Harkeldöden.

Turd.

Retard.

Skev galopphäst.

Sur mjölk och ett raseriutbrott bakom backkrönet.

Ungefär så här känner jag mig idag.
Jobbar helg. Öronen blöder av alla dessa ljud som pågår här inne. Dessa harklingar och orala bröt som går i timtals långa cykler hade passat utmärkt som soundtrack om man stod vid randen till ättestupan. Och tittar ner. Stunden innan man hoppar.

Jag är så trött så det är inga problem att klia loss skägget från hakan.
Ser de där ölen framför mig efter jag har klivit ut härifrån prick klockan 17.30 imorgon.

Nu ska jag diska och tvätta hodet i toaletten.

Sorry för detta retardinlägg. Man blir som man umgås.

Bis bald.

Harkel.

Jag går runt och harklar mig i lägenheten. Tror att jag låter som en risig och avdankad gubbe i mina grannars öron. Det hela görs i förebyggande syfte så jag inte skall hosta till. Då skallrar det i det brutna revbenet och värker i musklerna runt omkring. Samma sak händer om jag skrattar till om tillfälle ges. Det är mycket svårare att stoppa, men händer mer sällan.

Man kanske skulle duscha bort påsken och byta kalsonger.
Vårstäda sig själv.