you’re someone that i can really get along with, because i love to talk to you, you’re never boring and full of life…

IMG_0591.JPG
… och nu sitter man här och inte fattar ett skit vad som hände…

Har fikat med May idag. På något nytt ställe på tredje lång. På innergård. Det finns för lite innergårdar i denna lilla stad.
Igår var vi ute och sköjade lite…

Har precis tagit en jättepromenad. Från järntorget till Gullbergs kaj och sen tillbaka in till stan. Blåsten var så förbannad så håret höll på att lossna från skallen.
-Johan var är ditt hår någonstans?
-Äh, det ligger och flyter i älven någonstans.

Tar en öl på Cheers innan jag ska hem. Det har varit fotbollsmatch med IFK. Folk verkar glada för att de vunnit. De spelade Joel Almes ”Snart skiner Poseidon”. Originalet är ju från Hästpojkens första skiva. Den är mycket bättre. Speciellt refrängen i texten. Så härligt positiv på något vis.

Jag spelar utan insats här.
Det är sand emellan fingrarna.
Och att våga hoppas på nåt fint
är att skjuta sig i huvudet.

Var på bilutflykt igår med morsan och syrran och Kirre. På Tjörn. Skönt att se andra vyer svisha förbi från ett bilfönster.
På hemvägen klev vi in i en gigantisk sportaffär. XXXL heter den. Det vet väl alla utom Johan. Inte min miljö direkt. Skrikfärgade plagg på väggarna och typ bara barnfamiljer med skrikande barn. Fick ångest och mådde lite dåligt. Detta förstärks om man tar en paus från sömntabletterna som jag har gjort. Jag blir orolig och nervös. Fick ett märkligt tryck i hjärtat. Det fanns personal överallt. Tänkte att om jag måste stödja mig mot en klädställning och det kommer fram någon och frågar om jag behöver hjälp med något? Då svarar jag på rekyl:
-Ja absolut! Har du numret till psykakuten?

Äh jag känner mig lite sugen på lite kloka ord:

People are no good to each other
perhaps if they were
our deaths would not be so sad.

Nej, jag vet inte. Jag skriver ju inte här så ofta just nu. Den enkla förklaringen är att jag inte mår så bra helt enkelt. Inte alls bra för att vara ärlig. Att vältra ur mig mina tankar här för tillfället sker under viss begränsning.

Trodde ungefär så här denna gång: Love is the law
instead it turned out to be a dog from hell…

Ovisshet kan vara en av mina största fiender…

Nej, nu ska jag åka hem. Funderar på en pizza. Eller så kan man göra som farsan gjorde en gång: Ringa och beställa en halv pizza och sen be om hemkörning.
Hästpojken – Utan personlig insats