Att sälja grunks och skicka paket.

Jag har sålt lite grunkor på Tradera. Bland annat en trummaskin och en ljudbank (om man kan säga så). Båda från sent åttiotal. Kom ihåg att jag köpte dessa grejor ihop med en synth för det ringa priset av 500 spänn. I början av 2000-talet. Synthen försvann senare på sitt håll och har inte setts till efteråt.
Var uppe och rotade på vinden för några veckor sen när jag återfann de två andra grunkorna.
Minns att jag gick runt till några musikaffärer för kanske tio år sen och försökte kränga junket. Jag blev uppriktigt sagt utskrattad. Förnedringen var total. De införtjänade pengarna uteblev och därmed troligtvis nudlarna och folkölen.

Nu tänkte jag att man kanske kunde kränga junket på tradera. Jag var en tuff förhandlare och satte utropspriset på 300 spänn per grunk. Redan efter en timme hade de första buden kommit in. Efter några dagar så såg jag att en av de som budade hette jamgbg. Det måste alltså vara Jam Music i Göteborg och en av de musikaffären som jag gick och förnedrade mig hos. ”Ooh” vad jag önskade att de skulle vinna. Då hade jag personligen kunnat leverera trummaskinen till dem och berättat en anekdot om ”den som skrattar bäst skrattar sist!”
Tyvärr var det inte dem som vann budgivningen.

Grunkorna fick ett högre slutpris än vad jag hade kunnat drömma om. 800 spänn styck för trumbonkarmaskinen och ljudmojängen. Fantastico. Jag har med råge fått tillbaka det jag lade ut för dessa utskrattningsprylar.
Jag har tjänat pengar på dagens nörderi. Att äga den äkta varan står högt i kurs idag, trots att dessa två grunkors sound säkert finns inbakat i vilket musikprogram som helst.

Ooooooch…när jag då skulle skicka ett av paketen så gick jag bort till min jourbutik som har service för detta ändamål. Jag loggade in på butikens dator för att skriva ut adresslappar.
”Nej bara inte den där lille taskspelaren jobbar idag”, tänkte jag. (Jag har ägnat ett helt inlägg om denna järs tidigare)
I samma stund hörde jag hans pipiga och nasala stämma bakom kassan.
”Föck!”
Hoppas jag inte behöver rådfråga honom något om jag nu stöter på något hinder på vägen…vilket jag naturligtvis gjorde.
Jag gick fram till kassan och tittade på den övergödde lille ballongen till förväxt bebis.
-Vet du om man kan kan…
-Jag har ingen aning! sa han så överdrivet glatt så jag trodde han skulle sprängas av lycka. Han flaxade med armarna längs sidorna som en uppspelt påskkyckling. Sjukt obehagligt.
-Men alltså vet du om…
-Jag har ingen aning!!!!
-Nähä, det var ju dåligt av dig! Lät jag honom veta.

Ringde upp min kompis regissören som är väl bevandrad i Traderas rutiner.
När jag sedan hade skrivit ut adresslapparna undrade jag var skrivaren var någonstans. När jag sen klev ut från hörnan där datorn stod och tittade mot kassan stod den lille bollen och viftade med mina adresslappar i luften och ropade:
-Jag har dem! Jag har dem!
Jag gick fram och hämtade dem av honom. Sa inte ett ljud och gick bara ut därifrån.

Alltså arbetsmarknaden är hård. Och uppenbarligen inte speciellt rättvis. På vilka meriter har denna blimp till trädgårdstomte fått sitt jobb? När det finns en uppsjö av hederliga och reko människor som verkligen förtjänar ett arbete.
Det är fan inte rätt asså.

Nej, nu blire pöskmiddag hemma hos mor. Skall knega hela påskhelgen. Rouligt så man kan bryta ihop.

GLA PÖSK ERA SHATANS SHLÖDDRIOUS!

Projekt surströmming.

Har käkat ordentlig frukost hemma för första gången på över en vecka. Det var fil och müsli och mackor med kantstött korv och skevt ägg. Fantastiskt. Blev inte uttråkad en enda liten stund faktiskt.

Drömde svåra mardrömmar i natt om moderkort och processorer. Jag samlade på dem. Sorterade dem i högar. Jag pratade i drömmen också. Vet inte om jag pratade i sömnen, eftersom jag saknar kvinnofolk på loftet.
”Där ska du vara din lilla A8-processor och där har vi ett moderkort för Intel-processor, då får du ligga i den här högen. Men va fan e nu detta? Du är ju en i7-processor, då ska du inte ligga där! DU SKA LIGGA I DEN HÖGEN!!!!”
Så där höll det på ända tills jag vaknade genomsur och nersvettad klockan fem på morgonen.
Jag gick upp en vända. Fick plötslig magknip. Kändes som någon försökte knyta en rosett av min magsäck. Hamnade på toaletten. Efter en andfådd stund var dramatiken över.
Just nu har jag Serla toalettpapper. Jävla massa papper på de rullarna asså. De tar ju aldrig slut!

Natten innan drömde jag förresten att jag samlade på defekta bärbara datorer. Jag köpte dem på eBay och Tradera. Och sorterade dem i högar.
Allt bottnar sig troligtvis i huvudbryet med datorn som jag fick från Eds datoraffär och som jag har beställt nytt tangentbord till. Tangentbordet är nu skickat från Kina. Datorn har i kalibrerad tajming somnat in helt och hållet eftersom moderkortet troligtvis har pajat. Det är ett sådant som jag i bistra verkligheten letar efter på eBay.
Troligtvis kommer hela detta projekt, när det är färdigt, kostat mig dubbelt så mycket mot vad en ny dator hade kostat. Men! Jag ser det som ett examensarbete från min praktikplats. Och projektet skall fan ros i hamn och land om jag så ska leva på surströmming till nästa vinter.
Först då kan jag drömma normala drömmar om kypare som serverar mig vörtbröd med A-10 processorer som garnering, på en femstjärnig, strandbelägen sylta i ett främmande land där surströmming är ett skällsord!

I övrigt, förutom en kinkig mage, kassa nerver och sömnbrist så är jag i utomordentligt bra skick!

Nu har jag inte tid med det här mer. Jag måste ta en titt på eBay!

(null)Tjusig dator, förvisso utan tangentbord och för tillfället helt livlös, annars i excellent god vigör!