Lite högt och lågt snack om lite allt möjligt där emellan.

Det är tydligen rulltårtans dag idag. Visste inte att en sådan fanns eller behövdes. Rulltårta är ju gott. Funderar på att baka en gigantisk rulltårta. Rulla in mig själv i dess centrum och lägga en vibrerande brakskit så degen haglar i köket.
När är det egentligen ”De eminenta ölfarbrödernas klagodag”? Eller finns det ingen sådan? Andra trevliga ”dagar” att fylla ut i de fortfarande tomma luckorna i almanackan kunde vara ”sova sked-dagen”, ”Runke ball-dagen”, ”Gammeldansk-dagen”, ”Mötley Crue-dagen”(var fan hittar jag det tyska u:et på tangentbordshelvetet?), ”Tomt på idioter på stan-dagen”, ”Ingen speciell dag alls-dagen”.

Så kom den då på pösta. Eller jag fick gå ner till Willys och hämta ut den, kaffebryggaren. Rööö och finer. Skamligt dyr. Nästan så man skäms. Mycket stilig. Brygger satans gott kaffe gör den också märkte jag idag. Kaffebryggarnas mästerslyna, som fått den stoltaste platsen i köket. Den står där och glänser. Min alldeles egna Moccamaster. Den säger:
-Kom nu din lilla sköjarpöjk, så ska jag ge dig det bästa kaffet i stan, och jag bälgar nu i mig dess vätska som en trimmad tok.
Ska nog fan prova och köpa sådant där lyxkaffe på något lyxcafé. Alltså sådant som man tar med sig hem och brygger i sin Moccamaster, om man har en Moccamaster… Jag har en Moccamaster!
Nu köpte jag Zoegas, Mollbergs blandning och känner att det inte är deras mest lyckade sort. Alltså, det finns godare sorter. Vem är den där Mollberg egentligen? Är han en handelsresande från Hjo som säljer tygstuvar på Vadstena törg? Nej, det vet man inte så noga…
Är det fortfarande någon som läser min blogg så kan man få delge förslag vad för kaffesort jag skall sörpla i mig medan jag sitter och skriver ner dessa dumheter. Vinsten är en köpp kaffe i min walk in closet.

Nu måste jag ringa till A-kassan och skrika i luren att jag älskar världen, förstår dem inte det tycker jag de ska byta jobb. Återkommer strax…
Hon förstod precis. Var på väg och fråga om vi skulle gifta oss, men hejdade mig och sa tack och hej istället.

Surfar runt på den där dejtingsidan ibland. Går in på profiler och läser och tittar på vederbörandes foton. Går vidare in på en annan profil… Kom på att när man tittar på människans foton kan man ställa sig frågan: Om jag skulle vakna upp på morgonen bredvid henne, är hon det första jag vill se? Tänker man ”Nej, det tror jag inte.” kan man klicka sig vidare i djungeln. Tänker man ”Javisst för bövlars!” kan man säga hej i ett mail, förutsatt att människan inte är rå-moderat och med i Jehovas vittnen. Och att hennes största intresse inte är tennis och rugby och inte samlar på håriga spindlar och inte tycker att Tomas Ledin är den bästa artisten som finns…
För det är just så. Det där med foton på dejtingsidor. Antingen gillar man vad man ser, eller så gör man inte det. Den som säger att utseende är oviktigt, humbugar ner sig. Det är en kall värld därute, men jag är nästan alltid varm och lite småsvettig.
Synd att adressen till min blogg står med i min profiltext på dejtingsidan eftersom jag just nu kanske minimerar mina chanser i dejtingdjungeln till noll komma jordhög om detta läses. Men man måste bjuda lite på sig själv också, och det tycker jag att jag precis har gjort…

Får bli en ägg och bacon macka nu. Inga planer för dagen. Ibland brukar jag bestämma dagen innan vad jag ska göra nästa dag. Ingen rymdforskning direkt, men planlöst kan ibland bli menlöst och ibland kan det vara rent dåligt eftersom det kan mynna ut i ett ingenting som gör att man tänker för mycket. Vilket kan vara direkt skadligt.
Härmed bestämmer jag alltså att jag i morgon ska…fan vet.

moccamasterHär står den och briljerar. Kaffebryggaren. Rööö och finer!