Goodbajos kneg-hagga-helg!

Rumänier, eller tiggare om ni hellre vill brukar åka samma vagn som mig på morgonen när jag jobbar helg. De kliver alltid av vid Brunnsparken. Det sägs att de samlas där för att samla ihop sina pengar och skicka dem till sina familjer och släktingar. Ett av alla de få rykten och snack, som faktiskt känns som det kan stämma…
Hade även en tuggumiklafsande människa i sätet bakom mig. Lät som människan hade proppat i sig ett helt paket Hubba bubba och råsmaskade med öppen trut. I mitt öra. Hallondoften låg kväljande i hela vagnen.

Vaknade tjugo över fyra i morse. Satte mig upp i sängen. Tänkte att nu är det dags att släpa sitt beniga arsle till kneget. Satt så en stund. Tittade på klockan sen och insåg att jag kunde sova tre timmar till.

Slutar om en timme. Sen är jag en fri man. En fri man som tänker ta sig några kalla nu när jobbhelgen är över. Belöna belöningssystemet eftersom jag har varit så duktig och stått ut med att jobba denna svåååra helg… Kanske jag till och med bjuder mig själv på en Gammeldansk. Efter tre öl brukar det brinna under hatten. Gud nåde den som brukar sätta sig bredvid mig, vad den stackars människan brukar bli nedpratad.
Äter ett jättelass med nudlar, med biffsmak. Fast utan biff. Äter även en mjuk macka, som har blivit hård. Till detta dricker jag kolsyrat vatten. Självklart utan bubblor, men det fattar man väl.

Nej, nu måste jag diska. Sen är det bara Ausgeen, auf wiederseen till kneget och Guten tag och tjüss till krogen. Yeäää!!!

Fyra kronor.

Gav en tiggare på Landala torg några mynt idag. Brukar göra det om jag har några. Idag hade jag bara fyra spänn över. Tänker att istället för att det känns snålt från min sida och istället låta bli så borde hon bli gladare över fyra spänn än inget alls.
Så jag slängde ner de där fyra mynten och log lite urskuldande som ”här får du några små mynt av den skäggige snålgubben”. Det var lite som hon läste mina tankar, för precis när jag hade slängt ner dem i hennes mugg sa hon: ”Give me more!”
Vet inte om min teori kändes helt övertygande längre.

Julklappar och Sejdeln.

Har varit runt och kollat julklappar. Runt järntorget och Linnè. Tänkte att julhysterin och kommersens dårskap inte nådde hit på samma vis. Jag hade rätt. Tyvärr hittade jag ingenting. Brukar ju alltid handla hela junket dagen innan julafton, och sen efteråt, när man svettats runt som en tok brukar jag sätta mig och ta några bärs.
Förra året minns jag att jag drabbades av otrolig ensamhetsångest när jag skulle gå och dricka några öl efter klappinköpen. Träffade Emma och hennes syster på Andrum av ren slump när jag gick förbi och var på väg till Ölrepubliken. Tjatade på dem att dricka bärs med mig. Det gick inget vidare. Jag gick till Ölrepubliken själv. Där satt stora sällskap och hade trevligt. Ringde alla jag kunde komma på medan jag svepte två bärs. Sen gick jag hem.
Förrförra året har jag för mig att jag blev full efter julklappsinköpen. Tror att det finns något inlägg om det här på bloggen. Vill minnas att påsarna svingade runt som väderkvarnar när jag begav mig hemmåt. Varför pratar jag om det här förresten? Som en gammel man som sitter och minns sina julklappsinköp genom åren… Det liknar ju cirkus!

Tar en bärs på Sejdeln nu. Firar att jag inte hittade några julklappar.
Alkisarna har med råge hittat tillbaka till Sejdeln nu när Galliano har bommat igen. Baren är fylld. Det pratas enormt mycket julmat. Plommonspäckad karré och julskinka och allt annat gött man kan frossa i sig. Det pratas mycket julafton överhuvudtaget. Troligen med en hel del ångest inblandad.
Jag och syrran blev inbjudna till julbordskvällen på Sejdeln för flera år sen. Av någon anledning kunde vi inte gå. Stammisarna stod för att göra maten. Var här den kvällen då de satt och planerade vad som skulle vara med på menyn. Vem som skulle tillaga vad hemma i sina egna kök och sen bära ner det till sejdeln. Diskussioner utbröt om vad som skulle vara med på julbordet och inte. Tror de höll på att bli packade. Det var någon som tyckte att en viss rätt skulle vara med. Det blev vilda protester i stil med att den rättjäveln hör inte hemma på ett julbord osv. Detta kontrades med att i så fall har fan inte köttbullar och skinka på julbordet att göra heller. Sen var diskussionen igång på allvar. Det hela urartade ganska rejält med att folk stod och vrålade på varandra. Personangrepp delades ut. De argaste gick ut och rökte för att lugna ner sig. Bartendern gjorde allt för att medla. Alla lugnade ner sig till slut.
Julbordet hade tydligen blivit ett riktigt lyckat klafs och slafsgalej som hade urartat ”precis lagom”.
Nej, för bövlars! Får dra hem snart tror jag.

Eftersom jag inte hittade några julklappar funderar jag lite på att ta med mig en tiggare hem. Lägga i en flyttlåda och slå in lådan i trevligt tomtepapper och ge till morsan i julklapp. Hon är ju lite ensam ibland och tiggaren är kanske hungrig. Morsan lagar god mat och bor i en ganska väl tilltagen trea och hon kan nog offra ett rum. Kan bli hur bra som helst.
Det här kanske var det dummaste jag sagt på länge. Jag sköjade ju bara lite grann. En del människor hävdar ju att man får skämta om vad som helst. Det gjorde jag nu.
Fan vad fräckt!!!

Mina drömmars stad.

Har haft ett ärende på en instans runt Kungsgatan idag. Har ganska svårt för den gatan måste jag säga. Folk ser väldigt problemfria ut. Det kanske borde vara en bra sak. Men de struttar runt med med sina shoppingkassar i sin lilla problemfria värld. Jag blir både deprimerad och uttråkad av att beskåda det. Största problemet kan tänkas vara om de ska byta skorna eller ej som de köpte dagen innan. Den ena vackrare och perfektare än den andra. Allt medan tiggare och försäljare pressar sig upp i ansiktet på en.
Samma problemfria, hippa klientel hittas runt Vallgatan, Södra larmgatan och Magasinsgatan.
Inte mina gator.
Inte mitt klientel.
Göteborg är en ganska ful stad, med lite insprängda vackra platser här och där.

Inget kaffe

Den här dagen kunde börjat mycket bättre. På vilket sätt vet jag inte riktigt, men att slå skallen i taket på loftet det första man gör är inget bra sa ja te daj. Väl nere på det kalla golvet där vinden sveper runt golven likt osynliga demoner från en gläntande balkongdörr tänkte jag: Nu ska det bli gott med frukost, kaffe och cigarett. I ren självklart var kaffet slut. Med andra ord var det bara att pallra sig ner till Willys Wonka. Tog med mig skörden av de två sista månadernas pant. Utanför Willys halvlåg en tiggare med kaffemugg. Kaffemuggen var tom både på kaffe och pengar. Hon var kanske femton. Vit i hyn och svart runt ögonen. Ögonen var vackra, snälla och ledsna. Panta burkar är en bra timförtjänst. Köpte Zoegas julkaffe och en stor Cola. Resten av pengarna klirrade ner i tiggarinans mugg. Hon sa tack samtidigt som hon tittade ner i backen. Fel område att tigga i tänkte jag. Fattiga studenter och präktiga medborgare. Visste inte om jag sponsrade henne eller någon liga. Väl hemma välte Pepsin i hallen, trots att jag sa till den jäveln att stå. Öppnade kaffet. Luktade kaffe, men ingen jul. Öppnade Pepsin på köksbordet. Fontänen var rent självklar. Just det, hann jag tänka medan jag vred upp korken. Den välte i hallen. Sen fick jag ägna tio minuter med att torka av bord, stolar och golv. Frukost, kaffe och cigg. Frukosten bestod av tunnbrödsrulle med skinkost. Smakade precis som tunnbrödsrulle med skinkost. Kaffet smakade kaffe, men inte en uns jul, men det är ju trots allt bara november. Tomten sover och kommersen är vaken och jag kanske inte vet hur julkaffe ska smaka.
Nu ska jag snart ta en dusch. Funderar starkt på att svälja schampo för att sedan halka i badkaret.