Långt från sanningens ord och sanningens ord.

Känner att jag borde skriva något smart…men jag orkar inte riktigt. Jag tar det en annan dag.
Jag skriver SOCKERBALLE med versaler istället och LUDERKALKON. Känns bättre.
Sitter på Mor och Dotter och det lät inte så trevligt kanske, men det är en restaurang som heter så. Gamla Vickis faktiskt. Ibland sitter jag på indiern eller kinesen. Jag verkar alltid sitta på någon…
Den trötta och enormt tjuriga gubbröven som ägde Vickis är där med försvunnen. Undra vad han gör nu…nej det gör jag inte. Jag har faktiskt aldrig undrat vad han gör exakt nu.
För en liten stund sen gick det förbi en gubbe på andra sidan gatan. Han bar på en jättestor båt. Alltså en modellbåt. Eller båtmodell kanske det heter. Seglen höll på att knäckas i vinden. Slagsida på barbord för att snacka riktigt båtspråk. Slagfält vid barbord för att snacka barspråk…och så en klunk öl på det.

Jag har blivit lite sugen på att testa sådan där tuff elspark som har blivit så jävlans populärt nu. Under den korta stund som jag har suttit här så har det svishat förbi typ tio stycken. Som dammråttor i ruskig fart på trottoarer och vägbanor.
Verkar dock lite väl dyrt eller? 10 spänn i startavgift och sen 1.50 per minut. Vet ni hur många sekunder det går på en minut? Vet ni hur många minuter det går på en månad? Vet ni hur många kilo falukorv det säljs om dagen i Sverige? Nej men det blir ju iallafall 100 kletiga bagare i timmen. För mycket deg skulle jag säga….
Fast de fyller ju sin funktion i denna backiga stad som är byggd som en krater eller latringrop.
Men sen måste jag ju komma med en uppmaning eller snarare åthutning:
Hur fan parkerar ni dessa små manicker era förbaskade svinhoden? De ligger slängda mitt på gator och torg. Mitt på gatan kan de ligga när man är ute och tar sin gubbpromenad. Om det var eran egen sparkdjävol, skulle ni bara kasta den på gatan när det är färdigsparkat? Det tror inte jag. Jag VET att ni inte skulle göra det! General skärpning för bövelen, som min fader skulle sagt!

Sen har jag även en annan uppmaning. Ni som, när man kommer promenerande med en cigg i näven, hostar demonstrativt och glor uppfostrande för att jag har bestämt mig för att korta ner mitt liv…kan inte ni bara vända om 90 grader och gå hem igen?! Och stanna där!
Detta händer minst en gång per promenad jag tar. Det spelar ingen roll vilket håll vinden ligger (oftast blåser det helt åt andra hållet). Hostan som hostas är löjligt tillgjord. Överklasshosta som passar bättre på rävjakt. Fulblickarna är fler. Först tittar de på min cigg sen glor de mig i ansiktet. Som att man ha rätt att fulglo på någon på det viset. Kanske man nästa gång skall stampa hårt med foten och vråla fram ett ödmjukt BÖÖÖH!!! Fast då blir man väl tagen för en tjackis.
För några månader sen skulle jag runda ett hörn i stan. Blåsten låg som ett tokigt svin i mitt ansikte. Jag möter en dam som demonstrativt viker upp kragen på sin jacka för att skyla trut och snok. Sen hostade hon demonstrativt med renaste hals där under. Damen var i 70-års åldern… Hur fan har hon överlevt ända fram tills nu. Om inte avgaser och cigarettrök tog död på henne så borde ju hennes gnälliga inställning för längesen…
Så, snart har ni era rökfria uteserveringar. Då kan ni sitta där och mysa, medan vi bolmar ner er från andra sidan repet. Då är ni väl nöjda? Fast det ligger ju inte i människans natur att gå runt att vara nöjd.
Nej, utrota alla som inte gör som jag. För jag är en egen individ i ett individualistiskt samhälle som måste samsas med miljoner av massa andra egna individer.
Förjävligt helt enkelt. Det är fan inte konstigt att man inte står ut.
Nej, om ni ursäktar…nu måste jag gå och älska mig själv lite till, istället för min nästa.

Ajöken gubbtjyv och fröken!

Livet på landet och en homage till den lille familjen.

Sitter på en veranda till en liten egen stuga i Böda på Öland. Tager en bärs och njuter av stunden.

Det är ju inte på det viset att jag bara har promenerat runt lite här i området och fått syn på en inbjudande veranda och tänkt att här ser trevligt ut. Här sätter jag mig med min kasse öl tills nån arg, flintig hillbilly kommer ut med avsågat hagelgevär och skjuter mina trista ballar till Gotland. Nej, stugan ligger på Johnnys tomt såklart. Johnny och hans donna och deras elva månader gamla lillpöjk och byrarackan ligger och sover i storstugan här bredvid.

Jag har klargjort för Johnny idag att det är ett riktigt mög, det här med landsbygdsmiljö. För mycket trädgrenar och smällfeta insekter. I nuläget är det bara delvis sant. Även om jag föredrar stadsmiljö måste jag säga att en ganska rejäl trivselkänsla infinner sig här och hos mig. Det får mig lugnare än jag själv trodde. Självklart har det att göra med att jag får nöjet att hänga med min polarkompis. Thö böy! Sen är det är stort att se sin bäste kompis som farsa till ett litet liv som skrattar och gråter och ovetande tar det mesta av ork och tid.

Anyhow, nu måste jag gå och lägga mina slitna skinkor i bädden.

Det finns en liten risk att det här inlägget inte publiceras förrän imorn. Det gör väl inte så mycket. Mottagningen existerar knappt. Känns som den är bättre på månen i en djup krater. Trots allt är jag en lika stor sköjare ändå. Jorden kommer aldrig plattas ut så länge jag går på den.

God natt och god Jöns!