Ny dammsugare.

Köpte en dammsugare förra veckan. Röö och finer. En sån där sladdlös skaftdammsugare med inbyggd handdammsugare och utbyggd tåsugare (tror jag det hette förr i tiden på glada 50-talet när freonet flödade och alla slogs med dammsugarskaft.)
Köpte den bättre begagnad på Hisingen. Där på den förr skamfilade sidan av Vågmästareplatsen där det en gång låg billiga lunchfik och restauranger, mcklubbar, svartklubbar, replokaler, second handaffärer, föreningar och plåtskjul med verksamheter som inte brydde sig om kvitto eller moms. Nu rivet och ett stort bostadsområde där de med lite tjockare goeplånka än alldagliga luffers bor. Rostiga stålfasader hade husen också. Ärligt talat: Hade de inte råd med att blaffa upp något lite mer exklusivt material.
Hur som haver som jag ofta säger. Där köpte jag min dammsugare av en liten trevlig prick, prack, frack som skulle flytta till Majorna i glajorna, för han hade glajor.
Den här dammsugaren skall användas som en svepare så att säga… Svep över väggar och tak och golv med din nya ägare som alltid står bakom dig i rutiga pyjamasbyxor. Vi kommer känna styrka genom varann.
Nej, men faktum är att det är väldigt bökigt att bara få fram min vanliga dammsugare. Min lägenhet har inte så många skåp så väldigt många saker samsas i varje skåp. Dammsugaren står naturligtvis längst in vilket gör att man per automatik tänker: Sorry, vi ses imorn istället. Dessutom är min lägenhet rätt trång så man hinner alltid få ett tjog utbrott på sladd som fastnar och slang som river ner diverse mingvaser.
Det är då den röeee och fine kommer in i bilden. Så fort jag får syn på den: Svep över dal och sjö, över murbruk och stock. Under loft och lakan, över skägg och den spetsiga hakan…
Kommer äga det renaste hemmet i Hönkytönkyborg.
Gick ner en sväng på Konsum Avenyn. Satte den fint i en rullande korg. Den verkade trivas bra där. Höll stadigt om dammsugaren och korgens handtag samtidigt. Mölade ner en del jox i korgen. Begav mig till kassorna med korg och dammsugare bakom mig. Fingrade lite tankspritt på…och då satte dammsugaren igång med ett vrålande läte. Vaaaa? utbrast jag jag vände mig och försökte få tyst på den. Ett par alldeles bakom tittade på varann och började fnissa. Jag frågade dem om de ville att jag skulle komma hem till dem och dammsuga. det ville dem inte, utan fortsatte bara skratta. Nu visste jag ju iallafall att den funkade.
Jag och dammsugaren gick och tog en öl efteråt. Kvalitetstid. Öl till mig och damm till sugaren. Nu är mina väggar, eller förlåt, golv skinande rena.

Hann även fylla 48 år i tisdags. Det är lite likadant som att vara 47. Champagne, snittar och tårta och presenter hos mor. Inga födelsedagskramar dock. Syrran hade grejat ihop en korg med sånt jag tycker om. Bland annat kinapuffar, coccosbollar och öl och en annan massa gött! Blev rörd. På kvällen blev det utgång. Lite för mycket öl och födelsedagsdrinkar, men annars bara roulit! Vaknade upp dagen efter och kände mig som jag hade fyllt 68 år. Känslan höll i sig hela dagen…

Hipp hipp, hipp hipp, hipp hipp, hipp hipp, hipp hipp!

Fyller år idag. Jag säger det en gång till: JAG FYLLER ÅR IDAG!
Dagen till ära firas med kaffe och cigarett med vidöppet fönster vid köksbordet. Om en stund efter en födelsedagsdusch kommer en födelsedagslunch, troligen på Vickis, intas. Kanske ett par bärs också. För trevlighetens skull och slutligen tårta hos morsan.
Det är trevligt det där med att fylla år…och lite märkligt. Jag menar att det är ständigt återkommande tema varje år för att man ploppade ut en specifik dag eller natt eller morgon i mitt fall. Detta följer efter en hela livet och addar en ny siffra varje år. Det känns ju dock alltid lite speciellt att fylla år. Och idag handlar det om moi. Hör ni det: Det handlar om MIG MIG MIG! Så! Bara för att hålla en ödmjuk och lågmäld ton.

Tänker att om det hade varit något annat som ständigt hade återkommit i form av ett årligt firande. Som att man varje år skulle fira sin gymnasiestudent till exempel. Varje år. Livet ut.
I mitt fall hade det känts ganska jobbigt. Dels eftersom jag kände mig totalt missanpassad på min verkstadtekniska linje. Och dels inom motivation och prestation som inte existerade, men ändå bestod av att tillverka ett skevt underrede till ett bord och svetsa ihop en halv lyktstolpe. Inom loppet av två år. Wow!
75 procent av alla andra i klassen var ungefär lika motiverade som mig. Den största delen av tiden ägnades istället åt att sprida skräck hos de teoretiska linjerna och en känsla att vi var helt efterblivna. Och såklart att dagligen sno så mycket maränger och bullar som möjligt inne hos bagarlinjen och sen, efter vi var mätta kasta dem på varandra eller på helt andra uppskrämda förbipasserande bara för att leva upp till vårt rykte som debila.
En lärorik tid…

Så det är väl tur att det är födelsedag som man firar årligen och inte sin gymnasiestudent…

Jippi, nu kom posten. Bara massa födelsedagskort och inbjudningar från massa galanta damer som vill fira mig i mörkret utan kläder…på loftet!
Nej okej, nu ljög jag. Det var ett enda brev. Ett fönsterkuvert. Från AMF-pension. De vill berätta för mig att jag kommer bli tvungen att panta burkar för att överleva. Om jag överlever som pensionär. sicken stalj va? Och detta på blankaste födelsedag.
MIN FÖDELSEDAG, FÖRBÖÖÖÖÖVLARS!!!