Ett besök.

Blir väldigt lite skrivet här för tillfället. Har ju semester. Detta innebär att det sköjas runt. Att man har sköj. Sköjeri är tidskrävande. Har en gammal polarkompis från Växjö på besök.
Vi har vart i skivaffärer varvat med krogbesök. Vi pratar litteratur och musik. Bukowski, Ace Frehley och Entombed.
Värmen har hållt på att ta död på det mesta. Ens inte spermier överlever i sån här hetta. Eller det kanske de gör. Eller kanske inte mina. Definitivt inte kungens.

20140721-203730-74250619.jpg

Reserapport, Kalmar.

Sitter på ett fik i kaaaaalmar och väntar på tåget. Kalmar ligger upplysningsvis i Småland om det är någon obildad tjomme som inte fattat det. För en stund sen fick jag en nysattack på ett torg. Hände 2005 också när jag var här sist. Kalmar är en ganska hyfsat vacker stad måste jag säga. Trevliga små torg med massa människor som pratar otäck kalmaritiska. Sen är det ju det här med mellanstora svenska städer. Jag har en inbyggd skräck för dem. 13 år i Växjö räckte. Då är det nästan bättre med en by eller en liten, liten stad.

Haft en tjusig vistelse hos Johnny. Lagom med häng. Lagom med bärs. Små promenader med Jycke Ben och lillpöjken. Badade två gånger igår. I bräckt vatten. I Östersjön. Och så har vi pysslat med ett litet nystartat projekt. Det kommer ske en liten utveckling här på bloggen…

Om en vecka börjar jag jobba. Inget vidare. Funderar smått på att säga upp mig. Bli bankdirektör eller uteliggare. Sköjare är jag ju redan.

Ska strax dra mig bort till stationen. Tre timmar tåg väntar och sen en timme med buss, med människor som visslar, gapar och äter grillad kyckling med händerna och torkar av sig på sätena.

Wish me luck…

Slut på reserapporten!

Från smuts och lort till…

I och med att jag har fått en egen lya, ett eget place har jag blivit enormt ordningsam. Alltså om man jämför med hur jag varit innan. Har alltid vart katastrof på den punkten. På att hålla ordning hemma. Vet inte riktigt vad som hänt. Nu plockar jag undan direkt efter mig när jag är färdig. Det kanske är en fyrtio-årskris. Innan har alltid saker lagt sig på hög. Ölburkar, disk, kläder, grunkor överallt. Det kunde ta månader innan jag dammsög. Hoppas det håller i sig.
Morsan hjälpte till att lägenhetsflyttstäda ihop med en väns morsa efter mitt första boende i Växjö. De var överens om att det var det skitigaste ställe de någonsin hade skådat. Ingrodd smuts. Överallt. Dammråttor, större än kloakråttor. Jag kan ha dammsugit där högst två gånger på ett år. Aldrig mer, sa morsan.
I min första lya i Göteborg var det också ganska smutsigt. Kokade ris en gång. Det som blev över lade jag i en bakform i kylen och tänkte äta upp det någon annan dag. Tiden gick och riset växlade färg till ljusgrönt. Sen lade sig ett vitt mögelskum över. Tillslut var riset mörkt grönsvart och mögelberget var enormt. Istället för att finna ork att slänga riset och diska formen slängde jag bara in eländet i frysen. En fantastisk lösning. Efter några månader kom min polare Johnny från Malmö och hälsade på. Han slängde in våra sexpack i frysen för lite snabbkylning. Han fick syn på kakformen inslagen i celofan. Mäkta impad frågade han om jag hade bakat en kaka. Han fick av celofanen och fick sig en smärre chock. Varför har du fryst ner söndermöglat ris, undrade han. Jag förklarade att den skulle slängas strax. Han glodde på mig med stora ögon och öppen mun. Jag tog formen ur hans hand och lade tillbaka den på samma hylla i frysen igen… Mögelodlingshyllan.
Ordning och reda. Var sak på sin plats.

Skål och åttan.

Tager en bier på skål. Här har man haft mycket sköj tänker den numera något mer resignerade 39 åriga mannen. Glädje, sorg, gräl, skratt, upptåg, möten, flingar, kärlek. En och en annan spya över räckets uteservering när man inte hann in på toaletten. En epok på flera år. Det känns som en svunnen tid. Och det är det väl. Troligt är att andra har tagit vid. Frågan är hur fan man orkade.

Tänkte på en helt annan sak. Då när jag var 14 bast. Vi hade flyttat till Växjö. Jag hade börjat åttan där. Allt startade fel. Morsan och farsan insisterade på att följa med till skolans första dag trots mina vilda protester. Har frågat morsan ett antal gånger efteråt hur dom tänkte…. ”Hemskt” brukar hon säga ”hur tänkte vi?”
Minns när de stängde dörren och gick. Eftersom det stod ”blyg tönt” i pannan på mig gjorde läraren troligtvis ett halvhjärtat försök att mildra upp situationen genom att spela hygglig kille.
”Vad är det nu ni brukar kalla skolans matsal i Göteborg igen?”
Jag ville dö, milt sagt, men sa väldigt tyst med en klump stor som en medecinboll i halsen.
”Bamba…”
”Vad sa du?”, sa den skäggklädde glasögonprydda pajasen framför mig. Som dessutom hette Gunnar.
”Bamba”, försökte jag igen.
”Ja just det”, sa han med kraftig och exalterad stämma. ”BAMSE!!!!”
Asgarvet bredde ut sig i klassrummet. Det satt bara en solmogen knallröd tomat mitt i klassrummet som inte drog på smilbanden. En svettig period hade precis börjat.

Det är tufft att växa upp. Vare sig det är i klassrummet eller i baren på nån krog.