Har blivit glasögonorm på nytt igen.
Sist jag hade glasögon så hoppade jag i plurret. Med glasögonen vilandes på snoken. När jag kom upp igen tyckte jag att världen var suddig. Glasögonen låg på botten. Bland tång och tångräkor.
Jag lurade en liten grabb med cyklop att dyka ner och leta efter mina glasögon. Jag lovade honom en tia. Han dök ner och kom upp igen. Gång på gång. Efter en stund kom hans morsa utspringande på bryggan och undrade vad som försiggick. Jag sa som det var
-Din son letar efter mina glasögon.
Modern tog med sin son upp på stranden, sen satt de där och tittade på mig. Detta berättade min tjej för mig, eftersom min värld var suddig.
Glasögonen låg begravda på botten likt Titanic.
Efter det gick jag över till linser igen.
Detta var över femton år sedan, och jag har inte haft glasögon sen dess.
Najs. Brengt Fritjofssonfrisyren har blivit permanent ser jag.