Djurfaunan som försvann.

Satt på balkongen för en stund sen och försökte njuta av förmiddagskaffet och den phäntästiske förmiddagssolen. Stört omöjligt. De där byggjobbarna som jobbar på huset mittemot har börjat hacka ner balkongernas betongplattor. Jag kan vara glad åt att det inte sker i mitt hus. Ändock kan jag inte glädjas helt åt att de brötas så jävligt att det inte går att sitta och njöta på min nya fina balkong utan att bli galen.
De skrämmer ju fan bort djurfaunan i den lilla skogsliknande parken nedanför min balkong.
Ty, annars brukar man se den Skurade Batikåsnan tugga i sig de saftiga skotten på grenarna till den lurviga björken. I dess högre grenpartier brukade den Rufsiga Knullvippan samla ölkapsyler för att dekorera sin bordell. Därnere på marken syns inte de limsniffande Sulfotade Knalltofsarna till längre. De har bytt hem till en gård i Majorna och blivit lika patriotiska som resten av stadsdelens invånare. Icke bra!
Den Gråmulna Papperspajasen som brukade stoja runt i buskarna med den vildsinta Snefrästa Gallimatiasen har nu istället börja roa sig med att skrämma kunder utanför Willys. Alla som har köpt gratängost ligger risigt till.
Ens inte den Slöfockade Baksmällatrasten stod ut längre. Han som så fint visslade gitarrslingan till Slayers ”South of heaven” på morgonkvisten, innan den gick och lade sig för att sova bort resten av dagen.
Hela faunan är satt ur spel. Hela faunan är utrotad.
Kvar finns bara en gubbe på en balkong. Muttrande och morrande. Det är så nära fauna man kommer för tillfället i dessa nejder…Inte mycket att bjussa på.

Som ni kanske har märkt hyser jag en enorm längtan till att bli naturromantiker så här på gamla dagar. Det ligger ju i tiden också. Kanske jag flyttar ut till landet. Till ett gammalt ruckel till torp och lever på brännvin och mjölig potatis.

Igår när jag satt på balkongen så stannade det en buss ute i korsningen till min gata. Det vällde ut vrålande män som vrålade ramsor. En annan sorts fauna. Fotbollssupportrar i ljus och mörkblå-randiga tröjor. De begav sig skrölande, med ölburkar i nävarna, ner för gatan. ”Vad falls?” tänkte jag. Var har de här att göra? Här finns väl ingen arena? Ska de spela fotboll i min park eller?
Efter en stund begav jag mig ut för att ta en promenad. När jag kom ut till korsningen såg jag att alla supportrar hade samlats på en liten parkeringsplats. Där stod de och halsade bärs och vrålade. Det hela såg ganska märkligt ut. Jag och en gubbe med öppen mun stod och blängde en stund. När hela gänget kom vandrande upp för backen och min korsning igen fick jag bråttom att ta hand om den där promenaden. Jag promenerade upp för backen med deras rop skallande i ryggen.
På väg hem efter promenaden passerade jag deras tidigare festplats. Ölburkar slängda lite överallt. Husets väggar var nerfläckade med urin som hade runnit vidare ut på gatan. Med god fantasi såg hela asfalten ut som ett atlas med alla Europas hav och floder.
Om man skall obete sig så kan man säga att de hade skött uppgiften exemplariskt.

0005754Här är mitt drömhus. Med lite spackel och målarfärg så är idyllen ett faktum!

Ett hål i gatan II eller en grav i asfalten.

Jag vaknade halvåtta i morse. De sågade i gatan. Ljudet var helt öronbedövande. Jag gick upp och rökte i kalingarna och beskådade. Hålet hade formen av en grav. Undrade vem de skulle begrava.

När jag somnat om drömde jag att det var mig de begravde. Jag föreföll ganska lättad och ingen av människorna som stod runt omkring verkade särskilt ledsna. Snarare otåliga att få sörpla i sig begravningskaffet.
Nån slängde ner en död pelargonia. Någon annan slängde ner en tom kattmatsburk. En tredje slängde ner ett bildäck. Sen följde en flod av gamla håliga trosor, en trasig sko, ett bananskal och en soppåse. Sist kom en tom ölburk. Någon avslutade det hela genom att dra ner gylfen och pissa på gravstenen. Gatuarbetarna gick på lunch. Folk försvann. Ensamheten tog vid. Precis som i det verkliga livet.
Väckarklockan ringde. Den var nio. Dags att gå till jobbet. Kändes fan så mycket jobbigare att gå upp än att lägga sig i ett hål i gatan.