Mjöl-vansinnet.

I onsdags skrev jag så här:

Jag har ofrivilligt varit på rymmen idag. Utslängd från mitt hem.

-Vad har du ställt till med? Vad har du gjort? undrade kvinnan på fiket hemma hos mig när jag dök upp halv åtta på morgonen.
-Nej, det är ingen fara, förklarade jag. De håller på och byter ut mina fönster hemma.
Hon såg lättad ut…

Höll på halva kvällen igår och flyttade undan allt i fönstren och allt annat som stod en och en halv meter framför fönstren. Mer saker än man kan tro. Täckt över bokhyllor med lakan och gardiner. Såg lite ut som ett dödsbo när jag var klar och allt var övertäckt. Hittade intressanta högar med dammråttor som mer såg ut som elefanter. Lager med smuligt puts och filthy smuts.
Skall köra en sån generalstädning så man kan ligga naken på golvet efteråt och äta pannkakor med sylt direkt från parketten.

Resten av morgonen och dagen och större delen av eftermiddagen så har jag hängt hemma hos morsan. Ätit lunch och druckit massa näskaffe (detta är för övrigt rätt stavning enligt rättstavningssystemet. Trodde det hette neskaffe. Man dricker väl för fan inte kaffet med näsan?). Vi har pratat om Trump och morsan berättade om 50-talet när hon var liten.

Och nu:

När jag kom hem den där onsdagkvällen fick jag en smärre chock. I stort sett hela lägenheten var täckt av ett lager med vitt pulvriserat mjöl. Som om någon hade hivat runt ett paket med mjöl.
Köksbordet som jag hade flyttat på hade snickarjävlarna skruvat isär och vårdslöst kastat in under loftet. Min stora kökstavla hittade jag på loftet. Allt som legat på köksbordet låg uppslängt på spisen i högar. De hade haft sönder två kaffekoppar som de hade slängt i vasken. Allt var täckt av mjöl…
Jävla typer asså. Sådana där buffliga brötgubbar går ju fan inte att ha i möblerade rum.
Har städat som en tok. Två dagar i rad. Dammsugit och svabbat kvadratmeter för kvadratmeter. Borstat väggar. Piskat gardiner och sängkläder och mattor. Putsat grunkor. Dammsugit och svabbat ännu mer.
Sicket slit asså.

Det här inlägget handlar alltså om mjöligt damm och om städning. Helt fantastiskt!
Har även hunnit med en sköjarkväll med syrran och Emma och Ed. Har hunnit med att se två filmer och ätit en pizza. Har druckit för mycket kaffe idag vilket resulterade i viss dödsångest när jag efteråt kände hur hjärtat bultade hårt och fort och golvet mjuknade under fötterna.

Annars är allt bara gay!

Telefonkö och tankar som flyger och far.

Sitter i telefonkö. Alltid lika roligt. De tackar för att jag väntar. ”Du har plats elva i kön”. Jag dricker kaffe. Drar mina fingrar genom mitt smått flottiga hår och funderar på om jag ska ta en dusch. Sätta mig i en duschkö kanske. ”Du har plats nio i kön”. Senare måste jag kanske plocka ut pengar i en bankomat. Stå och titta på någon framför mig som stoppar i sitt kort och trycker på avbryt. Och upprepar processen tre gånger. När jag väl har fått ut mina stål ser jag bussen jag skulle med… åka förbi. ”Du har plats sju i kön”. Jag förstår inte varför jag får yrsel av kaffet här hemma. Om jag dricker kaffe på stan eller hemma hos någon får jag ingen yrsel. Bara hemma. Kanske är för att jag inte rengjort kaffekokaren med ättika innan jag använde den första gången. Kanske inte skulle kokat coca cola i den där gången jag var full… ”Du har plats fem i kön”. Några textfraser som inte hade gått igenom analysluppen om de hade skrivits i dagens samhälle låter som följande: ”Dom är bögar allihopa… Jag funderar på att dra!” Eller Cornelis (som kanske sjunger Bellman vid detta tillfälle): ”Jag vill mig en slinka gripa, allt i den mörka natt” eller hans tolkning av Lars Forsell (Tror jag): ”Men du var human, Jack uppskäraren, för du tog bara kål på en hora om dan”. ”Du har plats tre i kön”. Såg på nyheterna igår. Jo det är faktiskt sant. Det pratades om att könsfördelningen var sne huruvida man bokar band och artister till festivaler. Bara tolv procent var kvinnliga artister. Just här kan debatten kännas lite over the top. Antar, bara antar att man bokar band och artister efter vad man tror kommer att dra folk till festivalen. Om jag funderar på att gå på en festival, så tittar jag först vad de är för band eller artister som erbjuds. Är det många bra band eller artister så överväger jag att gå, om inte så skiter jag i det. Oavsett om det är åttio procent kvinnliga eller manliga band eller artister. Eftersom det handlar om att musiken borde vara i första fokus är det ointressant vilket kön som håller i instrumenten. Sen kan man ju alltid ifrågasätta varför utfallet kön emellan blir ojämt. ”Du har plats ett i kön”. Och du är en dålig människa Johan, fyller jag i och skrockar hest. Fan jag måste knulla snart och så borde jag dammsuga i köket. Ska nog putsa fönstren också och göra färdig balkongen någon dag. Sen måste jag ju för bövelen få klart den där sångtexten nån gång. Växer det apelsiner på månen? Man skulle vara ihop med en tjej. Vem har Reinfeldt sex med nu för tiden? Hur många grannar får plats i en flyttlåda? Det är ju helt dimmigt ute. Nej, man kanske skulle ta och…
”Kommunals A-kassa, god middag, vad kan jag hjälpa dig med?”
”Jo du, det ska jag snart berätta…”