Tror jag sitter och bevittnar den värsta dejten jag har sett.
Jag satt i baren när han kom fram och beställde
-Jag skulle vilja äta…
Bartendern frågade om han ville dricka något till maten.
-Vatten och kanske ett glas rött vin för hennes skull.
Han gick och satte sig och satt där en stund. Sen kom hon in genom dörren.
Nu när hon är här:
De pratar lite. Under väldigt stela former. Så där som när man inte trivs och kroppar skruvar på sig ofrivilligt. Jag dör på riktigt. Och jag skulle inte vilja sitta vid deras bord!
Maten kommer in. Till honom alltså. Han vrider sig bort FRÅN henne, så att hon får nöjet att hela tiden ha ögonkontakt med hans…axel och se honom glufsa i sig det långkokta köttet…potatismoset…skyn…under hela tiden så växlar de inte ett enda ord med varandra.
Sen. Det bästa av allt: han tar tag i vinglaset och dricker. Fortfarande utan att ens vrida huvudet över axeln och ägna henne en blick…
Framför henne står ett osynligt glas med ingenting.
När han har ätit upp maten vrider han sig tillbaka till centralläge. Alltså rakt fram. De tittar fortfarande inte på varandra.
Kanske det är en dejt. Eller inte. Kanske de har varit ihop i hundratvå år.
Helt säkert är att det sitter en sköjare ensam i baren. Ibland kan det faktiskt vara att föredra.