Syltburken.

Det här kan vara den tystaste dagen jag har varit med om på länge. Inte för att den har varit tyst. Dagen alltså. Blåsten och vädret , som exempel, har fört ett jävla liv sen jag vaknade i morse. Hela förmiddagen har sen spenderats med en inbrottssäker glaskupa på huvudet. Som en syltburk som någon i våld har pressat över mitt svällhode när jag satt och tänkte på något annat. Vad nu det var kan ha varit?

Morgonen började på loftet som vanligt. Sen,tre gånger i rad vaknade jag av att jag satt i skräddarställning. Med hakan mot bröstet. Som en jävla Harry Kröshna-figur. Vad är grejen med det? Börjar tråka ut mig på skarpen. Och varför händer det varje morgon?

Och sen? Resten av dagen har varit på det här sättet. Letat efter nyckeln för att kunna låsa upp den där jävla lingonburken. Fikade hos syrran. Det var den trevligaste händelsen under hela dagen. Köpte med en pistagelängd som var det svettigaste och blötaste jag ätit. Som att slicka på Gundes torso i en halvtimme. Syrran tyckte jag skulle ta med den hem. Jag tyckte hon skulle skicka den i sopen. Det hela slutade med att hon fryste in den. För jag kommer tillbaka…

Nu sitter jag här. Dricker några öl. I baren. Jag pratar. Socialiserar. Samtidigt tycker jag mig vara tystare än blåbärsris eller en sönderrostad kofångare. Känns som jag behöver ett fall och en lösning. Få loss den här jävla kupan. Galen är ju svårt att bli när jag inte känner någonting. Kanske flytta till andra sidan jordklotet och odla konkelbär i påse eller börja dansa latino på en tuff klubb…

Jag försöker klia mig i örat. Något sitter i vägen. Det är som en kupa av glas. Jag knackar på den. Det klonkar. Hodet finns där i syltburken nånstans precis som att världen finns därute. Vare sig jag vill eller inte…

Våfflor,öl och ett jävla väder!

Sitter och tar en öl på Stellas. Sitter…tar en öl… Check på den du!
Ett fasligt drag är det här. En gubbe vid ett bord och två snubbar som sitter och diskuterar huruvida de skall ha en öl till eller inte. Det verkar bli en öl till…

Själv verkar jag ha en tunn liten hjälm på huvudet som spänner lite för hårt, i form av en huvudvärk. Kanske det är håret som försvann som håller på att växa tillbaka igen. Det växer så det knakar. Försökt att avhjälpa hodevärken genom att lapa i mig två stora glas vatten. Vattnet hittade tyvärr inte upp i hodet. Det hittade ner i blåsan, så nu måste jag gå och pissa. Jävla svällhode. Okaj, haj!

Jag har varit uppe hos syrran i eftermiddags. Käkat våfflor. Så jävla fluffigt och gott. Trevligt var det också. Om jag hade ägt ett våffeljärn hade jag käkat våfflor till frukost varje dag….

Igår, innan jag skulle jobba stod jag utanför min brukares trappuppgång och tog en cigg. Det gör jag förvisso varje gång innan jag skall jobba. Det finns ett litet skyddande tak där.
Vädret var överjävligt. Det blåste och regnade i sidled. Överblött, iskallt jävla regn så man frös ända in i märg och schinken.
Det var även väldigt vältrafikerat med folk som gick in och ut genom porten. Det brukar det aldrig vara. Kan inte heller påstå att jag är överdrivet sugen på lite chit chat med fölk jag inte känner på morgonkvisten.
Person nr.1 kom utifrån rusket och skulle in värmen, en tant i 60 års-åldern:
-Vilket jävla skitväder. Brrrr, fyfan!
-Helt bedrövligt…svarade jag.
Den här kvinnan har jag träffat flera gånger innan. Hon verkar alltid så städad, vänlig och välfriserad i talet. Att alla de där svordomarna forsade ut ur hennes trut förvånade mig lite grann.
Person nr.2 kom ut genom porten. En loj konformad pjäs med ryggsäck och alltid med en cigg i mungipan. Utan att se på mig sa han:
-Välkommen till vårvädret i staden Göteborg.
Jag undvek att svara och log lite tvingat. Det är väl för fan inte vår någonstans i vårt efterblivna land just nu?!
Person nr.3 kom också ut i tokvädret. En gammal jättetjock gubbe i vitt skäggstubb:
-Men va fan? Regnar det?
-Jooo…
-Det såg jag ju inte när jag var i lägenheten!
Han blev stående en stund. Pustade och suckade djupt. Drog upp jackans dragkedja. Gjorde sig beredd…
-Nej, det är väl bara att ge sig ut i väderhelvetet!
-Ja, du får göra det…

Fantastiskt hur vi svenskar går loss på vädersnack. Det är ett jävla livligt väder mellan varven i denna staden. Samtidigt heter det ju att vi svenskar älskar att prata väder. Kanske för att vi har alla årstider, samtidigt som vi inte har svullna vulkaner och jordskalv.
Äh, ja vet inte.

Det står gentlemen på toadörren här. Beroende på vad det ordet betyder och beroende på klientelet så kanske det stämmer helt perfekt
…eller inte alls.