Att nörda ner sig eller skaffa sig en hobby.

Det var längesen jag skrev något vettigt här. Eller har jag någonsin gjort det?

Kan berätta om mitt nyfunna nörderi. Att skruva med armbandsur….eller snarare i urverk…eller snarare skruva isär för att sedan skruva ihop. Och kanske en vacker dag faktiskt få ett gammalt nerlagt urverk att börja ticka.

Har budat hem lite gamla reparationsobjekt på Tradera för att träna på. Och sen några till också…och några till.
Oj, där flög den lilla fjädern. Den landade nog på loftet. Eller i Mölndal. Det var den klockan. Nästa! Allt är sjukt smått nämligen. Jag blev förvånad hur smått allt var när jag skruvade och bytte delar i iphones, men det här är småttare kan jag säga.
Nu har jag faktiskt lyckas plocka isär en hel klocka som jag har börjat sätta ihop igen.
Ett smart och nästan nödvändigt trix är att ta foton på nästan allt man gör. Alltså varje litet hjul som man plockar bort så att det hittar tillbaka till rätt ställe. En annan sak som är viktig är att man lägger allt i en viss ordning på arbetsbänken. Alltså ”balansen”, där ihop med sin skruv till exempel. Men det gjorde inte jag. Jag lade bara alla små reservdelar i högar i en liten specialbox som jag hade köpt med olika fack, lite huller om buller medan jag mumlade: Där kan ni ligga era små svinpellets. Frågan är om jag kommer få ihop den där klockan igen. Och några speciella foton började jag inte ta förrän klockan nästan var isärplockad…men man lär sig av sina misstag, säger de där typerna på klockforumet som jag följer.

En annan sak är alla verktyg man behöver (och kanske inte behöver helt nödvändigt, om man inte är helt söndernördad vill säga). Men billigt junk är inget att föredra. Om man inte skall bli förgrymmad. Billiga mejslar som är skevt slipade och går sönder. Eller pincetter som man rycker hår från snoken med. Nej, det håller inte. Den där kinesiska urmakarlådan för 329 kronor som jag köpte först borde sålts i en leksaksaffär, förutom några verktyg som var helt okej.
Beställde hem fina mejslar från ett engelskt företag som säljer klockgrunkor. Slängde in en mejselslip också i beställningen också. Några pincetter (korntänger heter det faktiskt om man vet vad man pratar om) behöver man ju och sen lite fingertoppar så inte klockdelarna blir flottiga som min panna och stekpanna. Fingertöpparna kan även med fördel användas om man skall klia sig på privata ställen utan att smutsa ner fingrarna. Praktiskt! En liten luftpump behövdes också för att blåsa bort damm. Och sen lite olika boxar. En optivisor (Luppglasögon med pannband och belysning som man även kan använda på nattklubb eller i joggingspåret för att smälta in) behöver man ju för att se vad man pysslar med också. Och sen var det ju… och sen. Det där var en dyr hobby, tänkte jag.
Igår köpte jag en ultraljuds-tvätt och idag beställde jag olja för att smörja upp diverse klockdelar. Lite ”pipetter” (heter det verkligen inte på urmakarspråk!) för att dutta ut oljan och sen ett litet oljefat där man häller oljan, för det går minsann inte att dutta ner pipetten rakt ner i oljeflaskan. Och sen några mässing-korntänger så man inte repar de ömtåliga delarna.
Herregud vilken dyr hobby det här var. Kanske man borde köpt en morakniv och hyrt sig en snickeboa istället och täljt ut jättepungar i balsaträ som man kunde sålt på Kiviks marknad?

Nu har jag iallafall allt jag behöver för att kunna plocka isär en klocka och kanske till och med få den att ticka loss när den är ihopsatt igen…

Arbetsmönstret sker som följer för en hobbymakare i ur och skur:
-Skruva isär uret (Helt utan lite halvslapp inställning som att: ”Äh, det ordnar sig, det blir bra ändå. Noggrannhet kompis!)
-Rengöra alla små delar i UL-tvätten så de skiner värre än ABBA:s scenkläder.
-Sen, under projektets gång, olja de delar som ska oljas allt medan man sätter ihop urverket.

Utöver detta, som rörande alla nörderier är det bra att läsa så mycket som möjligt och följa sjukt tråkiga videos på the yöutöbe där det sitter någon gammal gubbe som mumlar obegripligheter, glömmer att ställa in skärpan på kameran, som fortfarande bor hemma hos sin mamma och inte har knullat sen våren-97 då han blev ilurad kokain och inte tvättad sig på två veckor.

Det är en rolig hobby dock, nästan så jag inte har tid att sitta här och balla och dricka folköl. Och pengamässigt så är det ungefär lika dyrt som ett par helkvällar på krogen inkluderat taxiresor, fast utan att vakna upp be till en skumgummi-gud i papiljotter dagen efter medan fingrarna krampar runt ett glas där det simmar runt två löddriga treo.
Då kan man fingra runt sina dyra skruvmejslar istället!

Så de så, edra hobbylösa hobbyalkoholister!