Cigarettpapper.

I förmiddags, när jag hade ätit frukost på jobbet insåg jag att jag hade glömt mina rullpapper till tobaken hemma på köksbordet. Total fara färde. Lekte med tanken att jag fick lov att klara mig utan cigg i elva timmar framåt. Fick ångest efter fem minuter. Det går alldeles utmärkt att säga att man inte är beroende med en cigg i näven. Det är först när det inte finns någon cigg att tillgå som det visar sig på allvar hur illa ute man är. Så är det med alla slags missbruk.
Var helt enkelt tvungen att tvinga ut min brukare på en promenad ner till Angered Centrum. En promenad på kanske en kvart. Tjugo minuter om man har en rullstol att knuffa på. Och knuffades och puttades gjordes det. Det ska tilläggas att backarna var branta och rullstolen hyfsat tung. Fick någon slags barometer på tillbakavägen hur det stod till med konditionen. Blev rädd när jag hade puttat upp rullstolen för första backen. Flåsade, stönade och pustade. Tänkte att nu får jag ingen luft. Svettades och stånkade upp för nästa backe. Det gick dock lite bättre.
Väl tillbaka igen tog jag den där efterlängtade ciggen, som faktiskt smakade fan.

Den svettige jäveln.

Vilken kanondag det blev idag. Alltså rent vädermässigt. Annars vet jag inte… Kan tyvärr och såklart inte säga att jag njutit av värmen. Hade ni väntat er någonting annat eller?
Här har pustats och stånkats, men framför allt har jag svettats. Oh gudars vad jag har svettats i trynet! Satt och tog en öl i solen. Tänkte att det kunde vara skönt. Det var olidligt. Svetten rann och solen gassade och Göteborgsblåsten hade slängt sig i väggen. Som en mycket fet människa på 250 kg som svettades i en mycket het sol.
Hittade lite byxor på myrorna. Mina har nämligen börjat förfalla. Vilken jävla halvfuntad människa som svettas som jag gör får för sig att prova byxor när man är född svettig? Jo, undertecknad. Helt vidrigt. Herregud vad jag svettades! För varje byxa jag provade så svettades jag ännu mer. Självklart passade inga av byxorna. Såg ut som en svettig Gais-Åke Feskeböxa. Stod där i kalsongerna i provrummet och torkade mig i pannan med servetter. Herrejävlar sicken löjlig människa!
Nu sitter jag och tar en andra öl efter dödsstunden i provrummet. Promenaden hit till krogen… herregud vilken pärs och herregud vad jag svettades. Uteservering i stekande sol: ”Här kan man ju fan inte sitta!” tänkte jag. Beställde sen ölen och gick ut och satte mig på uteserveringen och började återigen svettas. Som en flodhäst. Hela plytet var blankt. Sprang ner på toaletten. Tvättade mig fem minuter med iskallt vatten i ansiktet. Herre gudars vad skönt…
Nu har jag äntligen slutat och svettas. Plötsligt och tvärt. Det är som om jag aldrig har svettats. Sicken triumf! Om jag tänker efter är det ändå rätt skönt i solen. Ja, se herrijävlar!

(Farsan var också en sån här svettig jävel. I direkt solsken var alltid hans panna blank. Efter fem minuter började han torka sig i pannan. Efter tio minuter började han pusta och stånka och konstaterade att det inte var något drag i vinden. Sen, när det salta svettet rann ner i ögonvråna började han muttra och svära.
Förutom nysattacker, snarkningar och skakningar har jag även ärvt nöjet att svettas i alla möjliga och omöjliga situationer. Thanx dad! Jag är dig evigt tacksam…)