Den oemotståndliga, balkongpra och lite annat löst snack.

00a2067b-8c01-47c6-a8e6-93421a181842.jpg
Sin dule däj sin dule däj å jeda jeda mig, har jag nu sjungit en stund när jag diskade.
När jag vaknade i förmiddags fattade jag ingenting. Sen kände jag mig lite tom och sen lite vresig sen fick jag en energikick som varade i fyra minuter och nu måste jag gå och tömma tarmen och där kom dagens f-f-f-första nysattack.
Herregud sicken potpurri av sköjeri och oroligheter!
Dore-mi-fa-so-la-knallpulver-idioto. Med tömd tarm och en uppburrad snok av nysattacken känner jag mig nu helt slut…

Jag bytte profilbild på dejtingsidan för några dagar sen…
Ser ut som en riktigt trevlig pöjk. Klädd i sydväst och pipa och gammel lodenrock och med ett smil som säger:
-Ring mej, så kommer jag kutande med en dunk fotogen och bränner ner din stuga!
Okej, inte riktigt. Men trivlig ser man ut.
Och jävlar vad besöken tog fart på min profil. Nästan uteslutande 55-plussare och äldre kvinns ändå. Med smeknamn som Läppen, Vandraren, Pluppen och Kotletten.
De verkar som galna i mig. Trevligt!
Nu måste jag väl erkänna att jag inte är
Någon åldersfascist eller att jag försöker sköja ner er fullt blommande kvinnor. Jag är ett litet skott i jorden (vad fan pratar jag om?) och inte bara redo för er mogna kvinnor ännu. Så ingen blir kräääuuäänkt. Jag menar är ju en sköjare av rang med en hjärna och en själ inproppad i ett 45 årigt lammköttskal, med viss dödsångest mellan varven och krämpor som ibland skulle passa bättre hos en 90-taggare. Fortfarande intalar jag mig dock att jag snart fyller 30. Så själen är purung som disig morgonkvist. Och nu håller jag på att få hybris av min egen oemotståndlighet.
Min kompis ”Flytt-Erik” kallade mig för 45-varvaren när jag fyllde 45(?). Det tyckte han var roligt för att jag är singel.
Detta kan vara det roligaste du har sagt Erik, sen en Jack & Colagalen Jesus flummade runt på Böda strand klädd i gummistövlar!

Håller fortfarande på med golvplattorna till balkongen. ”Det går snabbt” tänker jag alltid när jag ger mig in i något projekt. Det gör det aldrig. Något som glöms bort varje gång jag ger mig på någon slags briljas-idé.
Vad pysslar han med och vad är det som tar sån jävla tid? undrar kanske ett och annat spån…
Jo, det ska jag ta mig fan berätta så sant som sydvästen har två kanter.
Jag bestämde mig för att sätta lite färg på tillvaron genom att måla plattorna rutiga. Detta vill säga att varje platta har fyra rutor. Två blir svarta och två blir blå. Två plus två är fyra och jeans är numera överdrivet dyra…
Det ryms trettio plattor på balkongen. Den svarta färgen sprayas på. Två lager. När den har torkat är det dags för den blå. Den målas på med pensel. Två lager.
Det tar tid. Ja, jag har hållit på i två veckor nu. Jag börjar närma mig slutet av detta projekt. Hade jag vetat att det skulle vara så här tidskrävande hade jag aldrig gett mig in i denna bedrövliga evighets-göra-lek.
Sen hade jag ju ett inte så litet mått av missflyt heller. Köpte, som vissa av er kanske läst på blögga, nya plattor från Jula. Skickade efter och gick några dagar senare och hämtade ett 17 kg tungt paket i butiken på hörnan.
När jag packade upp eländet så vittrade balkongplattorna sönder i handen på mig. Ack en så sorglig historia så Sartres ”Äcklet” framstod som rena muntergöks-prosan.
Det söndervittrade junket skall fortfarande skickas tillbaka. Tror ni de bjöd på returfrakten…tror jag inte.
Jävla sugluveläppar! Vad ni än gör handla aldrig på Jula. Det blir en ledsen jula-fton. God jul och junk under granen!
I förra veckan gick syrran genom sitt källarförråd. Där råkade hon hitta en så där trettio balkongplattor. Jag fick ta hur många jag ville. Om detta hade upptäckts två veckor tidigare så hade jag aldrig behövt beställa något sköjarskräp, sa siss.
Detta är ju såklart inte min beloved systers fel. Nej, snarare min otur som ploppar upp mellan varven och vrålar: ”Mooooaaaaah! Got you, you bleeding möthaföcka!”
Men snart är balkongen färdig.
Prydligt skall plattorna läggas ut. Sen skall jag montera upp mitt parasoll. Kanske fixa lite blomster.
Sen skall jag sitta under parasollet. I sydväst och lodenrock. Njuta och flabba. Muttra och svära. Anta rollen av mitt riktiga, oemotståndliga, fantastiska jag.

JAAAAAAAAAAAAAAAG!!!!!

En liten rapport om ordning och reda och om att fylla år, och en del annan jox där emellan.


Special delivery, en födsedagsbömb.

Jag tvättar idag.
Det utlovades efter vad som vanligen är allmänhetens uppfattning, dåligt väder idag. Moln och kanske regn. Detta verkade bra tyckte jag. Då slipper man nämligen svettas hodet av sig när man tvättar sina paltor.
Eftersom jag ofta, vare sig jag vill eller ej skall vara tvärtemot så hävdar jag bestämt att det är DÅLIGT VÄDER idag. Varmt, solsken och helt vindstilla. Nu sitter jag inomhus istället för på balkongen och dricker mitt kaffe. I ren protest och för att inte svetta sönder mitt arma hode. Om det finns en vädergud så skrattar denne ballarna eller blygdisarna av sig nu. ”Ta sig skinkan”, hälsar jag väderguden.
Oh no, osso en nysattack på det.
Känner mig kastrerad på orken just nu. Skulle någon ringa på dörren och säga att de skulle kasta in en bomb i lägenheten skulle jag svara: ”Ja det är lugnt, jag skulle ändå ut på gården och lägga en brakskit.”
En gammal Clouseau-bömb skulle friska upp!

Nej, sluttramsat. Får kliva ner i tvättschtugen.

Man skulle ha ett parasoll till balkongen. Detta var jag ute och letade efter i veckan, men det var slut överallt. Könstigt tycker jag. Det är ju inte precis som att det har varit någon sprängvarm sommar hittills. Som den där sommaren när alla inomhusfläktar tog slut och människor brann upp av hettan i varenda gathörn.
Tycker det är så med det mesta idag. Folk är ute i så god tid för gardera sig innan saker och ting tar slut. Eftersom alla är ute i så god tid så har allt tagit slut…för de som är ute i helt okej tid.
Skall man köpa biljetter till en konsert (vilket jag aldrig gör) så tar 50 000 biljetter slut på 35 sekunder. Skall man gå ut och äta så får man boka bord två veckor innan. Och då kanske man ens inte är hungrig längre. Höstkläder säljs på sommaren. Skall man köpa ett parasoll får man göra det i December då det inte finns några parasoll att köpa. Jävla hets är vad det är. Spontanitet har knuffats ut genom fönstret. Utbytt mot ett evigt planerande. Jag kan tänka mig att dra ett knull men mellan klockan 17 och 17.15 är jag i tvättstugan.
-Äh, vi slinker här och tar en stek, existerar inte längre. Då får man äta sprängd anka på trottoaren.
Märker ni hur jag försöker vara allvarlig, men ändå sköja te det samtidigt?

Fick ett ryck. Städade och dammade och dammsög lägenheten som en tok. Detta efter att jag hade tvättat. Herregud, borde ge mig själv ROT eller RUT i form av några rabatterade sexpack. Tröttnade helt enkelt på att vakna upp med dammtussar i snoken som sökt sig ditåt när jag försökte inhalera luft. Nu kan jag inhalera luft och känna mig som…luft. LUFTWAFFE!
Man kan nästan tro att jag är full. Det är jag inte. Jag är high ön life. Det har jag alltid varit. Även de få gångerna som jag känt ångest eller ånger, klöst matta, brytit ihop på ett nedsläckt torg, gråtit ut min tomhet efter en porrfilm, så har jag varit glad innerst inne och hela tiden. hIGH ON LIFE SOM EN GLÄDJENS FANJUNKER!
Öööööh, nej nu ska jag sluta snacka bull. Vet inte vad som tog åt mig.
Ajajaj, där kom ett hugg i sidan. Kanske en liten oanmäld tomhet i cylinderhatt som kom och petade med käppen.

Fyller år imorn. För 45:e gången i mitt liv. Lika spännande fortfarande. Kommer jag få en radiostyrd traktor eller ett presentkort på en framtida rullator? Kommer jag bli klokare nu när jag är 45 år istället för 44? Mycket talar ju för att jag framstår som klokare per automatik eftersom världen hela tiden verkar bli lite dummare och dummare i huvudet för var dag som går.
Kanske jag vaknar upp imorn och tänker: Jag skall bli dammsugsförsäljare eller så tänker jag att när jag var 44 då ville jag bli något. Nu när jag är 45 ska jag gå inför att inte vilja bli någonting. Det är på det sättet de stora tingen händer: Jag skall absolut inte träffa någon tjej nu. Då träffar man en tjej. Jag skall absolut inte ha en öl ikväll. Så blev det åtta öl istället.
Troligast är att jag vaknar upp och tänker: Nu är du 45 år gubbe. Ingenting att göra åt det…

Nysattack och pimpad balkong.

20140626-130606-47166181.jpg
Har precis haft en kraftfull och svårartad nysattack under mitt parasoll på balkongen. Väckt grannarnas intresse eller ointresse skulle man kunna säga. Ett ständigt återkommande drama i mitt liv.
Har ni nyst med en sådan kraft att ni samtidigt råkar släppa väder?
Nej, jag tänkte väl det. Era perfekta jävlar!
Mången gång har det hänt att jag har fått en nysattack sittandes på café eller krog. Då är jag tvungen att gå ut på gatan. Nysa färdigt innebär en sådär 10 till 20 nysningar till. Allt medan jag vankar fram och tillbaka utanför café eller krogfönstret och tittar in med tårade ögon på en fnissande publik som tittar tillbaka. Det är svåååååårt!

Har pimpat balkongen ytterligare. Med nytt askfat och pelargonia i kruka! Pelargonian fick jag av morsan, då hon skulle byta ut den mot mer fancy blommor på sin balkong. Nu är det förbaskat trevligt här. Det fattas bara lite sällskap. Blommor snackar ju inte så mycket. Och jag snackar ju inte så mycket med blommorna. Lite kvinnlig fägring kanske…
Till vederbörande kvinna som har lust att göra mig sällskap i mitt paradis till balkong kan jag hälsa följande:
Här får du nästan göra vad du vill. Missa munnen när du dricker kaffe. Stå på ett ben. Sitta barfota. Prata skit om kungahuset. Klappa händerna om du är riktigt glad. Ha nysattack (med släppa väder-effekten inkluderad. Jag kommer stötta dig i denna stund och säga:”ja, jag vet. Det är svåååårt!”). Dansa schottis under parasoll. Gäspa utan att hålla för munnen. Äta helstekt buffel. Dricka vin, sprit eller öl (rooiboste är dock förbjudet). Svettas, svära, svamla. Snusa eller röka. Om du ber riktigt snällt får du till och med kanske röka lite crack! Skjuta heroin är dock inte tillåtet…
Så!

Kanske ovanstående stycke text om balkong kan fungera som presentationstext på datingsidan?
Skall fundera vidare på detta…

Parasollet.

20140624-133140-48700821.jpg
Åkte upp till Rusta på Backaplan igår och köpte detta parasoll till balkongen. Fantastisk investering. Det var Maja som tipsade mig om att köpa ett parasoll efter att hängt på min balkong och jag hade gått loss om hur svettigt det var på dagarna här. Hon är smart hon, och har gått i skolan. Det förstår ju vem som helst!
Nu är det alltså slutgnällt på solen från min sida. Inget mer hopplöst svettande och svärande på den gassande apparaten i skyn. Här kan jag sitta, under mitt parasoll och bara njuta och koncentrera mig på att klaga på helt andra grejor. Såsom en förljugen regering, sköjare som promenerar förbi i hatt, skrikande måsjävlar, taskiga tarmar och suspekta grannar.
Om någon ringer och frågar var jag är någonstans kan jag svara:
”Jag är där jag alltid är, under mitt parasoll på balkongen!”

Det är bara roulit sa ja te daj!