En geistlös dag.

Det här var den geistlösaste dagen på länge. Själen har känts helt försoffad hela dagen. Dessutom har jag gått runt och trott att det är onsdag hela tiden. Det är ju torsdag för bövlars.
Vaknade inte förrän elva i förmiddags. Åt frukost vid lunch och lunch vid middagstid. Hela dagen förskjuten.
Däremellan har jag druckit kaffe och rökt cigaretter. Hela tiden med värmefläkten på under köksbordet. Rädd att jag kommer få en elräkning som är fetare än min lägenhetshyra.
Tänkte gå ut en promenad, men så hade solen gått ner. Tänkte kanske gå och ta en bärs, men så tänkte jag att jag inte skulle det. Eller så skulle jag det. Eller så skulle jag inte det. Slutade med att jag gick och lade mig på soffan en stund.
Gick ut för en stund sen. Tobaken hade tagit slut. Annars hade jag stannat hemma. Tänkte, där jag gick att det var skönt ute och att jag skulle gått ut en promenad…om jag hade orkat.
Kom hem med en pizza.
Klev tillbaka in i den geistlösa atmosfären. Drog på mig pyjamasbyxorna igen. Bak och fram. Funderade på att låta dem sitta så, men ångrade mig då det blev alldeles stramt och märkligt när jag böjde mig ner för att plocka upp tändaren jag precis hade tappat på golvet.
Värmde pizzan. Lite för mycket. Så att halva lagret med ost bubblade bort. Om nu ost kan bubbla bort. Osten kanske nu sitter i ugnstaket och lurar.
Åt pizzan framför Tvn och Aktuellt.
På det viset har jag ju varit ute i världen på sätt och vis ändå. Fast fortfarande sittandes i vardagsrummet med en pizza framför mig och i rättvända pyjamasbyxor.

Snart är den här geistlösa dagen slut. Strax kommer den här dagen vara helt bortglömd…
Eller så är det här den enda dagen jag kommer minnas när jag sitter på ett hem, helt senil och drägglar, och blickar tillbaka på mitt liv…