Tandkräm och öl.

Det här med tandkräm och öl. Det är inte gott det…

Sitter på Sejdeln och tar en öl. Har inte varit här sen innan sommaren. För en stund sen pågick vilda diskussioner bland gubbarna i baren om låten ”we are the world”. Vilka artister som var med och sjöng in den och intesjöng in den. Vilket decennium den spelades in. Någon höll på att Abba och Michael Jackson var med och att låten spelades in på 90-talet. Helt fel på alla punkter (originalet är dock med Michael Jackson). Allt medan bartendern koncentrerade sig på att hitta rätt version. Vilket resulterade i att man fick höra låten fem gånger. I olika versioner. I en av versionerna lät det som ett gäng fyllerister i Klämtorp sjöng helt på måfå, helt ostämmigt. Klart den bästa versionen.
När den spelades en sjätte gång och gubbarna i baren fortfarande inte hade kommit överens varken i fråga om inspelningsår eller vilka artister som var med började den mentala terrorn ta vid på allvar. Bartendern gick ut en runda i krogen för att plocka glas, så jag frågade honom med plågad min:
-Hur länge ska denna terror pågå, jag kom hit för att koppla av en stund och hur många versioner har du av låthelvetet???
-Vi försöker hitta rätt version, lät han meddela. Men vi ska sluta nu.
Nästkommande låt: Foreigner med ”I want to know what love is”. Mycket bättre. ”I want a jack off in the dark” you dont need to show me.
Nej, jag måste härifrån. Och där kom två pundare in. Höga som skyskrapers. Satte sig precis bredvid mitt bord… Den ena snubben sitter och skryter om sin krog i LA och sin stora yacht i Bollywood(?). Allt känns som ett väldigt påhitt. Han frågar sin kompis på knackig götlaborgar-engelska om han tycker att hans fru är sexig. Hon är aggressiv på ett charmigt sätt, lägger han till sen.
Gissar på att han bor i en brädhög i ett träsk i Shrekskogen. Hans yacht är en träeka som ligger förmultnad i leran. Hans krog är en folköl i kylskåpet och hans tjej är hans mamma som är ilsken och totalalkoholiserad…

Nu tar jag en sista öl på Notting hill. I baren sitter en tjej och dricker en öl och läser en Stephen Kingbok. Den enda Stephen Kingbok jag har läst är Carrie. Tror jag var tolv år och jag kunde inte sova på flera nätter efteråt. Skräckslagen. Sen såg jag filmen. Och kunde inte sova på ännu fler nätter. Tror detta kan vara en förklaring till att jag aldrig läser eller tittar på skräck. Tycker jag är hyfsat orolig i grundform ändå.
Helsicke, vilka hästklunkar hon tar, Stephen King-donnan. Kanske hon är en raging alcoholic. Och nu beställde hon in en öl till. Nej, jag blir inte klok på det!

Det är som med tandkräm och öl som det är med tandkräm och apelsinjuice.
Det är inte gott det…