Med clownnäsa på röntgen.

img_2560.jpg
Var förresten och röntgade höftleden förra veckan. Det hela hade läkt fint sa läkaren.

Själva röntgen av höftleden är en lektion i förlöjligande trauma i vuxen ålder…skulle man kunna säga.
Strippad till kalingarna får man lägga sig på britsen. Sen får man svinga upp det friska benet i en hög klyka så benet hamnar i 90 grader.
Redan där börjar man känna sig halvlöjlig. Lite som en 50 procentig knullposition.

-Sen har vi en sån här, sa hon…

Tänk clownnäsa. En sån man har på snoken. Precis med samma sorts öppning som man klämmer på, för att få den att fästa på snoken.
En sådan blir man tilldelad på röntgen, fast modischangen jättemycket större, gudskelov inte clownröd, utan vit.
Den där liggställningen och sen hasa ner kalingarna och klämma in hela paketet i en stor clownnäsa.
Där låg jag. Kränkt…

-Så kan du dra upp kalsongerna också… ropade en av kvinnorna från det inglasade rummet.
-Jaha ja?! ropade jag tillbaka. Lite smått lättad över att få gömma bollar och näsa under kalingarna.
”Jaja, man får bjuda på sig själv lite om man inte vill ha kastanjerna sänderrostade” tänkte jag.

De där sciene fiction-lemmarna i metall röntgenkamerorna) som sen vrider sig friktionsfritt runt omkring en får en att känna sig som man är på väg ut i rymden med en clownnäsa runt paketet.
Alltså annars borde det ju vara lite rock`n’roll med suspensoar…eller?

Det minst dramatiska är att allt är över på en minut. Och det är ju bra. Av med clownnäsan.
Sen är det bara att krycka sig iväg till omklädningsrummet (utan skynke eller dörr eftersom inte det behövs, eftersom förnedringen redan varit total) iförd enbart strumpor och kalingar. Sjukt rock`n’roll alltså.

Började plötsligt tänka på Gene Simmons i Kiss och hans nitbeklädda clownnäsa mellan benen – där jag satt på stolen och pustade ut efter att fått på mig mina kläder.

-Alltså, ni vet Gene med den långa tungan i Kiss? ropade jag från omklädningshytten.
-Jaaa?…undrade de.
-Hur fan kan han ha fått så mycket kvinnor med den där nitbeklädda clownnäsan runt paketet? Det är för mig från och med nu ett mysterium.
De skrattade lite åt mig. Eller med mig. Svårt att säga.

Jag har då aldrig kännt mig så störtlöjlig.

Sen är ju Gene Simmons alltid Gene Simmons. Med eller utan clownnäsa runt nötpåsen.

Och sen var det inget mer med det…