När surfpotten tar slut och man sitter på pottan vid ruinens brant.

img_1382.jpg
Mitt wifi har lagt ner. Alltså surfpotten är slut. Jag har streamat upp den. Hur fan är det möjligt? Jag har hundra gig i månaden. Har jag streamat hodet av mig tro?

Min existens saknar nu mening. Jag står vid ruinens brant. Ättestupan. Lika bra att snubbla över balkongräcket.
Jag är ett kvalster utrustad med andningsorgan och könsorgan. Men vad ska jag med detta tjafs till?
Jag kommer få gråtrunka mig till sömns varje natt fram till den nya surfpotten är tillbaka.

Livet är hårt. Detta visste jag redan när jag vid livet forna början satte i halsen när jag skulle ta mitt första andetag.
”Stoppa tillbaka mig igen.” tyckte Mick Mars i Mötley Crüe. Sannare ord har aldrig sagts.
Alternativen är nu att supa eller knulla. Det ena blir man svag i nerverna av. Det andra finns ej att tillgå.

Idag åt jag frukost till diverse zappande mellan diverse kanaler.
Man blir väldigt medveten om hur mycket idioter det finns i världen. Man känner mörkrädslan krypa på en. Mitt på blanka dagen.

Folk som leker med ormar. Överviktiga människor som gråter. Min mamma knullade med min pojkväns farbror-program. Folk som har förvandlat sitt hem till en soptipp. Lekprogram där folk klipper tånaglar med en publik som applåderar i extas. Baka småkakor, baka större kakor. Steka hamburgare. Steka ännu fetare hamburgare. Feta människor som steker feta hamburgare. Vilken show! Ett inredningsprogram med kortväxta människor och kortväxta möbler.
Djur som beter sig som människor. Människor som beter sig som djur. Dokumentär om hon som smorde in sig i leverpastej efter hennes man gick bort. Folk som beter sig utan kunna bete sig. Idioter, idioter, idioter och jag kan inte streama.

Det här är det fantastiska med alla play-tjänster. Man kan själv välja vad man vill se OCH vad man ABSOLUT inte vill se. Man kan till en väldigt hög grad förtränga hur förpestad med dumheter denna värld är. Detta fungerar så länge man stannar bakom en låst dörr. Så fort man går ut i världen så tränger sig folk på bussen innan man får kliva av.

Nej man kanske skulle gräva en grop. Steka några tusen köttbullar. Hälla ner dem i hålet. Hoppa ner naken och skrika:
-JAG ÄLSKAR VÄRLDEN!!!

Det här kan vara det mest positiva inlägg jag har skrivit i år.

Död åt allt!

Tvättluderschtuga!

Tvättar idag. På en Lördag. Det har jag nog aldrig gjort i hela mitt liv. Jo, kanske en gång, som jag har förträngt.
När jag kom ner i tvättstugan låg det en ihopvikt tischa på mangeln. Det var min Mötley/too fast for love-tröja. Den måste ha blivit kvar på något märkligt vis när jag tvättade förra gången för en månad sen.
Blev överraskad att den var kvar och att ingen hade plockat den.
Är det ingen som gillar Mötley i det här trapphuset? Va???
Det kanske bara lyssnas på Yohio och Drängarna och Nordman i det här huset. Johanneberg är ju en annorlunda statsdel.

Hittade även min gamla tändare. Nytvättad, brinnvänlig och finer.

De jävla sugluvorna har ändrat tvättiderna i tvättschtugedjävolen också. Förr hade man fyra timmar på sig. Då hade man tid att sitta på en pall och dricka glögg och räkna antal varv som trumman i maskinen snurrade. Nu har man bara tre timmar på sig. Hur fan är det tänkt att man skall hinna tvätta mer än två maskiner. Tvätten hinner ju inte torka och det blir rena kaoset när man får hänga upp tvätten i lyan. Jag bor väl inte i ett torkrum för bövlars.
Visst, det finns ju fler tider nu. Men det var inte särskilt svårt att få någon tid innan heller. Och livet handlar väl inte enbart om att tvätta?

De hade satt upp en trevlig hälsningslapp i samband med detta också. ”Nu har vi satt upp nya och röda och fina tvättstugetavlor i alla våra fastigheter. Tanken är att samtliga fastigheter ska ha samma tvättider.”
Men snälla nån, vad är poängen? Jag bryr mig väl ärligt talat inte om att Bosse i Mölndal har samma tvättider som mig?

Jag blev så upprörd att jag funderade på att sätta upp en arg lapp där nere, men nu är jag glad igen för jag ska äta en vitaminrik frysrätt som jag har micrat alldeles själv i min nya och röda och fina mikrovågsugn.

Nu har jag ätit upp den. Pannbiff med löksky, och kan konstatera att den skall jag aldrig äta igen.
Har även hämtat tvätt. Blöt tvätt som nu hänger överallt i lägenheten. Man kan nästan tro att jag bor i ett torkrum.