsan:
-Vilken 3-affär ska vi gå till i så fall?
Sött på något vis. Lilla Mamma!
Vi tog en omvägspromenad genom parken längs vattnet till en 3-butik på Kungsgatan. Grävmaskiner stod hotfullt uppställda lite överallt. Dessutom osade det äggfis i parken. De ska väl göra en stor jävla grop av hela parken, tänkte jag. Släng ner alla jävla dårar till kommunpolitiker där och skyffla igen.
I 3-butiken var det 30 grader varmt. Jag svettades som en kokad hynda och frågade personalen hur fan de kunde jobba i den där grishettan. Han svarade att man vänjer sig och att man bara kunde ha svarta t-shirts på sig om man inte ville visa upp sina lökringar under armarna. Kanske de har svett-tillägg.
Såg genast mig själv som säljare bakom disken. Svettig och utschasad. Lita aldrig på en svettig försäljare!

Väl hemma hos morsan började vi greja. Jag förklarade väldigt metodiskt under alla steg när vi gick igenom inställningsguiden. Jag förklarade. Hon fick trycka på mobilen, eller knacka som det heter på fack(off)språk.
Vi kom inte så långt. Man behöver ju wifi-nätverk för att kunna göra grundinställningar. Morsan har el, tv, diskmaskin och kaffemaskin, men wifi-nätverk har hon ju fan inte såklart.
Jag fick pallra mig upp till syrran. Tyckte synd om morsan om hon inte skulle få ordning på sin nya fina mobil på direkten. Jag fixade inställningarna och promenerade ner till morsan igen.
Eftersom jag inte hade kapat av morsans pekfinger och tagit med till syrran för att kunna aktivera touch-ide:t gjorde vi det när jag kom tillbaka.
-Lägg tummen på knappen utan att trycka, sa jag till morsan.
Morsan höll och tryckte och släppte och tryckte inte och tryckte och jag satt med mitt tålamod alldeles bredvid och tog en rejäl klunk av folkölen som jag tagit från morsans kyl och förklarde igen.
-Nu tar vi det här metodiskt, sa jag.
-Vad är det här för trams?! undrade morsan.
Efter fem försök gick det. Den här generationen och tekniska junk-grunkor… Sen är det någonstans där de helt plötsligt slutar att lyssna och får panik, hur metodiskt och logiskt man än förklarar…
-Nu provar vi och lägga in mig i telefonboken så får du träna på att skriva på tangentbordet lite (tänk att få ligga i en telefonbok hela dagen, utan att göra någon nytta alls. Det ni! Tycker jag verkar trevligt.). Efter att försökt skriva mitt namn en massa gånger och jag hade fått heta allt mellan Johobbi, Köoinski, Jubbri, blev morsan lite modfälld. Jag peppade henne lite och sa till henne att hon var duktig. Hon tog ny sats och försökte igen.
När jag till sist frågade om vi skulle aktivera sim-kortet så hon kunde använda sin nya mobil på RIKTIGT, sa hon:
-NEJ!!! på rekyl. Det väntar vi med! Jag är så trött i huvudet nu…
Ett steg i taget är faktiskt en underskattad och bortglömd metod.

Öööhh, och nu är jag helt slut själv.
Efter två bärs på en nyöppnad krog på Landala torg, som alkisarna redan har tillskansat sig. Var även inne på Konsum och gjorde ett av mina mer märkliga inköp. Ett wienerbröd, en fralla, en öl och en gul lök. Till sist har jag gått hela vägen hem från morsan. En promenad på kanske tolv minuter i ständig uppförsbacke.
Nu måste jag lägga mig lite i soffan och knapra på min lök.

En arg tomte!

IMG_0407.JPG

Julen närmar sig med klafsiga elefantkliv. Vem vill ha den här arga tomten nertrillande i sin skorsten? Hängandes gamla tomma, svettiga raggstrumpor på spiselkransen. Efter ett sånt besök tror man inte på tomten mer.

Julmusten står redan uppställd pallvis i mataffärerna. Julbelysningen sitter på plats i Nordstans köpcenter. Den stora granen i Köpcentrets mitt får dock inte vara med och glänsa längre nu för tiden. Under och i den där granen hittades det på alla möjliga dumheter. Andra sorts klappar så att säga. Superi och sköjeri under granen. Tror droppen var det år, om det nu är sant, när ett par idkade barrigt knulleri under de hängande grenarna så hela granen vajade.

Julkommersen är iallafall igång för fullt. Lite tidigt om ni frågar den arga tomten. När väl julen sen kommer är det ju väldigt trevligt. Förutom att umgås (förutsatt att man har någon att umgås med) handlar det hela väldigt mycket om att proppa munnen full med salt mat. Att spjälka med sprit och sen proppa i sig ännu mera mat. Ända till att man är totalt matberusad.
I tre dagar i rad är ordet lagom som bortblåst.

Att läsa, och att läsa lite till.

Läser Berit Hård-triologin av Unni Drougge för tillfället. Är inne på ”Förkunnaren” nu. Andra delen. Har alltid gillat gillat Drougge. Hon har ett grymt skarpt och roligt språk och en fantastisk berättarteknik.
Vaknade halvåtta på lördagsmorgonen och läste till halvfem på eftermiddagen. Sen gick jag ju ut och ölsköjade lite. Lite mer i lagom doser, jämfört med i torsdags. Läste nästan hela dagen igår också förutom en promenad till Max. Sen åkte jag hem och somnade framför Landet runt. Gick och la mig halvtvå på natten, men somnade inte förrän halvsex. Läste i fyra timmar medan jag väntade på att tröttheten skulle ta fram yxan och klyva mitt hode på mitten. Vaknade klockan tolv idag och läste hela eftermiddagen. Att läsa hela dagen, matas med ord och leva som en mask på sparlåga. Det kan man min framtida roman heta. På något vis hamnar man i en bubbla med tjockare glas när man läser mycket än när man till exempel följer en Tv-serie och ser för många avsnitt på raken.

Nu sitter jag på Kellys och dricker en bärs. Tänkte att det kunde vara bra och komma ut ur den tillfälliga isolationen. Känns mest onödigt faktiskt. Den rådande isolationen är trygg och varm. Berit Hård går på Kellys ofta och dricker öl och Jäger. Fast Kellys i Stockholm då. Som verkar heta Kelly, och inte Kellys som det heter i den uppgrävda staden Gropenborg.
Har för mig att jag var där, på Kelly, när jag var i Stockholm sista gången för massa år sen. Det var massa hårda bikers där från ett hårt bikergäng just den kvällen. Rekryter som ännu inte hade fått loggan på västen sprang och köpte bärs till de som hade loggan på västen. Jag tyckte jag smälte in bra med mitt oborstade skägg.
Mitt ex som jag var ihop med då sa till mig att jag inte skulle skriva en målande beskrivning om det hela på min blogg. Jag löd henne och skrev en väldigt icke-målande beskrivning av den kvällen nu istället.

Det sitter något gäng med högskolestudenter precis bakom min rygg. De hör jag, för de pratar om tentor och poäng och källgranskning. Källsorterade sopor kanske. Boxa mig i pungen, vad ni tråkar ut mig fullständigt med ert käcka prat och eran förväntansfulla gnista inför livet… Nu förökar de sig också. Fler kommer in genom dörren. Ansluter sig som flugor till flugor i vasken.

”Nej, ryck upp dig Johan!
Det är kul att vara ensam.
Det är kul med vardag!”

Kebabtallrik!

-Du har en väldigt mörk och hes röst, konstaterade pizzabagaren för en stund sen, när han inte hörde vad jag sa.
Du har ett väldigt tveksamt hårfäste, tänkte jag. Det sa jag inte. Istället svarade jag att min röst är mörk och manlig. Han skrattade med ett pipit fnitter som svar.
Jag sitter och mölar en kebabtallrik. Skägget och muschen är också med och äter. Jag torkar mig ideligen runt truten. Svettas lite lagom i pannan också, men det är ju standard.

Skall dricka några öl med Maja ikväll. Läs några, och inte ett halvt gross som i torsdags.

I ärlighetens namn.

IMG_0406.JPG

Ojojoj. Shuuba!
Idag är det inte jätteroligt. Herrijävlar i min plåtlåda vad berusningen tog mig under vingarna igår. Har nog inte vart så tjosan i hodet sen videoinlägg #3, http://vimeo.com/86926782
Så går det när en tok bjuder den här token på öl hela kvällen.
Åkte nämligen taxi hem med samma taxichaufför som är med i videoinlägget. Han var måttligt road över det ”kära återseendet.”
Satt och tänkte på att det här var standardnivån på mina fyllor förr i tiden. Det vill säga för typ två år sen. Lite läskigt att tänka på. Numera brukar jag bli någonstans mellan salongsberusad och kraftigt salongsberusad. Eller oftast gå hem efter två öl. Sådana häringa tokfyllor som gårdagens har jag egentligen lämnat bakom mig. Det kan ju bara vara bra. Brrrr…
Till Petri kan jag bara be om ursäkt för eventuellt osorterat fyllesvammel. Till Egån får jag väl be om ursäkt för att jag skällde ut honom och att jag hälsade honom att ”jag gillar inte dig din jävel” (vilket förvisso inte är helt osant).
Det trista är att jag knappt kommer ihåg vad jag har sagt. Brrr
Bergman sa:
-Om man inte skriver saker som känns, då behöver man inte skriva alls.
Nåväl, din trumpna gubbe. Nu har jag gjort det…
Ajajaj, vad det känns!

Fånge på vagnen.

IMG_0261.JPG

På väg till jobbet. Sitter fast i en spårvagn framför en tunnel som leder till Hammarkullen. Man kan inte gå av eller på. Fordonsfel säger de att det är. Troligtvis är det någon tok som har satt sig för att bajsa på spåret. Man bara sitter här till en kostnad av 160kr/timmen som dras av på lönen. Har suttit fast här nu i en halvtimme. Blir så tråkad att jag håller på att somna.
Oj, nu åker vi.