Rep och idioti i helfigur.

Har repat med bandet idag. För första gången på tre månader. Fantastiskt kul såklart, men efter en kvart pajade rösten. Hosta så tårarna sprutade. En känsla av att druckit frätande syra och magmuskler som knöt sig. Tryckte därför på lite extra. Hardcore. Rösten började fungera. Sen efter repet, helt slaktad.
Tager en obligatorisk öl nu. På flygarns haga. Satt ett gäng grabbar här bredvid för en liten stund sen . Riktigt biffiga och i min ålder antar jag. Tugget var ganska motbjudande. ”Man kan inte måla över en koskit”, var det första i deras samtal som jag hörde. En av snubbarna berättade om tjej som fortfarande var het trots att hon var äldre. Hennes ben var fortfarande jävligt snidade. Solbrända. Sen berättade han att hon hade tuttar som stod ut och skvalpade lite lagom. Minst 750 (gram då antar jag?!) i varje tutte. Minst 40 000 papp. Brudar som har stora, fräscha tuttar har jävligt mycket gratis. Killar blir kåta när en tjej ser horig ut.
De andra satt och nickade och höll med.
Rätt trist och tröttsamt prat. Vet inte riktigt vad man ska säga. Sicken jävla sorglig och patetiskt filur i helfigur!

Nu ska jag käka fisksuffle hos morsan.

Sömnlös natt på Stuartsgatan.

Jag sitter vid köksbordet mitt framför fönstret mitt i natten. Ska gå upp klockan åtta imorgon och jobba, men jag lyckas inte somna.
Man skulle haft några insomningstabletter…
Dricker en gammeldansk istället och röker cigaretter. Enligt texten på flaskan står det att en gammeldansk passar lika bra på alla dygnets timmar. Väntar på att börja gäspa. På att tröttheten ska slå yxan i hodet på mig, men ingenting händer.
Sen, en stressad trumtakt på kudden. Ett gomsegel som hänger ner på tungan. Stirrande ögon som går upptäcktsfärd efter strimman med ljus från gatubelysningen utanför fönstret. En harang av svordomar.
En morgondag med bristande tålamod och sinnen och en kropp som bränner och värker.
God natt/kanske.
God morgon/i helvete heller.

Mina drömmars stad.

Har haft ett ärende på en instans runt Kungsgatan idag. Har ganska svårt för den gatan måste jag säga. Folk ser väldigt problemfria ut. Det kanske borde vara en bra sak. Men de struttar runt med med sina shoppingkassar i sin lilla problemfria värld. Jag blir både deprimerad och uttråkad av att beskåda det. Största problemet kan tänkas vara om de ska byta skorna eller ej som de köpte dagen innan. Den ena vackrare och perfektare än den andra. Allt medan tiggare och försäljare pressar sig upp i ansiktet på en.
Samma problemfria, hippa klientel hittas runt Vallgatan, Södra larmgatan och Magasinsgatan.
Inte mina gator.
Inte mitt klientel.
Göteborg är en ganska ful stad, med lite insprängda vackra platser här och där.

Jag borde.

Jag borde städa. Och diska. Damma av barskåpet. Jag borde söka jobb eller ta en promenad till världens ände. En sån finns väl inte eftersom jorden sägs vara rund. Jag borde slänga ner en handgranat i toalettstolen. Och äta rå köttfärs i en vecka. Bli utskrattad innan solen har gått ner. Jag borde skriva en text om hur världen ser ut genom mitt köksfönster. Jag borde vika mina kläder rakt och sortera dem efter färger. Jag borde rulla in en handgranat genom arbetsförmedlingens portar. Och klippa av mig skägget på fyllan. Jag borde vattna mina blommor. Be till en gud i PVC. Och tatuera Haddock på min vänstra skinka. Måla satan på väggen. Spy i en papperskorg…
Jag borde. Jag borde. Jag borde.

Bara så.

Vet egentligen inte hur man ska pussla ihop livet. Eller denna existens. Föck! Samtidigt som detta liv är ett skämt, ett joke så måste det tas allvar. Det här är ju trots allt det ända liv man har. Skratta åt det om du kan!
Hittar man inte allvaret, då kan man ju alltid flabba lite Istället. Det är ju flabbet som är människans snabbaste genväg till allvaret. Eller tvärtom.
Vad du än gör, känn aldrig det minsta sting av ånger och meningslöshet över ditt liv. Och om du gör, säj det aldrig högt.
Det är slöseri med tid.

Fan och föck i röva, jag tror ja e föller!