En soppig dag.

img_3726.jpgIntroducerar leken: Leta efter Sköjaren.

Det var en jävla hängig dag det här. Soppig och slapp. Sumpig och rumpig. Taskmört och taskspelare.
Jag sitter på balkongen och dricker en folköl. Nisse-Pisse-Päronpung.
I Lördags drack jag och syrran några bärs i det fina vårvädret här i Johanneberg. Sen åkte vi ner till Andra lång och träffade Em och Ed. Så blev det fler öl då. Hejsan Svejsan och Knallpacko.
Igår var en trött dag. Vaknade klockan nio. Vaknade klockan elva och gick upp. Slapptask och snaskfnask.
Tog en promenad i regnet. Hamnade i en park som inte fanns någon väg ut. Träden hade de flyttat på och parkbänkarna var borta och det var bara en stor jordhög. Där drack jag en av mina första folköl i mitt liv. Sen gick vi in på Liseberg berusade på två öl kanske och åkte Cinema 180. Jag fick inte på mig säkerhetsbältet och alla skrattade åt mig, och jag skrattade med. Då var jag 14 år kanske nu är jag 45, bestämt. Utspätt vin i dopfunten.
Nåväl jag fick iallafal vända tillbaka ut från den där parken igår. Gå tillbaka samma väg jag kommit. Sen kom jag hem med ett jättelass friterade räkor. Åt för två. Kändes mindre ensamt så. Bäver i blöja och bondmora i slöja.
Och idag är idag, fast bara några timmar till. Det gör faktiskt ingenting du soppiga, slappa dag.
Ajöken på allvar.
Stryp mig med en cykelslang.

Blixtar och dunder.

Blixtrar och dunder.
Åskvädret drar just förbi. Jag är strandsatt på Vickis Pizzeria. Med en öl i handen. Hur ska jag klara mig?
Nyss brakade och blixtrade det mer eller mindre exakt samtidigt. Sicken jävla knallpacko-smäll. Funderade på att kliva rakt in bakom baren och hämta gammeldanskflaskan direkt. Smällen måste ha varit precis runt hörnet någonstans i kvarteret.

Jag tittar ner på min mage…”Hej du lilla, stora mage”. Jag vet inte riktigt.
Har gått med på en datingsida till. Funderar på att ha en väldigt säljande text denna gång. Kort och koncis: JAG ÄLSKAR VÄRLDEN! Och sen kanske bara min bloggadress. Kan ju utvecklas till vad som helst. Löve, till exempel. Vid första ögonkast.

Sitter en dude i baren. När han beställer ölen så sköjar han.
”Jag kan ta en Zlatan till så kommer man i mål”, säger han.
Varpå den kvinnliga bartendern svarar:
”Ja, han gör ju nästan alltid bra i från sig. Vid mål”.
Snubben dricker nämligen Zlatopramen. Tänker att han drar det här skämtet varje gång han är här.

Nu har åskvädret dragit förbi. Jag och ölen har flyttat ut. Mitt under det vildaste åskvädret sprang folk in för att skydda sig för att inte få hodet klövet på mitten, eller om det var regnet de var rädda för. Det blöta regnet. Det var rena fölkfesten här inne en stund.
Hur som helst var det någon som basunerade ut att det var en bunden, kvarglömd hund ute i blötan och bullret. Det visade sig vara en snubbe som satt gömd längst in i baren som ägde hunden och som tydligen inte visste att hundar är livrädda för åska. Eller så sket han i vilket.
”Äh, han kan ligga. Han är van”, sa han.
”Ta in hunden!”, vrålade alla i samstämd kör som hade hjärta.
Själv var jag sugen på att gå fram och lappa till honom. Så bara!
Snubben lufsade ut och hämtade den skrämda hunden.
Hunden låg sen och tryckte på golvet med ledsna, skrämda ögon när jag gick fram och beställde en bärs till.

Nu har åska och regn passerat.
Den där världen jag älskar är nyskjöld igen.