Mellanjunket.

(null)
Har precis sett en gubbe i den mest urtvättade hawaiiskjorta jag har sett. Inte en tillstymmelse till färger kvar. Bara mönstret. Som en gråskalaskjorta.
Över detta hade han hängt en trött påse till beige rock.
Alltså det kan verka väldigt ytligt av mig att kommentera människors look på detta vis, men jag trodde faktiskt att man satte på sig en hawaii-skjorta för att man blir lite glad av färgexplosionen. Som att titta på ett avsnitt med Baltazar.
Nu blev jag istället dubbelt så ledsen.
Som att han hade blivit utkastad från en färgglad show kallad livet och nu gick där helt monokrom.
Att han dessutom knappt inte hade någon hals och att hans ansiktsuttryck var det dödaste jag sett bidrog ju inte till känslan av att man vill shäjka rumpen i neon. Vilket jag förvisso aldrig gör, men ändå.

Har druckit ett par stillsamma öl med min syster ikväll. Alltså varken åtta eller en öl, men tre.

En sak som är väldigt roligt med att hänga med siss är att hon då och då kan berätta något jag aldrig hört innan. Det kan handlar om tiderna från vår barndom som jag inte kommer ihåg.
Då får man ändå tänka på att vi snart har dragits med varann i 40 år.
Vi pratade iallafall om någonting som störde oss. Brukar hända ibland. Kommer tyvärr inte ihåg om vad nu…
-Jag kommer ihåg att jag gillade det där uttrycket som farsan sa när jag var liten… sa siss.
-Vilket då? undrade jag.
-Ja, ”Stoppa världen – Jag vill kliva av!”

Min farsa var en jävel på att snappa upp uttryck (om han inte kom på dem själv) och peta in dem i de mest klockrena situationer…

Fullt funktionellt uttryck kan jag känna eftersom jag förstår mindre och mindre för var dag som pågår i denna samtid hälsar denna alienerade sköjare.

Kan bli texten på min nästa tygväska som kommer hänga och slänga på min axel.

I fredags när jag tog nattvagnen hem satt det en tjej där som var ordentligt upprörd. Hon pratade högt om sin kille med sin väninna och undrade vad det var för jävla fel på honom. Antar att de hade grälat.
Det satt ett gäng killar några säten bort i vagnen som lyssnade och småflinade.
Hon var av utländsk härkomst och jag misstänker att hon var arg på sin svenska kille som inte befann sig på vagnen.
Hon tittade på killarna och ropade rakt ut till dem:
-Vad är det för fel på er svenska killar?
Killarna skruvade lite på sig.
-Är ni män eller är ni mellanjunk???
-Nja, nu tycker inte jag man skall göra det här till en rasfråga, svarade en ölsmakar-skägg-pyntad hipster i jeansskjorta snusförnuftigt. Vi har sett förbi rastänkande 2017.
-Ja, eller hur din pajas, tänkte jag för mig själv och tittade på honom.
Den redan upprörda kvinnan blev ännu mer upprörd.
-Ääääh, bara håll käften ditt jävla mellanjunk!!!
Och det gjorde han faktiskt…

Härligt med en dos temperament ändå. En liten humörsbomb i det grådassiga tröket.
Och själv har jag väl aldrig varit speciellt mycket mellanjunk.

Tänker att den där scenen var raka motsatsen mot den där urtvättade hawaiiskjortan.

Färgsprakande i sitt skeva och ostämda utförande mitt i verkligheten.