Helmut.

Jag har massa småsaker hängande över mig. Sådant jag borde göra.
Sätta upp den där sista jävla hyllan. Träna tyska, så jag kan bli tysk innan jag promenerar runt med rullator. Skriva något spännande här. Ta en promenad innan solen går ner. Ingenting känns tillräckligt lockande. Det blir inte mycket gjort. Det verkar vara en sådan dag idag.

Kan fortfarande tycka det är skönt på många sätt att vara singel. Jag kan göra som jag vill. Behöver inte ta hänsyn till vad någon annan ska tycka. Kan sköta mig själv utan att det blir protester eller sura miner.
Samtidigt är det just det som är exakt lika tråkigt mellan varven. Det spenderas mycket tid i ensamhet. Tankar som kretsar kring en själv, istället för tankar kring någon annan. Tiden flyter förbi på ett annat sätt än när man delar sitt liv med någon annan.
Ah, jag vet i fan…

Bilden på lappen nedanför låg framför min öl när jag kom ut från dass på Skål. Det var under den där perioden för typ tio år sen när jag hängde på Skål fler kvällar i veckan än jag spenderade hemma.
Undrar vem den där Helmut var. Var det en man eller kvinna? Kanske en tysk kvinna. Undrar hur hon kunde älska mig utan att ens ha pratat med mig. Undrar vad Helmut gör idag. Kanske hon bor i Tyskland. Hon kanske äter apfelstrudel till frukost och har en prickig hund och promenerar runt med paraply när solen skiner
Känns som jag kan ha skrivit om Helmut vid något tidigare tillfälle här på bloggen. Då har jag upprepat mig. Efter att haft denna blogg i snart sju år och skrivit drygt 1300 inlägg kan det ibland vara svårt att komma ihåg vad jag har skrivit om och vad jag inte har skrivit om…

IMG_0435.JPG
Den där Helmut…