En soppig dag.

img_3726.jpgIntroducerar leken: Leta efter Sköjaren.

Det var en jävla hängig dag det här. Soppig och slapp. Sumpig och rumpig. Taskmört och taskspelare.
Jag sitter på balkongen och dricker en folköl. Nisse-Pisse-Päronpung.
I Lördags drack jag och syrran några bärs i det fina vårvädret här i Johanneberg. Sen åkte vi ner till Andra lång och träffade Em och Ed. Så blev det fler öl då. Hejsan Svejsan och Knallpacko.
Igår var en trött dag. Vaknade klockan nio. Vaknade klockan elva och gick upp. Slapptask och snaskfnask.
Tog en promenad i regnet. Hamnade i en park som inte fanns någon väg ut. Träden hade de flyttat på och parkbänkarna var borta och det var bara en stor jordhög. Där drack jag en av mina första folköl i mitt liv. Sen gick vi in på Liseberg berusade på två öl kanske och åkte Cinema 180. Jag fick inte på mig säkerhetsbältet och alla skrattade åt mig, och jag skrattade med. Då var jag 14 år kanske nu är jag 45, bestämt. Utspätt vin i dopfunten.
Nåväl jag fick iallafal vända tillbaka ut från den där parken igår. Gå tillbaka samma väg jag kommit. Sen kom jag hem med ett jättelass friterade räkor. Åt för två. Kändes mindre ensamt så. Bäver i blöja och bondmora i slöja.
Och idag är idag, fast bara några timmar till. Det gör faktiskt ingenting du soppiga, slappa dag.
Ajöken på allvar.
Stryp mig med en cykelslang.

Bergsget och overcomb.

Skulle bara nämna att snart kommer det ett blogginlägg här, så ingen tror att bloggen är nerlagd.
Under tiden får ni nöja er med en bild på bergsgeten Knull-Frasse och hans bror Fetmaröven.

img_1321.jpg

I övrigt kan jag berätta att jag är tillbaka på jobbet efter min sjukskrivning för ryggen.
Tillbaka bland Lejonkungen och Beck-filmer. Bland Björn Rosenström och Nordman. Av det kan man få Taskspelar-yrsel. Och för det måste man absolut sjukskrivas för och omedelbart sättas i smittokarantän.

Har nu även en längre tid undrat varför dagens moderna frisyrer som innebär att man har kort hår på sidorna och sen kammar skallhåret åt sidan (en frisyret som även jag numera innehar)… Jag undrar alltså varför själva overcomben alltid kammas från vänster till höger? Jag har inte sett en enda sådan häringa frisyret som kammas från höger till vänster.
Kanske obalansen i världen skulle bli ännu skevare då. Fan vet asså.

Torsdag V.23. En minnesvärd dag att ta med sig till ålderdomshemmet.

(null)
-Chao Bello!
-Macchiato, Bolognese!
-Maniana mozarella!!
-Ahh, Chao Bella!

Jag har varit italienare när jag städade ordning i köket idag. Maffiaboss med skrövlig röst.
Ibland är jag tysk när jag diskar. Då är jag oftast en arg tysk i läderkeps som kanske är förbannad på att min påhittade bratwurst inte var tillräckligt genomstekt.
Men nu när jag sitter här igen så är jag svensk. En svensk med dagens nysattack.

Något av det trevligaste jag vet är att efter frukost sitta och dricka kaffe i köket. Om det regnar ute blir känslan ännu bättre. Jag sitter här inne och därute regnar det. Regndropparna smattrar som små sköjiga bömber på fönsterbläcket. Allt därute är vått och sköljs rent. Härinne sitter jag torr som ett fnöske och njutningen är till fullo.
Så här hade det kunnat vara om det inte vore för dessa jävla byggjobbare som nu och för månader sen tillbaka intagit sin knullfest med att rusta upp huset mitt emot mitt hus.
Just nu håller de på att rengöra taket med någon slags bauta-högtryckstvätt. Ingen sån där löjlig liten manick som vissa går och köper för sina skattepengar på något löjligt byggvaruhus. Nej, den här maskinen verkar vara tillverkad i helvetet. Maken till att föra oljud när det ekar mellan husen går knappt att beskriva. Ljudet av det njutfulla regnet som småpiskar mot fönstret sväljs av ett helvetesvrål från denna helvetesmaskin. Jag ger mig fan på att den kan blåsa bort Göran Persson från en Midsommaräng. Och precis när de slutar och man blir lite hoppfull…så börjar de igen. Det låter som man sitter i maskinen.
Så där brakade den njutningsfyllda kaffestunden åt fanders.

Och nu blev det en rejäl dipp.
Efter att ha duschat och varit sugen på att gå ut, kanske klippa mig och ta mig en sköjarkväll blev jag sittande i köket. Ett otal gånger när jag reste mig för att gå ut kom en ny störtskur som fick mig att stanna hemma.
Och efter en kebabrulle inlindad i ett bröd som smulade sönder och med såsen rinnande ner på handlederna så sitter jag nu på Old Town och dricker en bärs.
Regnet öser ner därute. Lågvatten ända upp till kulorna. En dolk i nacken.

De spelar en indisk låt här. Den går så här:
-Sun, sun, sun sun aaahaaha!
-Dum, dum, dum, dum aaahaaha!
-Chop, chop, chop, chop aaahaaha!
-Hun, hun, hun, hun aaahaaha!
Om man sitter här i mer än i en timme så kommer den alltid en gång till. Den har en verkligt glädjande effekt den där låten. Fast inte idag.
Skall nog vare indier imorrn när jag torkar diskbänken.

Fan, man skulle åka till Magaluf och fråga nån:
-Ska du ha en flaska vin din jävla bluff?
Kanske ställa sig i kö till någon öde ö.
Vilket helt saknar logik…för är det kö, så är den ju inte en öde ö längre. Då bor det såna som mig och dig där och då är det ju lika bra att stanna här.

Blev ingen öde ö. Gick hem i regnet. Blöt som taskspelare. Kom hem med ett sexpack och en påse frysta grönsaker.

En skedposition med en halvgalen donna och ett redigt hästaklafs så loftet skakade hade satt tillvaron i lite gungning.

Får nog bli en folköl och La Isla Bonita med Madonna istället…
För den som väntar på nåt gott väntar väldigt ofta för länge.

Ajöko kockobollo barna knudelhös!

En tripp till Berlin…eller inte förresten.

(null)
Drömde en sjukt märklig dröm för ett litet tag sen. Sjukt märkliga brukar ju drömmarna vara mellan åt, så det är inget nytt i strumpan.

Jag var på upptäckts resa till Tyskland. Närmare bestämt Berlin. Med en väldigt otippad vän att resa med och hans fru. Ett av mina ex var med som min resekompanjon också. Och hon gladdes inget vidare över att ha mig som resesällskap.

Märkligt det där med drömmar, man kan drömma vad för slags världsfrånvänd rappakalja som helst. Då kan väl drömmen vara sjysst mot en och låtsas att man har en flickvän också. Där missar inte drömmen någonting av verkligheten.

Vi åkte lyxkryssnig till Tyskland. Det var trevligt till en början. Vi satt i någon lyxbar och drack Martinis och Gin o Tonic. Efter några sköjiga timmar i baren kantrade fartyget. Jag klamrade fast mig i stången ovanför baren och dödsångesten var total. Där hängde jag och dinglade som en skrämd liten taskspelare samtidigt som de andra tyckte det var sköjigt att ligga på sidan i fosterställnig och sörpla i sig sina drinkar. Det konstiga var att båten bara fortsatte att glida fram som inget hade hänt.
Efter en svår tid rätade fartyget upp sig igen och seglade vidare. Glad och lättad och för nervernas skull beställde jag en ny drink. Exet satt vid ett eget bord en bit bort och såg ut som hon var besviken över att jag hade överlevt den svåra stunden.
Plötsligt befann vi oss på någon fjord. Som om vi befann oss på Hurtiga rutten i Norge eller nåt. Vi stod där och njöt över utsikten.
-Nu kommer det ett vattenfall, sa min kompis.
Jag hann inte säga ”Jaha?”, så befann jag mig inhalkad i köket med röven pressad mot ett kylskåp. Bland massa ilskna och svettiga kockar med köksyxor i näven som undrade vad fan jag hade i deras stiliga jävla kök att göra.

Väl framme i Tyskland så befann vi oss i en liten byhåla och promenerade runt i en skog. Jag var förbryllad och skogen var djup och grön. Ska vi plocka tysk svamp eller?
-Ah, tar vi en genväg till Berlin, frågade jag min polares fru.
-Nej, men det fattar du väl att vi inte hinner dit? Är du dum i huvet eller? Båten tillbaka till Sverige går ju om två timmar!
-Jaha, men jag trodde…
Jag tittade bakåt där mitt ex promenerade några meter bakom mig…
-Ja just det, repeterade hon. ÄR du dum i HELA huvet eller?

Efter detta vaknade jag. Detta var verkligen lika bra. Jag var inte ett dugg sugen på att befinna mig på en färja som på nytt skulle kantra och tränga sig och ta sig ner för fler vattenfall.

Nu var jag ju ändå hemma på loftet igen, eftersom jag precis hade vaknat…

Lofthelvete.

Nu har jag öppnat en folköl. Bara för att jag är fräschast i hela min stadsdel. Jag är alltså nyduschad. Till kvällsmat ska jag äta två kilo rå broccoli. Kanske även gör 250 armhävningar (på en arm) om jag kommer i stämning…

Åt köttfärssås och spagetti idag. Efteråt borstade jag tänderna. När jag nu dricker den här folkölen (fortfarande fräschast i stadsdelen) så blir blandningen av alla smaker ”gammal taskspelares stödstrumpa”.

Har varit på väg ut hela dagen, men jag blev kvar här inne. Känns som det har hänt förut. Och jag lurar mig själv i sömnen. Vaknade klockan åtta helt övertygad om att jag skulle någonstans, men somnade till slut om. Sittande. Tror inte jag har sovit en hel natt på ett halvår utan att vakna och sätta mig upp på lofthelvetet.
Drömde även att jag skulle skjuta någon, men jag hade glömt pistolen hemma. Kanske var den jag skulle hämta när jag satt där uppe på loftet.
Och loft är en jävla uppfinning. Man sätter sig upp när man skall sova och det duger knappt att knulla på utan att få bulor i huvet när man slår i taket.
Vem fan uppfann loftet egentligen? Var det den Kamprad eller?
Och det är ju knappast så att jag njuter av utrymmet som skapas under loftet. Jag sitter ju inte där på en stol och läser bibeln. Nej där under står en byrå med kläder och ett skrivbord som jag aldrig sitter vid.
Nej, nu blev jag så upprörd så jag måste knapra på en broccoli och göra 125 armhävningar.

Borde verkligen gå ut en promenad. Kanske ta en bärs någonstans. Måste bara sträcka ut mig på soffan lite först…

Frisyrgelé och mörker.

Har precis käkat pytt i panna på Tullen. Så jävla rätt va!
Hade tänkt käka veckans pasta på Kafémagasinet. Men det var en så kallad Diablopasta och då hade undertecknad suttit och svettats hodet av sig. Inge bra, inge bra. Den trevliga donnan som jobbar där log inte alls lika trevligt som hon brukar efter vår sköjarkväll där i Söndags.
Nu sitter jag alltså i baren på Tullen och dricker cola. Man kan som jag har sagt innan ha fantastiskt fanatiskt fantastico-trevligt utan alkohol.

Måste verkligen klippa barret snart. Ser inte klok ut. Idag har jag frisyrgelé i . Det har jag inte haft sen högstadiet. Tänkte att håret uppe på hodet skulle hålla sig i styr i Göteborgs djävulsvind. Är synnerligen otränad på denna gelefront. Gillar dock rönnbärsgelé, men det kan man väl inte ha i håret.
Först tog jag alldeles för mycket. Så mycket så den vita geggan vägrade torka in i håret. Såg ut som en rabarberpaj i hodet med tillhörande vaniljsås. Tvättade ur. Började om på nytt. Nu ser jag ut som en blandning av massmördare och taskspelare. Möjligtvis som en heltidsalkoholist.

Herregudars, vilket mörker som utspelar sig där ute. Grått och mörkt. Det är den årstiden som börjar nu. Och tröttheten är där hela tiden. Vaknar klockan fem på morgonen varje morgon och vill bara sova hela tiden.
Och pang. Där blev jag helt låg.
Nedslagen mitt på blanka kvällskvisten.

Bland supertorskar och taskspelare

Min farsa har alltid myntat vissa uttryck och talessätt. De har alltid återkommit under hela min uppväxt. Här är några av dem.

– Skit in, skit ut.
– Det är en sak att vara rolig, det är en annan sak att vara plump. (min egna favorit)
– Om man pekar på nån, har man ett finger mot den andra och tre mot dig själv
– Skit ska skit ha.
– Har du inget bra att säga kan du lika gärna va tyst.

Sen finns det en del annat också. Om farsan ogillade någon ordentligt kom ofta uttrycket: Han är en riktig jävla supertorsk! Eller så var en rejäl taskspelare. En chef han hade på en arbetsplats som hette davidsson i efternamn och som farsan ogillade mycket döpte han om till Hitler Davidsson.

Kan faktiskt inte påstå att jag direkt fört uttrycken vidare. Har ju mina egna.
Kan verka som min farsa är död eftersom jag pratar i imperfekt. Det är han inte. Bara väldigt förändrad. På grund av hans sjukdomstillstånd. Sorgligt nog till det sämre.