Kan bli…

Idag har jag varit på kurs med Kurt. Första dagen. Ingen sån där jävla söka jobbkurs som jag har gått 180 stycken. Ingen skrattkurs för att jag är ledsnare än din mamma. Ingen orienteringskurs i hur man kammar sidbena på moster Olgas snippa, nej…
Johan Sköjarhatt skall utbilda sig till fastighetsvärd! Detta har jag ju precis inte vrålat runt i bastuban här på bloggen.

Naturligtvis var jag överdrivet nervös inför denna skolstart. Skolstart låter extra roligt eftersom det låter som man är sju år igen och inte vill släppa sin mammas hand när hon lämnar klassrummet. Skulle kanske haft med min mamma som stöd.
”GUDVADTREVLIGTDETVERKARHÄR!”. Kanske hade blivit lite könstiga vibbar. Naturligtvis gäckade nervositeten mig helt i onödan (förutom att jag efter promenaden dit fick en tio minuter lång svettatack och hamnade längst fram så alla fick ta del av synen på min glittriga nacke). Jag kan dock tycka det är jävligt stressande att bakas ihop med 19 andra människor i en gigantiskt lingongrova. Världen älskas bäst på distans och vem bjuder egentligen in en hel hög med främlingar i sitt vardagsrum och sjunger ”Nu ska vi stycka sambon”
Okej nu spårade det ut igen som vanligt…

Känns bra nu iallafall. Som att det kan bli bra. Har inte gått en utbildning sen anno 2001. Och om allt går vägen så är jag en knegare om tio månader. 7-4, så som en stor del av mänskligheten lever. Att gå in i en bubbla som jag inte har befunnit mig i sen 1995. Och runka när man verkligen bara orkar. Jag kan gå på after work på Fredagar utan att ljuga om att jag har jobbat.
Att inte få styra och ställa över sin vardag som ”en själv bäste dräng. Vid 47 års ålder så sällar jag mig…Fast nu tar vi en sak i taget här Jooohan!
Första delkursen är maskinlära. På Onsdag ska vi prova ut arbetskläder. Fick även skriva på ett papper idag där man intygar att man inte kommer dyka upp alkoholpåverkad…
Som en sjunken sten skrev jag på, eftersom mitt motto var att dagligen dyka upp som en redlös trädgårdstomte och sen berätta sanningen om när jag trasslade in mig i hornen på en hjort och fick gratis skjuts genom en tät granskog.

Nu så, måste jag gå och lägga mig snart…jag ska ju faktiskt till skolan imorgon…utan mamma!

Fredagsöl och fredagsmiddag.

Sitter på Vickis och väntar på siss. Vi ska ta nån bärs innan vi går över till morsan och käkar fredagsmiddag. Det ryktas fisksufflé. En pangrätt från glada åttiotalet gjord på mosade fiskbullar. Asgott.
Var tänkt att vi skulle ses på nyöppnade Old town på Gibraltargatan, men de hade inte fått sina rättigheter än, och jag är halvt laglös.

Fick en svettattack innan. Efter jag hade duschat. Sen satte jag på mig en billighetsskjorta från HM. Läget förvärrades ytterligare. En svettskjorta. Om det står ”easy iron” på lappen i skjortan betyder det easy sweating. Skjortan är gjord av 50% wellpapp och 50% okammat bakplåtspapper. Var tvungen att gå ut på balkongen och svalka av mig i bar bringa, men där var det vindstilla och gassande septembersol. Otur…
Och har man inte svettattacker så är det nysattacker eller panikattacker.

Om en torskrygg hamnat felvänd på tallriken, är det fortfarande en torskrygg då? Jag bara undrar.
Nu kommer syrran.

En första bärs i solen, en låt och ett telefonsamtal.

Jag har precis tagit årets första bärs i solen på en uteservering. Det var kanske inte helt överdriven värme så man fick svettattacker och pustade och stånkade, men solen fanns där som en puss på munnen.
Bakom mig satt ett franskt sällskap. De pratade i jämn ström på det sätt som fransmän brukar prata i fransk film.
Framför mig satt ett par. Eller om de var bror och syster eller om de var kompisar. De kändes väldigt brattiga. Åtminstone han. Backslicken, kavajen och de slitna jeansen fanns där iallafall. Och han lät som en ganska dålig människa när han öppnade truten. Kan ju vara mina fördomar. Han kanske var lokalvårdare som hade en dålig dag, fast…
Hon verkade vara deprimerad.
Hon sa till honom att ”de” inte behövde vara oroliga för henne. Han undrade varför de inte skulle vara oroliga när hon betedde sig som hon gjorde. Sen så berättade hon något för honom om ett jobb hon trodde att hon inte skulle få. Vilket han besvarade med:
”Att hon var en negativ människa som skulle rycka upp sig. 99% av mänskligheten rycker upp sig och har inte så negativ inställning som du har. Det är därför det går som det gör. För dig.”
Det hela lät ganska hemskt. Han hade en väldigt aggig attityd och det lät hela tiden som han skällde på henne och var förbannad med en ton som tydde på att han tyckte hon var lite dum i huvet. På det hela kändes han som ett ganska taskigt stöd som bror eller kompis eller äkta hälft.
Sen beklagade han sig över att han var tvungen att gå upp klockan nio nästa lördag för att hjälpa sin far att såga ner två äppelträd som stod i deras trädgård. I den gigantiska brat-trädgården någonstans ute i Näset. Jag led med honom så jag nästan började gråta inombords…
…men solen lös hela tiden på alla. På min för ljusa lagerbärs. På flanörer, brats. Skelögda, långa, korta, fula. Lokalvårdare, negativa kryp och försvarsadvokater. Typiskt solen. Den gör så…

Annars kan jag haft historiens tråkigaste helg. Inte träffat någon. Inte varit utanför dörren sen i fredag eftermiddag, förutom en sväng till Willys för inhandling av ett sexpack.
Sexpacket dracks nästan uteslutande till tonerna av Pharrel Williams låt ”Happy”. Inte för att jag var direkt glad. Inte indirekt glad heller. Inte speciellt glad heller. Inte alls glad helt enkelt, men jag har insett vilken sjukt genialisk låt det är. I övrigt är jag väl inget jättefan.
Tydligen har det spelats in en musikvideo som sträcker sig över ett dygn. Historiens första 24 timmars långa musikvideo. Man kan välja vilken tid på dygnet man vill titta på genom att välja klockslaget på en klocka. Sköj, tycker jag.

Morsan ringde för en stund sen. Hon ville kolla läget. Hon tyckte jag lät låg. Jag sa att jag var lite låg. Då sa hon att hon var låg. Sen berättade hon varför hon var låg. Min förklaring var bara för att det fan inte händer någonting. Hennes förklaring var att ibland händer det ingenting.
Sen pratade vi om vädret. Sen sa vi hej då.