Dusch och brunch.

Duschade för en stund sen. En stor händelse som jag kommer minnas när jag sitter på ålderdomshemmet senil och oduschad.
Insåg att schampo och duschtvål var slut. ”Men va fan…” (en mening som för övrigt trillar ur min käft minst ett par gånger per dag). Jag får väl ta handtvål då.
Honungsdoften låg tjock i badrummet som om jag var instängd i en bikupa.
Nu sitter jag här en stund senare…
Håret känns stripigt och smutsigt. Huden känns sträv och klibbig som om man var klädd i en osynlig blöt kroppsstrumpa.
Jag ser framför mig hur skockar av getingar kommer jaga mig genom city. Ska nog köpa kroppsprodukter i morgon.

Skall ut och käka brunch om en stund med mor och siss. Ser en fylld tallrik framför mig med massa härligt klafs. Kanske jag toppar hela härligheten med att hälla en hel burk med honung över alltihop.
Fast nu till den verkliga frågeställningen: Om man har ätit frukost innan brunchen, äter man brunch då? Eller blir det en lunch? Eller blir det en frukost till, fast samtidigt med lunch?
Äh, det här begriper jag mig inte på.
Mycket blir det iallafall. Och så all jävla honung på det.

Längtan, den djäveln!

Min semester börjar om 12 dagar. Jag räknar ner tiden. Kan inte minnas att jag suktat efter en semester så någon gång tidigare. Ska jobba som ett svin fram till dess. Vidrigt långa pass. Jag längtar hela tiden till min balkong. Min brukare har slutat röka. Han använder nikotinplåster. Plåstren kan orsaka ökad salivproduktion. I och med att han redan har detta problem utan plåster rinner saliven dubbelfalt. Jag gör inget än att springa och torka. Min tillflyktsort när det hela blir för jävla mycket är balkongen eller dass. Bajsa eller röka.

Tycker mig längta väldigt mycket just nu. Till det ena och det andra. Kanske är det för att det är sommartider.
Här följer lite grunkor som ligger i längtans tecken för tillfället:

– Äta lunch på resturang, sen dricka kaffe och ta en bärs när sjömansbiffen har lagt sig. Utomhus. Sköja till det med fler bärs i sola.

– Åka och hälsa på min sköjarkamrat Esset i Malmö. Och sköja till det lite… Eller att han kommer hit och sköjar till det.

– Längtar efter att repa med bandet. Sen kanske sköja till det med en bärs efteråt.

– Längtar efter att träffa en donna som jag faller fura för. Åka utomlands tillsammans. Ligga med ormtungan mellan hennes ben… och såklart sköja till det mellan varven.

– Längtar efter att den här dagjäveln ska ta slut någon gång. När jag går hem ikväll har jag jobbat 12,5 timmar i sträck… tänker absolut inte sköja till det. Ikväll.

Lunchsnack igen

Brukar ju som sagt vad äta lunch på Västerhus ganska ofta. Tänkte där med ta tillfället i akt att visa några bilder på intagna måltider. Hur många points ger viktväktarna de här måltiderna? Det viktiga är upplägget på tallriken. Att man bygger på höjden och sen låter såsen jobba sig ner för branten.

Kyckling med potatisgratäng och …såååås!

Jag har nog aldrig riktigt lyckats att få i mig hela portionen. Om jag hade varit en stor jävla stabbig byggjobbare kanske det hade varit annorlunda.

Fläskfilé Oskar

Utöver det vackra upplägger på tallriken och att få i sig föda till bristningsgränsen är det en helt underbar seans att gå ut att käka en riktig jävla lunch. Lite av en hobby skulle man kunna säga. Kanske till och med en livsstil.

Räligt och klafsigt

Har precis ätit en sjukt rälig lunch på en kinakrog som hette evergreen. Buffen var rälig. Fölket var räligt. Det fanns en rälig gubbe därinne. Han tog allt man kunde ta och la i ett berg på tallriken. Sist toppade han allt med nån woksörja som rann ner över hela berget. När han satte sig tog han gaffeln och vevade runt så allt blandade sig. Han åt i våld. Tryckte in tugget i käften. Sen backade han om och gjorde om samma sak en gång till.
I allmänhet var folk sjukt klafsiga och slafsiga. Ska nog inte äta buffe igen. Jag blev äcklad. Nu är jag glad att jag inte är bjuden på något julbord.

Har precis haft en nysattack. 14 stycken på raken. I myspysiga Haga. Trevligt att liva upp stadsdelen lite.

En lunchlimerik

Det här är min bästa kompis favoritlimerick. Antar att det är Hasse Alfredsson som varit i farten. En klok man som inte var klok…

Den norske författaren Ibsen
bar ständigt en stekt fisk i slipsen
I hans väst av brokad
fanns det sås remoulade
och i bakfickan hade han chipsen

Kladdig typ, den där Ibsen. Han kan man ju inte ha i möblerade rum.

Nu är det lunchdags igen. Den här gången med morsan. Har spridit ut min nya lunch-hobby som jag påbörjade i september bland familjemedlemmarna. Nu får jag inte göra annat än att äta lunch.
Jag är nyvaken så jag vet inte riktigt vad jag skriver. Sitter här och småljuger lite märker jag. Var ju en vecka sen jag åt lunch ute…
Oklart var vi ska äta. Morsan gillar ju inte såna där flottiga sunkhak som jag gillar. Jag får väl böja mig lite. Be the good son, så att säga.
Vet bara att jag ska äta grillat zebraarsle med flamberade rävstickor. Morsan vill väl ha något nättare om jag känner henne rätt. Kanske ett bräserat luftslott med kaffet direkt ovanpå.

Nej nu får det räcka. Jag är morgonyr. Dessutom sitter jag och ljuger. Hoppas det inte märks.
Ska leta upp slipsen med en fisk på så man är finklädd och sen stoppa lite chips i bakfickan. Nu måste jag gå.

Visar en bild på lite äcklig mat. Tyckte det kunde liva upp detta annars totalkatastrofala inlägg.

Puss och far åt fanders!