Jag har glömt min ajpäd på jobbet. Skriver detta på mobilen, därför får det bli ett kort inlägg.
Jag jobbar alltså helg igen. Har precis kommit hem. Fredags och lördagsresan hem som tar en timme styck kan lätt vara sammanlagt de två jobbigaste timmarna på månaden. Trött och smånervös sitter man där på vagn och buss och iaktar människor som går på och av vagnen. Det gapas och skriks. Folk är fulla och högljudda. Jag höjer volymen i hörlurarna. Ibland hjälper det inte.
Jag byter till bussen hem vid kungsportsplatsen. Folk raglar runt och vrålar. Någon spyr över broräcket. Det väller in folk i bussen som ska göra avenyn. Det fnittras, gapas, raglas, lyssnas på musik från mobiltelefonen. Man behöver en 75:a för att stå ut. Minst, men vill bara komma hem till tystnaden. Där mitt i kakafonin sitter han som älskar världen och blänger med nervös blick ut på en stad som håller på att rämna mitt itu.