Parasollet.

20140624-133140-48700821.jpg
Åkte upp till Rusta på Backaplan igår och köpte detta parasoll till balkongen. Fantastisk investering. Det var Maja som tipsade mig om att köpa ett parasoll efter att hängt på min balkong och jag hade gått loss om hur svettigt det var på dagarna här. Hon är smart hon, och har gått i skolan. Det förstår ju vem som helst!
Nu är det alltså slutgnällt på solen från min sida. Inget mer hopplöst svettande och svärande på den gassande apparaten i skyn. Här kan jag sitta, under mitt parasoll och bara njuta och koncentrera mig på att klaga på helt andra grejor. Såsom en förljugen regering, sköjare som promenerar förbi i hatt, skrikande måsjävlar, taskiga tarmar och suspekta grannar.
Om någon ringer och frågar var jag är någonstans kan jag svara:
”Jag är där jag alltid är, under mitt parasoll på balkongen!”

Det är bara roulit sa ja te daj!

De forna dagarnas kaffedrickande.

Sitter och dricker en kaffe på en uteservering. Språkcaféet. Det är nog första gången i år tänker jag.
Kom även att tänka på hur mycket kaffe jag drack ute på fik när jag var i tjugo årsåldern. Skriva dikter och dricka kaffe på fik. Och röka. Och vara svårmodig. Sex koppar kaffe och tio-femton cigg. Vilken kroppslig misshandel. Alldeles nervös efter allt koffein och nikotin. Tarmarna dallrade. Händerna darrade. Man var rädd att man skulle se spöken på bussen. I dikterna gick det att utröna att jag inte mådde något vidare.
Vänner och folk i allmänhet satt i stora sällskap och drack kaffe i timmar och babblade mängder med skit. Just det där hade jag väldigt svårt att klara av. Det kröp i min kropp. Jag klarade max en halvtimme. Det hela kändes som en väldig slöseri med tid.
Det ligger ett gym mitt emot den här uteserveringen. Jag tittar på en tjej i gymmets fönster. Hon kickar och slår på en boxningssäck. Hon verkar sparka och slå vanvettet ur kropp och hode. Bakom mig sitter en kvinna och pratar på helt extremt stockholmska. Måsjävlarna kretsar runt och brölar högt uppe i skyn.
Det känns som det kan börja regna snart. En helt vanlig dag i Göteborg. Kanske dags att lyfta på den snart fyrtiotvååriga röven och promenera vidare.