Ut med det onda

En kortärmad tröja.
Ovanpå det
en långärmad t-shirt.
Slutligen en kofta.

Det är svinkallt ute.
Det goa råa och fuktiga
Göteborgsvädret
förvandlar en till
en hunchback
när man huttrar sig
vidare
gata upp och
gata ner.

Det spelar föga roll.
Svetten tränger
genom alla tre lager
av fiber.
Sprinklar
sig ut från armhålorna
och lämnar formationer
av ölglasbottnar.

Om jag käkar stark mat
svettas jag
i hårbotten.

Om nerverna är
i taskigt skick
svettas jag i
handflatorna.

Om jag blir nervös
över världsläget
svettas jag om
fötterna.

Om
blir pank
långt innan löning
svettas jag på
ryggen…

Oj, oj, oj…
och ibland
när man vaknar upp
the morning after
ligger man
mellan varven
inrullad i lakanet
som påminner mer om
en disktrasa
som dansat vals
över diskbänken.

Nåväl,
inget att göra åt.
Man blev ju född
till en svettig jävel.

J.E nov-2011

(I övrigt tycker jag inte
jag svettas så mycket.
Exempelvis svettas jag
aldrig när jag
spelar tennis,
vilket iofs kan ha att
göra med att jag
aldrig spelar tennis.)

Sol, bowling och svett.

Tre dagar i rad med sol. Rätt oslagbart. Skönt att se den där gula brinnande gynnaren till klot igen. Druckit kaffe utomhus två gånger. När solen går ner är kylan där på riktigt, som en boxhandske på truten. Vi har fått en riktig vinter. Så låt oss nu få en riktig jävla vår följt av en riktig jävla sommar. Känner att jag måste svära för att fräcka till det lite när man pratar om något så alldagligt som väder.

Bowlade igår. Det är bra och bowla, för man blir ganska glad av det. Oavsett om klotet rullar i rännan eller blåser rent banan på varenda kägla. Det enda bedrövliga är skorna. De är anstötligt fula. Alla har likadana skor på sig som om man tillhör ”De anstötliga skorna-sekten” och de stinker svett. Inte bara ens egna svett. Utan en hel hög med andras svett som slutar i en otäck uppblandad svettmix.

I morgon är det måndag. Det har hänt förr…