Torsdag 24/4-2014 i dagboksform.

Har precis tagit mig ut i den totala verkligheten.
Varit hemma hela dagen. Skulle egentligen gått på en jobbkurs – ergonomi.
När jag vaknade i morse var jag helt död. Dessutom hade jag rygg och magvärk. Ryggvärk av jobbet som jag kände av igår. Då kan man ju inte gå på ergonomikurs. Det är ju bara för ironiskt. Ett levande bevis på hur dåligt mitt jobb är för kroppen.
Gick och la mig igen. Vaknade halv tolv igen. Vem är jag? Ingen svarade. Ens inte jag själv.
Gick upp och käkade frukost. Hårt bröd med ost, som en bonne från Småland. Drack kaffe på balkongen. Svettades. Gick och la mig på soffan. Man blir ju alldeles slutkörd av att dricka kaffe på balkongen. Funderade på att ta hand om mig själv (vem skulle annars göra det), men började tänka på hur gör djur(?), så det uteblev.
Började dammsuga garderoben. Andra gången efter malattacken. Tänkte att det kunde vara bra för ryggen. Det verkade som det, för plötsligt var ryggvärken borta. Hängde in alla kläder som har varit nedfrysna och som sen har fått pryda halva vardagsrummet i svarta sopsäckar (är det här vidare intressant förresten?).
La mig ner och vilade lite. Man blir ju helt urvriden av att städa garderob. Funderade på att…hur gör…
Började bli hungrig igen. Det kan man alltid räkna med att bli. Förr eller senare. Värmde upp en portion av den där LAGADE mästerkocksrätten som jag berättade om igår. Värmde var kanske underdrift. Brände är närmare sanningen. Eller åtminstone ostytan. Den var mörkbrun. Rätten var lika smaklös som sist. Nej förresten, den smakade bränd ost. Alltid bättre än ingenting.
Resten av dagen kan kvitta. Jag öppnade lönebeskedet, kliade mig med pastasleven på ryggen, tog en dusch, en till kaffe på balkongen, sorterade strumpor, dammsög resten av lägenheten, satt i garderoben en stund. Funderade på att dra näven genom balkongdörren. Kunde va sköj och lite annorlunda. Lät dock bli…

Nu sitter jag alltså här på en uteservering på andra lång.
Själv, me myself and I, allena, ensam för hilviti. Ja ni fattar säkert. Skulle druckit några öl med Emma, men hon hade blivit sjuk. Lite sällskap skulle inte suttit fel. Själv är jag hemligt sjukskriven i hodet. Det är oproportionerligt stort för tillfället. Det krymper nog snart.
Har bara druckit en halv öl sen jag kom hemifrån. Troligtvis kommer jag dricka upp den och beställa en… oj nu gjorde jag det. Beställde en till alltså. Helt plikttroget. Och där står den. Gul och finer. Ikväll blir det inga tjugoelva öl.
Det vet jag till 100% helt obestämt.

Jag älskar världen. Nästan hela tiden…

Öl och Obama

Har suttit här på Foxes i Johanneberg en stund nu och funderat över vad jag ska skriva. Vissa dagar finns det helt enkelt ingenting att säga.
Var ute sväng med Putte igår. Vi var ju ute i söndags också. Mycket öl. Mycket Putte. Vi var ganska städat dock. Planen med att dricka EN öl gick däremot i stöpet. Det blev fyra. Sen gick Putte hem. Själv gick jag och träffade falken och sköjade lite till och drack tre bärs till.
Har tittat lite grann på rapportering om Obamas besök idag. Tycker rapporteringen ligger på en lite småtramsig och småfjäskig nivå, ungefär som när det sker rapportering om kungahuset. Till och med på nyheterna satt nyhetsankaret och log hela tiden när hon läste upp nyheterna. Det pratas väldigt mycket om hur mycket Obama och Reinfeldt tycker om varandra. Lite som att de håller på att inleda en kärleksaffär med varann. Sen hörde jag en annan könstig grej. En reporter sa att det här är väldigt stort för det är första gången en sittande president i USA besöker Sverige. Var inte Bush i Sverige 2001? Han kanske stod upp hela tiden?

Nej, fyfan vad ointressant det här var kände jag. Jag tror jag går hem och klöser lite damm ur mattan…
Imorn ska vi sköja te det lite på krogen med bandet. Det blir alltså fler öl. Fler öl med Putte.
Blir nog en vit helg sen. Diska, städa, tvätta och klösa lite till damm ur mattan.

Hejsan!

En getingsvärm, en trut och ett slagsmål.

(Skrivet i torsdags.)

Från min dörr till den där bärsen jag skulle ta som nu visserligen har förökat sig till tre hade jag minst sagt en spektakulär resa…
På min gata, på väg till bussen hamnade jag i ett plötsligt krig av getingar. Först trodde jag det var flugor. När jag sen hade en geting i ansiktet och hörde det trötta buzzande ljudet förstod jag att jag var i mitten av något. Sekunden efter kom det ut ett trettiotal getingar till från en sånt där rektangulärt, räfflat fläktuttag i väggen. Inget bra för extremt getingrädda Johan. I vanliga fall brukar armarna flyga upp och fäkta i rekyl. I hotande situationer brukar ju det logiska tänket ta över. Långsamt, väldigt långsamt vred jag mig på stället helt åt andra hållet och började gå långsamt. Efter tre steg flög skocken förbi mig. Hade jag börjat springa hade jag först haft en svart svans efter mig och sen sett ut som Herr Lepra! Ja, herrijävlar!

Efter att ha stått på busshållplatsen och neggat två bussar som var smällfeta med smällfeta hooden tog jag en tom buss i en helt annan riktning bara för att slippa klunga och pöbel. Jag satt där och tänkte på vansinnessvärmen och att jag kunde varit inlagd på getingsticks-avdelningen på sahlgrenska.
Plötsligt fick jag syn på en raggig pippi av modellen större.
”Det var mig en vidrigt uppumpad trutjävel” tänkte jag.
”Men för bövlars! Vad har truten för konstig grå flaffa i truten?”
Tro det eller ej, men den bar runt på en död råtta i truten. (Vid just såna här tillfällen kan jag förstå att det kan verka som sanningshalten på min blogg svajar mellan varven.)
Trodde hur som helst att trutars specialite var fisk och kanske i andra hand pizzakanter och halvätna hamburgare… Men döda råttor?

Mina öron lystrades plötsligt till ett samtal som pågick sätet bakom mig. En son som troligtvis gick i lågstadiet satt och berättade för sin mor om sin skoldag…
”På förmiddagen var jag i slagsmål. Först brottade han ner mig. Sen brottade jag ner honom. Sen slog jag honom i magen. Sen reste vi på oss. Då började han knuffa på mig. Då slog jag till honom med en knytnäve i ansiktet så han började blöda. Sen började han gråta och sprang för att skvallra till fröken. Då gjorde jag fälleben på han igen så han ramlade.”
Mamman svarade bara ”Jaha? Jaha? Jaha?” hela tiden. När sen mamman frågade vad de hade gjort efter lunch berättade sonen att han och hans klasskompisar hade busringt till 112 och sagt att skolan höll på att brinna upp.
Just detta blev mamman väldigt upprörd av. Så klart. Hon sa till sin son att aldrig mer göra så och att han kunde hamna i fängelse väldigt lång tid om han gjorde så igen. Fängelse ville ju inte sonen hamna i så han lovade att aldrig mera göra om det.

Sen reste jag mig upp och klev av.
Nu har jag hunnit dricka upp min tredje öl.

Färdigsnackat om fönsterputsning. Så!

Sitter och dricker en bärs på balkongen. Är nu thru med fönsterputsning. I och med att jag skrivit så många gånger om detta tema kan man lätt få för sig att jag äger 25 fönster. Det gör jag inte. Jag bor ju i en etta. Däremot är det faktiskt sammanlagt 16 fönsterglas på sammanlagt 4 fönster att putsa. Jag har helt enkelt delat upp arbetet i omgångar. Tänkt att jag har semester. Då kan man inte jobba ihjäl sig. Dessutom har jag rensat och fejjat och tvättat och dammat och putsat av fönsterbrädor och allt som står på dem. Det tar en jävla tid kan jag meddela! Mellan varven har jag så klart pustat och stånkat. Vilat och runkat. Svurit åt måsarna. Tagit en cigg och beskådat mitt rena hem. Nu skulle man kunna bjuda in självaste kungfan här. Han kommer dock inte innanför den här tröskeln, så jag får väl nöja mig med att bjuda in en dammallergiker som kan slicka på mina fönsterbrädor. Stå och sniffa och andas in atmosfären i min otäckt rena lya. Doften har gått från gammel gobbe till ajaxschlyna.

Ska nog knäcka en öl till. Det står en ledsam och ensam rackare kvar i kylskåpet. Jag är en hyvens man och ibland måste man ju bjuda lite på sig själv. Sen får det nog bli en dusch och sen vet i fan… Livet är fyllt med förtret och möjligheter!

Sköjeri, fönsterputsning och en sol och en bärs.

Om man googlar ordet ”sköjeri” kommer min blogg, johans yxa och gloria fram i googles index. Högst upp och fyra gånger på raken.  Smått fantastiskt. Kan även konstatera att ordet sköjeri är ett alldeles underskattat ord som uppenbarligen används för lite. Konstigt med tanke på hur sköj det är med sköjeri.

 

Har putsat ännu ett fönster. Vardagsrumsfönstret för att vara exakt. Trodde aldrig att jag skulle skriva om fönsterputsning här på bloggen, men nu är det för sent att göra något åt. Bruden som bodde här innan som inte verkar vara den smartaste människa jag träffat har skruvat upp rullgardinen så man inte kan öppna fönstret. Därmed kunde jag inte tvätta mellan fönstren, så nu är fönstret renare, men långt ifrån rent. Enormt stressande. Jag fick yrsel och stånkade och var tvungen att sätta mig. Sen fräste jag ordet fitta tre gånger och hoppade ut genom fönstret och bröt benen och krälade till krogen och beställde in en flaska gammeldansk på momangen… Oj, oj, oj! Okej nu överdrev jag lite. Försöker bara skapa lite dramatik i mitt inlägg om fönsterputsning. Nå äl, hon som bodde här innan har dessutom pajat handtaget och låset till balkongdörren så man måste slita sig svettig för att stänga dörrjäveln. Hon hade pajat duschhantaget och tvättstället så en stor skärva hade gått ur. Det är fixat nu. Varannan gång man öppnar kylskåpsdörren får jag dörrhelvetet i hoodet för att hon har vinklat kylskåpet i ren dåraktig överdrift. Det går naturligtvis inte att ändra tillbaka. Jag har försökt. Hon har bättrat på eller målat över fläckar på väggarna med vit färg, vilket så långt är bra, tyvärr med en högblank färg. Vilket gör sig otroligt dåligt när väggarna är målade med vit, matt färg. Hennes utlovade flyttstädning var ett joke. Ketchupfläckar på väggarna och brödsmulor i kökslåddorna. Man blir ju ledsen. Vilken jävla människa. Hon skröt dock med sin generositet när hon berättade för mig att hon efterskänkte rullgardinen i vardagsrummet. Alltså den som gör att man inte kan öppna fönstret.

Sköja inte med mig. Den sortens sköjeri köper jag inte! Skit in, skit ut!

 

Sitter på Vickys Pizzeria. Det är solens fel. Den säger: ”Johan, den här solen är en öl. Lägg undan din yxa och sätt på dig din gloria.” Jag lyder och följer med i tidens gång tempo. Jag har aldrig varit omöjlig.

Ajöken!

Jag ljuger och kompenserar sen lögnen med sanning.

De sista meningarna i det förra inlägget är rent ljug. Alltså när jag berättar vad jag har tagit bilder på. Är tvungen att erkänna det nu, eftersom det var min bästa polarkompis i malmö som hade frågat i kommentarsfältet om jag inte kunde lägga upp några av bilderna. Det kan jag ju inte. För de finns inte.
Tänkte kompensera det hela genom att lägga upp en bildserie nu istället. Dock inte fullt lika fantastisk som ”ljugbilderna” hade varit.


Så här ser jag ut när jag funderar. Just nu funderar jag ganska mycket. Bland annat över att fylla fyrtio. Laddade ner en betaversion av ett bildbehandlingsprogram (testversion innan den helt färdiga versionen utkommer) för några dagar sen. Så känns min existens lite grann. Som en betaversion. Det kändes okej när jag fyllde trettio. Då sket jag i vilket och knäckte en bärs till. Jag anade inte att livet skulle springa så fort. Det gör det. Inget är för sent. Jag är bara lite sen. Till bussen. Och ibland till livet…
Toapappret som står på bordet är inget runkpapper. Det används till att torka sig runt munnen efter pizzan eller köttfärssåsen. Saltkaret som står där är inte till för maten. Det strör jag på ollonet. Det ger tur i kärlek. Eller var det bakom sig man skulle kasta saltet? Eller var det när man ser en svart katt? Eller var det en svart katt man skulle kasta bakom axeln när man snubblar på ett saltkar? Ja, vad fan vet jag?


Det här skivomslaget står längst fram i en utav mina sju vinylrader. För att väcka kommentarer när någon ser det och är och hälsar på. Men det är det nästan aldrig någon som är. När min mamma såg det sa hon ”ush då!” När min syster såg det sa hon ”oj då”.


Här är mitt kylskåp. Vin eller bärs till pizzan? Eller bara vin och bärs? Fanns väl någon programserie för längesen där de gick hem till kända figurer och lagade ihop något fräsigt av deras junk i kylskåpet. Om jag nu hade varit känd hade de bara behövt plocka ut grunkerna från kylskåpet och sätta sig äta upp skiten under tystnad. Kanske det var så det var. De kom hem till Skara-Bert och hittade bara semlor och princesstårta och insåg att de fick lägga ner hela programidén.

That’s it boy!

En rapport deluxe.

Filar på ännu en text till ännu en av våra låtar. Det går lite trögt. Jobbar helg med start idag. Går ännu trögare. Känns som ett fängelse här. Straffet innefattar att räkna ner tid till att man får gå hem. Får smått panik av att inte komma ifrån detta kneg. Vet inte vad jag vill göra istället. Samma visa som alltid. Bara med skillnaden att jag fyller fyrtio i år.
Trivs fint hemma i mitt nya palats. Längtar efter att sitta på balkongen och dricka kaffe och öl. Stannar helst hemma för tillfället. Min ekonomi är ett skämt nästan hela tiden. Hade jag haft fet a-kassa hade jag sagt upp mig. Hade jag haft en tjej hade vi knullat dagligen och gått promenader när vårsolen gjort debut. Om jag hade haft en moped, hade jag kört upp till Stockholm och druckit en bärs för att åka hem igen. Om jag hade varit en grävling så hade jag grävt mig till Kina. Ja, ja osv….

En rapport deluxe.

Filar på ännu en text till ännu en av våra låtar. Det går lite trögt. Jobbar helg med start idag. Går ännu trögare. Känns som ett fängelse här. Straffet innefattar att räkna ner tid till att man får gå hem. Får smått panik av att inte komma ifrån detta kneg. Vet inte vad jag vill göra istället. Samma visa som alltid. Bara med skillnaden att jag fyller fyrtio i år.
Trivs fint hemma i mitt nya palats. Längtar efter att sitta på balkongen och dricka kaffe och öl. Stannar helst hemma för tillfället. Min ekonomi är ett skämt nästan hela tiden. Hade jag haft fet a-kassa hade jag sagt upp mig. Hade jag haft en tjej hade vi knullat dagligen och gått promenader när vårsolen gjort debut. Om jag hade haft en moped, hade jag kört upp till Stockholm och druckit en bärs för att åka hem igen. Om jag hade varit en grävling så hade jag grävt mig till Kina. Ja, ja osv….