Åkte precis med en taxi. Ljög gjorde jag också. Som ett proffs!
Sa att det var trevligt att åka med honom. Medan i själva verket var det så tråkande och titta på hans lilla blöta mustasch och lyssna på hans tråkande prat, så hade jag haft en Luger så hade skjutit bort mitt elefantörasnibb närmast hans axel.
Var trevlig mot honom, men han var som en orörlig biff, och då ska man inte glömma att jag älskar världen.
Har kommit på ett nytt skämt. Istället för att vara nonchalant mot andra så är jag nonchalant mot mig själv. Hela skämtet har otömda reserver…
Det betyder att jag bjuder på mig själv, är osjälvisk, och gör fina saker mot och med mina vänner och gör helt dåliga och fel saker mot mig själv.
Jesus, är en kompis som klipper min gräsmatta!
Det här kan vara det knstigaste inlägg jag har skrivit. Förstår ingenting. Nästan…
Jag har aldrig varit omöjlig. Det ska ni veta minsann!